Institutet för mänskliga rättigheter

Tjugo ledande experter tar plats i Rådet för de mänskliga rättigheterna

Dela

Komplettering av tidigare utskick  - nu med en kort presentation av varje ledamot. 

Några av Sveriges mest kunniga och engagerade personer inom mänskliga rättigheter har utsetts till ledamöter i det nybildade Rådet för de mänskliga rättigheterna. Rådets uppgift är att ge kunskaps- och erfarenhetsbaserade råd till Institutet för mänskliga rättigheter för att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter i Sverige.

– Rådets ledamöter representerar många olika delar av civilsamhället och kommer att vara en ovärderlig kunskapskälla för Institutet för mänskliga rättigheter (MR- institutet) i arbetet med att främja de mänskliga rättigheterna i Sverige. Rådet kommer också stärka institutets bevakning av de utmaningar för mänskliga rättigheter som finns inom olika samhällssektorer och för personer och grupper i särskilt utsatta situationer, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter.

Enligt lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter ska det finnas ett rådgivande organ som ska tillföra institutet kunskaper och erfarenheter från civilsamhällets och andra aktörers arbete med mänskliga rättigheter. För att uppnå en bred sammansättning av rådet gick MR-institutet tidigare i våras ut med en öppen utlysning för att rekrytera ledamöter. När utlysningen stängdes den 28 april hade 137 nomineringar kommit in från civilsamhället och enskilda privatpersoner.

De tjugo ledamöterna som utsetts är representanter från civilsamhällsorganisationer men även andra aktörer, samt enskilda. I urvalet av ledamöter har särskild hänsyn tagits till lagkravet på en bred sammansättning, samt ledamöternas kunskaper och erfarenheter av praktiskt arbete med mänskliga rättigheter inom olika samhällssektorer. Rådet ska även ha minst två representanter från organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar. Ledamöterna utses med mandatperioder om två eller tre år och sammanträder fyra gånger per år.

Det nya rådet kommer att ha sitt första sammanträde den 14 september 2023.

Här är alla ledamöter i Rådet för de mänskliga rättigheterna:

Marie Cham
Marie Cham är ordförande för Afrosvenskarnas Riksorganisation (ASR) sedan 2021. ASR är Sveriges största organisation för afrosvenskar och verkar för lika rättigheter och mot rasism, inklusive afrofobi och islamofobi. Marie har nominerats av en privatperson.

Elias Fjellander
Elias Fjellander är förbundsordförande för RFSL Ungdom, Sveriges enda rikstäckande barn- och ungdomsorganisation som arbetar för hbtqi-personers mänskliga rättigheter. Elias har erfarenhet av påverkansarbete, bland annat från elevrörelsen och LSU - Sveriges barn- och ungdomsorganisationer. Elias har nominerats av RFSL Ungdom.

Rebecka Forsgren
Rebecka Forsgren har sedan sin examen i juridik från Umeå universitet år 2019 haft ett fokus på urfolks rättigheter. Rebecka har bland annat jobbat på FN-organet World Intellectual Property Organization (WIPO) och varit projektledare för projektet Min Ođđa Giron som är ett initiativ från rennäringen med syfte att nå samverkan kring samhällsomvandlingen i Kiruna. Rebecka är sydsame från Jämtland, men bosatt i Jokkmokk och har nominerats av tre samiska organisationer: Sáminuorra, Giron Sámi Teáhter och Tjállegoahte-Författar Centrum Sápmi.

Yngve Gustafson
Yngve Gustafson är läkare och professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten Geriatrik, Umeå universitet. I sin forskning fokuserar Yngve på äldre människors livsvillkor och rättigheter. Yngve har blivit nominerad av Äldreupproret.

Stellan Gärde
Stellan Gärde är processjurist och ordförande för Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen. Stellan har arbetat i 40 år inom civilsamhället med den juridiska tillämpningen av mänskliga rättigheter och skyddet för rättsstatens principer. Stellan har nominerats av Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen.

