Akademiska sjukhuset

Studie ska öka kunskapen om covidsjukdom hos barn med cancer

Dela
Hur drabbas barncancerpatienter av covid-19? Det ska en pågående studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet bringa klarhet i. Globalt och i Sverige förefaller det som att sjukdomen är sällsynt bland barn. Majoriteten som insjuknat har fått lindriga symtom, men kunskap saknas om hur barn som behandlas för cancer påverkas.
Det saknas kunskap om risken för barncancerpatienter att insjukna i covid-19 eller att drabbas av svår sjukdom. I en studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna undersöka hur sjukdomen sprids bland barn med cancer, som fått noggranna instruktioner för smittskydd, samt hur deras sjukdomsförlopp ser ut.
Det saknas kunskap om risken för barncancerpatienter att insjukna i covid-19 eller att drabbas av svår sjukdom. I en studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna undersöka hur sjukdomen sprids bland barn med cancer, som fått noggranna instruktioner för smittskydd, samt hur deras sjukdomsförlopp ser ut.

– Det finns i stort sett ingen information om risken för barncancerpatienter att insjukna i covid-19 eller att drabbas av svår sjukdom. Främsta syftet med studien är att se hur sjukdomen sprids bland barn med cancer, som fått noggranna instruktioner för smittskydd, samt hur deras sjukdomsförlopp ser ut, säger Arja Harila-Saari, professor och överläkare på barncancerkliniken vid Akademiska barnsjukhuset. Vi ska bland annat undersöka hur vanligt det är med svår infektion och vilka faktorer som påverkar smittorisken. Med ökad kunskap kan hanteringen av barn med cancer förbättras under olika pandemier i framtiden.

Studien startade i maj och beräknas pågå fram till årsskiftet 2021/2022. Forskarna utgår från laboratorieprover och insamling av data från patienter och deras föräldrar, patientjournaler och barncancerregister. Totalt räknar man med att inkludera cirka 160 patienter.

För vuxna finns flera kända riskfaktorer för allvarligare covid-19-sjukdom och död, framförallt ålder, manligt kön, rökning samt samsjuklighet i form av bland annat hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, diabetes. Sådan kunskap menar Arja Harila-Saari saknas för barn.

Forskarnas fokus är bland annat hur insjuknandet ser ut för barn under pågående cancerbehandling, hur det kliniska förloppet ser ut, hur vanligt det är med andra infektioner och om olika behandlingar såsom hög, intensiv cytostatika påverkar risken att utveckla allvarlig sjukdom jämfört med om barnet får mindre intensiv cytostatikabehandling.

– En annan viktig fråga är cancerbehandlingens immunpåverkan, vilken effekt den har på infektionens svårighetsgrad och hur antikroppar utvecklas hos barn med cancer, berättar Arja Harila-Saari. Vi kommer också att studera hur stor smittorisken är relaterad till förskola eller skola, och om barn med cancer eller deras syskonen borde gå i skolan eller ej under pandemin.


För mer information/intervju, kontakta:

Arja Harila-Saari, professor och överläkare inom barnonkologi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 072-238 05 33, e-post:arja.harila-saari@akademiska.se eller arja.harila-saari@kbh.uu.se


FAKTA: Studie om covid-19 hos barn med diagnostiserad cancer

  • Startade i maj 2020 och beräknas pågå fram till årsskiftet 2021/2022.
  • Omfattar cirka 160 barncancerpatienter under aktiv onkologisk behandling, eller som nyligen (senast en månad tidigare) avslutat intensiv onkologisk behandling vid Akademiska barnsjukhuset.
  • Blodprov tas med 6-8 veckors intervall minst 4 gånger under ett halvårs uppföljningstid. (Detta görs endast i samband med planerad klinisk blodprovstagning eller vårdkontakt. Det som undersöks är antikroppar mot covid-19 och immunfunktioner.)
  • På barn som insjuknar i covid-19 tas upprepade prover från slemhinnan i näsan för att mäta virusmängd med så kallad PCR-teknik. Från dem tas även blodprov för att mäta cytokiner och andra inflammatoriska proteiner.


Nyckelord

Bilder

Det saknas kunskap om risken för barncancerpatienter att insjukna i covid-19 eller att drabbas av svår sjukdom. I en studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna undersöka hur sjukdomen sprids bland barn med cancer, som fått noggranna instruktioner för smittskydd, samt hur deras sjukdomsförlopp ser ut.
Det saknas kunskap om risken för barncancerpatienter att insjukna i covid-19 eller att drabbas av svår sjukdom. I en studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna undersöka hur sjukdomen sprids bland barn med cancer, som fått noggranna instruktioner för smittskydd, samt hur deras sjukdomsförlopp ser ut.
Ladda ned bild
Arja Harila-Saari, professor och överläkare inom barnonkologi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet
Arja Harila-Saari, professor och överläkare inom barnonkologi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye