Studie visar: Vart femte barn med inflammatorisk ledsjukdom drabbas av ögoninflammation

- Syftet med studien, som pågått sedan 1996, är att se hur vanligt förekommande inflammatorisk ledsjukdom är hos barn i de fyra nordiska länderna. Vi har även fokuserat på hur sjukdomen yttrar sig, hur prognosen ser ut, vilka riskfaktorer som finns och vilka skador barnen kan få till följd av sjukdomen, säger Lillemor Berntson, överläkare och docent vid Akademiska barnsjukhuset/Uppsala universitet.

Hon är en av 14 barnreumatologer som är engagerade i den nordiska multicenterstudien som inkluderat totalt 510 barn som diagnostiserats med inflammatorisk ledsjukdom åren 1997-2000, varav en femtedel svenska barn. Deltagarna har följts upp under 15 till 18 år efter insjuknandet.

- Det som gör studien speciell är upplägget; att vi inkluderat barn i väldefinierade områden i Sverige, Finland, Danmark och Norge, samt att vi följt dem över lång tid. Det gör att resultaten speglar sjukdomens förekomst i befolkningen, förklarar Lillemor Berntson.

Reumatisk ögoninflammation (uveit) är den vanligaste komplikationen till sjukdomen. I en uppföljning 15 till 18 år efter insjuknandet hade totalt 96 av 434 (22 procent) av deltagarna utvecklat ögoninflammation, oftast i de tidiga barnaåren.

- Det är en hög siffra jämfört med andra studier, men vi vet att det är vanligare med ögoninflammation hos barn med inflammatorisk ledsjukdom i de nordiska länderna, jämfört med andra länder. Hela 39 procent av barnen med ögoninflammation utvecklade någon form av ögonkomplikation; 31 procent hade katarakt (grå starr) och 28 procent glaukom. Synfunktionen var trots allt bra hos de allra flesta, men 2,5 procent blev blinda på båda ögonen, fortsätter hon.

Enligt Lillemor Berntson ger reumatisk ögoninflammation hos barn oftast inga symtom.

- Även om majoriteten av barnen utvecklar ögoninflammation under det första året av sjukdomen så har vår studie visat att drygt 12 procent fick ögoninflammation så sent som mellan 8 och 18 år efter sjukdomsdebut, berättar hon, ett resultat som förvånade oss.

Enligt det nationella screeningprogrammet för barn med inflammatorisk ledsjukdom avslutas screening för ögoninflammation vid 14 års ålder. Hur länge screening för reumatisk ögoninflammation ska pågå är ingen enkel fråga, det är en utmaning för sjukvården, menar Lillemor Berntson.

Den nordiska studien har även genererat andra resultat: sex avhandlingar, en licentiatexamen och många publikationer.

- Vi har till exempel sett att signifikant fler patienter (70 procent) var utan medicinsk behandling efter 18 års sjukdomstid jämfört med cirka 60 procent efter åtta år, men att andelen patienter där sjukdomen hade gått tillbaka efter ett års behandling eller två år utan behandling, inte hade ändrats. Vår tolkning är att den medicinska behandlingen avslutas för snabbt hos en del patienter eller inte återinsätts när den borde, framhåller Lillemor Berntson.

Hon berättar vidare att sjukdomens uttryck kan förändras över tid, att det kan ta flera år innan man förstår att en individ har en viss undergrupp av sjukdomen, t.ex. juvenil psoriasisartrit som kan tillkomma under sjukdomsförloppet.

- Åtta år efter sjukdomsdebuten har studien visat att kliniska fynd och ärftlighet kopplat till psoriasis, ökar risken för en svår ledsjukdom. Detta innebär att patienten med tiden kan behöva andra läkemedel. Studien har också visat att om barnens fotleder eller mellanfotsleder påverkas innebär det sämre prognos och bör beaktas när man påbörjar behandling, avrundar Lillemor Berntson.

Nota bene: Lillemor Berntson är en av fem mottagare av Region Uppsalas forskningspris 2021. Samtliga pristagare arbetar på Akademiska sjukhuset och får priset för att genom sin patientnära forskning ha bidragit till betydelsefulla förbättringar inom hälso- och sjukvården. Berntson forskar på barnreumatologi, framförallt juvenil idiopatisk artrik (JIA) där resultaten bidragit till utformandet av nationella behandlingsrekommendationer. Tillsammans med en kollega har hon grundat Svenska barnreumaregistret, ett kvalitetsregister som idag har en bred användning i såväl klinik som forskning kring sjukdomen i Sverige.

För mer information/intervju, kontakta:
Lillemor Berntson, docent, barnreumatolog och överläkare i barnmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
611 58 91 eller 070-651 00 02
lillemor.berntson@kbh.uu.se