Karin Henrikz
Karin Henrikz är jurist och biträdande verksamhetschef på Malmö mot Diskriminering. Karin har länge utbildat om diskriminering inom offentlig, privat och ideell sektor. Vidare har Karin rådgett och agerat ombud för hundratals personers rättigheter i diskrimineringsärenden. Karin har nominerats av samtliga antidiskrimineringsbyråer i Sverige.

Maria Johansson
Maria Johansson arbetar som projektledare på Fonden för mänskliga rättigheter. Maria har 20 års erfarenhet av att arbeta med mänskliga rättigheter, funktionsnedsättningar, kvinnors rättigheter och icke-diskriminering i Sverige. Maria har nominerats av Fonden för mänskliga rättigheter och FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder.

Ola Junkka
Ola Junkka är chef för Kompetenscentrum för flerspråkighet och ankomstenheten vid Utbildning och arbetsmarknad i Skellefteå kommun. Ola har djupgående erfarenhet av att arbeta med språkrättigheter för de nationella minoriteterna och mottaganden av asylsökande barn och deras familjer. Ola har sina rötter i Tornedalen och tillhör de nationella minoriteterna tornedalingar och samer. Ola har nominerats av en privatperson.

Domino Kai
Domino Kai är en framstående finsk-romsk aktivist och sakkunnig inom mänskliga rättigheter. Domino har i hela sitt yrkesverksamma liv arbetat utifrån ett rättighetsperspektiv på exempelvis Regeringskansliet, Europarådet och Diskrimineringsombudsmannen. Domino har nominerats av en privatperson.

Zandra Kanakaris
Zandra Kanakaris är grundare och generalsekreterare för ungdomsjouren 1000 Möjligheter som arbetar för att motverka killars våld mot tjejer och våld i ungas parrelationer. Zandra har en bakgrund som jurist och har tidigare varit förbundsordförande för Unizon. Zandra har nominerats av en privatperson.

Balqis Lamis Khattab
Balqis Lamis Khattab är entreprenör och född och uppvuxen i Malmö. Sedan 2014 har Balqis drivit Möllans Basement som är en nattöppen mötesplats och nätverk för ungdomar och unga vuxna i Malmö med målsättning att få unga i sysselsättning och arbete. Möllans Basement bedriver även rättighetsbaserad utbildning och projekt för att lyfta fram ungas röster kring diskriminering. Balqis har nominerats av en privatperson.

David Lega
David Lega har länge varit engagerad i frågor om mänskliga rättigheter, bland annat för att öka barns och ungas inflytande inom idrotten, värna om religionsfrihet och bekämpa antisemitism. David är Europaparlamentariker, föreläsare, entreprenör och före detta simmare och paralympier. David har nominerats av Judiska centralrådet.

Jenny Nilsson
Jenny Nilsson har tidigare varit ordförande i Dövas världsförbunds ungdomssektion och arbetat vid FN:s expertkommitté för personer med funktionsnedsättning i Genève. Som teckenspråkig döv har Jenny också egen erfarenhet av att tillhöra en språklig minoritet. Idag arbetar Jenny som barnombud på Specialpedagogiska Skolmyndigheten med fokus på barnrätt, funktionsrätt och minoritetsfrågor. Jenny har nominerats av Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk, samt ett flertal privatpersoner.

Kristina Patring
Kristina Patring är erfaren rådgivare hos Svenska missionsrådet (SMR) med över 15 års erfarenhet av att arbeta inom det trosbaserade civilsamhället både i Sverige och internationellt. Kristina är expert inom religions- och övertygelsefrihet. Kristina har nominerats av Svenska missionsrådet och Sveriges kristna råd.

Anna Quarnström
Anna Quarnström är förbundsjurist på Synskadades Riksförbund, tillika ordförande i Funktionsrätt Stockholm stad. Anna har djup och omfattande kunskap om och erfarenhet av att arbeta med frågor om mänskliga rättigheter, särskilt rättigheter för personer med funktionsnedsättning och diskrimineringsfrågor i såväl Sverige som internationellt. Anna har nominerats av Funktionsrätt Sverige, Funktionsrätt Stockholm Stad och Riksförbundet För Social och Mental Hälsa, RSMH.

Edward Summanen
Edward Summanen är anställd på Transammans förbundskansli i Stockholm och arbetar primärt med psykisk hälsa och suicidprevention för transpersoner. Edward Summanen är utbildad socionom och har länge arbetat med hbtqi-personers rättigheter och livsvillkor i Sverige och internationellt. Edward har nominerats av Transammans.

Kaisa Syrjänen Schaal
Kaisa Syrjänen Schaal är jurist och senior policyrådgivare i Svenska kyrkan. Kaisa har bland annat arbetat med Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket och varit ledamot i Sanningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kaisa har även själv en identitet som Sverigefinne och därmed egen erfarenhet av hur det är att leva som en del av en nationell minoritet i det svenska samhället. Kaisa har nominerats av en privatperson.

Hewan Temesghen
Hewan Temesghen är tidigare generalsekreterare för Fairtrade Sverige och en ledande röst i frågor om hållbarhet. Hewan har en lång erfarenhet i frågor om mänskliga rättigheter, bland annat genom att ha varit engagerad i Afrosvenskarna i frågor om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och som ordförande för Centrum mot rasism. Hewan har nominerats av en privatperson.

Ignacio Vita
Ignacio Vita är en erfaren advokat med fokus på migrationsrätt och mänskliga rättigheter. Ignacio har tidigare arbetat inom såväl rättsväsendet, Regeringskansliet och civilsamhället, bland annat som jurist och enhetschef vid Stockholms stadsmission. Ignacio har nominerats av en privatperson.

Therese Wappsell
Therese Wappsell är förtroendevald ledamot i Inre Ringen Sveriges styrelse och projektledare i Allmänna arvfondsprojektet "Relationer som funkar". Therese har egen erfarenhet av intellektuell funktionsnedsättning och är engagerad i Ung i FUB sedan flera år. Therese har nominerats av Funktionsrätt Sverige.

Institutets dialog är bredare än Rådet för de mänskliga rättigheterna:

Rådet för de mänskliga rättigheterna fyller en central roll, men är inte det enda forumet för institutets dialog. Även om rådet har en bred representation kan inte alla perspektiv täckas genom dialog med rådsmedlemmarna. MR-institutet kommer ständigt att behöva ha dialog och samverkan med rättighetsbärarna, det civila samhället och andra aktörer, inklusive internationella organisationer, andra svenska myndigheter, universitet och högskolor för att kunna genomföra sitt uppdrag. Dialog och samverkan kommer att ske med en stor bredd av aktörer och på olika sätt i de olika frågor som MR-institutet arbetar med.

Om Institutet för mänskliga rättigheter:
Institutet för mänskliga rättigheter inrättades den 1 januari 2022 och har till uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Ett av institutets viktigaste uppdrag är att göra oberoende analyser av utvecklingen för mänskliga rättigheter i Sverige och ge förslag på vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka och främja rättighetsskyddet i landet.

För mer information, kontakta:
Caroline Diab, kommunikatör, 046-287 39 09, caroline.diab@mrinstitutet.se

 

Nyckelord

Kontakter

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Historisk dom i Europadomstolen: stater har ett ansvar att skydda sina invånare mot klimatförändringar9.4.2024 14:35:44 CEST | Pressmeddelande

I ett historiskt avgörande har Europadomstolen i dag kommit fram till att stater har ett ansvar att skydda mänskliga rättigheter mot klimatförändringar. Schweiz har dömts för att inte ha vidtagit tillräckliga klimatåtgärder i målet KlimaSeniorinnen mfl mot Schweiz. – Det här är en milstolpe i skyddet för den enskildes mänskliga rättigheter. Domstolen bekräftar att klimatförändringarna utgör ett hot mot rätten till privatliv och att staterna måste ha ett tillräckligt bra ramverk för att skydda mot klimatförändringar, vilket bland annat inkluderar koldioxidbudget och begränsningar av utsläpp av växthusgaser, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Europadomstolen har i dag avgjort tre ärenden. Två mål, Careme mot Frankrike och Duarte Augostino mot Portugal, blev avvisade på processuella grunder. Målet Verein KlimaSeniorinnen Schweiz and Others v. Switzerland, rör ett klagomål från äldre kvinnor och en klimatförening som hävdar att Schweiz bryter mot skyldig

FN-kritik kräver stor omställning i Sveriges arbete med funktionsrätt27.3.2024 13:44:34 CET | Pressmeddelande

Den 11–12 mars i år granskades Sverige av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nu har kommittén publicerat sina sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige. Bland annat rekommenderar kommittén Sverige att förbjuda användningen av tvång och begränsningsåtgärder i olika former av institutionsmiljöer. Kommittén uttrycker oro över situationen för rättigheterna på olika områden. Det gäller till exempel den gradvisa återgången till den medicinska modellen av funktionshinder inom många områden, särskilt inom socialförsäkringen och stödsystemen för personer med funktionsnedsättning. Kommittén välkomnar bland annat Sveriges antagande av en strategi för uppföljning av funktionshinderspolitiken (2021) och införandet av barnkonventionen i svensk lag. Kommittén anser att Sverige behöver: Göra en systematisk översyn av de nationella lagarna och systemen för att säkerställa att de stämmer överens med funktionsrättskonventionens krav. Anta en människorät

Ny årsrapport från MR-institutet: Regeringen behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i Sverige25.3.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande

Idag överlämnar Institutet för mänskliga rättigheter sin årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. Institutet ser flera tecken på att mänskliga rättigheter utmanas i Sverige. Rapporten visar att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas. För att stärka försvaret av mänskliga rättigheter i Sverige, ger institutet regeringen följande rekommendationer: Ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder för mänskliga rättigheter. Stärk det rättsliga skyddet bland annat genom en förbättrad lagstiftningsprocess och översyn av hur svensk rätt stämmer överens med internationella konventioner. Stärk det institutionella skyddet genom att bland annat stärka skyddet för domstolarnas opartiskhet och genom att ge enskilda förbättrade möjligheter att utkräva sina rättigheter. Förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan. Vidta åtgärder för

Regeringen bör utreda en ny rekryteringsmodell för nämndemän14.3.2024 11:12:19 CET | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter föreslår att regeringen tillsätter en utredning om hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna. I en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer framför institutet att även den Europeiska kommissionen rekommenderat Sverige att säkerställa att processen som utser nämndemännen garanterar deras oberoende. – Det svenska nämndemannasystemet med lekmannadomare som utses av de politiska partierna har aktualiserats i olika sammanhang de senaste åren. För att säkerställa att nämndemännen agerar självständigt i förhållande till de politiska partierna menar vi att regeringen behöver se över rekryteringsmodellen av nämndemän, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Ett effektivt rättsskydd av oberoende och opartiska domstolar räknas som en av de mest grundläggande beståndsdelarna i en rättsstat. I sin årliga rapport om rättsstatens principer 2023, framförde Europeiska k

FN-kommitté: Sverige behöver stärka skyddet för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter7.3.2024 10:11:00 CET | Pressmeddelande

Den 21–22 februari granskade FN:s kommitté för den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) hur Sverige uppfyller sina folkrättsliga förpliktelser. Inför granskningen lyfte Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till kommittén fram flera brister i ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Sverige. Institutet har tagit del av en preliminär sammanfattning av kommitténs slutsatser: – FN:s experter uttrycker oro för den svaga ställning som den här typen av rättigheter har i Sverige och vi menar att det är hög tid att regeringen genomför en översyn av överensstämmelsen mellan svensk rätt och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilket inte gjorts sedan 1970-talet, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Precis som institutet, anser kommittén att mer behöver göras för att: motverka diskriminering inom arbetslivet, på bostadsmarknaden och inom hälso-

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye