Ungar & medier – gårdagens högkonsumenter är dagens genomsnittsanvändare

När Ungar & medier genomfördes för första gången 2005 användes begreppet högkonsument som ett analytiskt verktyg för att illustrera olika användargruppers medievanor. Begreppet beskriver dem som använder en viss medieform mer än tre timmar en vanlig dag. Sedan dess har andelen högkonsumenter mer än fördubblats.

Nedbrutet på årskullar och kön kan andelen högkonsumenter bli ännu större, t.ex. använder 76 % av 15-åriga flickor mobiltelefonen mer än tre timmar/dag och 79 % av 18-åriga pojkar använder internet mer än tre timmar/dag. Gårdagens högkonsumenter är med andra ord i många avseenden dagens genomsnittsanvändare.

- Så sent som 2010 använde 4 % av barn mellan 9 och 12 år mobilen mer än tre timmar om dagen. Nu är andelen 51 %, alltså mer än ett tolvfaldigande på sex år, säger Ulf Dalquist, forskningschef vid Statens medieråd. Samtidigt är medier så mycket mer idag. Inte minst utvecklingen av smarta mobiler och olika sociala medier innebär att många aktiviteter som tidigare inte hade ett dugg med medieanvändning att göra idag har det. Att ”använda” medier nuförtiden är kort sagt inte samma sak som det var för tio år sedan.

Undersökningen, som upprepas vartannat år och nu genomförts för sjunde gången sedan 2005, omfattar ett representativt urval av barn och unga 0-18 år. Den består av tre delar: ”Småungar & medier 2017”, ”Ungar & medier 2017” samt ”Föräldrar och medier 2017”.

Fler resultat:

Tv – två tendenser
Bland småbarnen är flertalet av de populäraste tv-programmen också varumärken som sträcker sig långt utanför tv-världen. Lego och Pokémon är kanske de tydligaste exemplen, där de unga konsumenterna förutom tv-program och filmer också erbjuds att köpa leksaker, datorspel, böcker och kläder.

Barnens val av tv-program förefaller bli allt mer fragmenterat. T.ex. sågs det populäraste programmet bland pojkar i åldern 13–16, The Simpsons, 2012 av 32 % av pojkarna. 2016 är det endast 11 % av pojkarna som tittar på det mest populära programmet, Idol. Även i övriga åldersintervall tittar allt färre på samma tv-titlar – men parallellt med denna tendens dras många barn till kanaler på YouTube, varav några drar stora publiker.

Videobloggare – populära gestalter i barn- och ungdomskulturen 2016
Videobloggare, eller s.k. YouTubers, har slagit igenom stort bland svenska ungdomar under de senaste åren och deras popularitet är nu så stor att de på allvar konkurrerar med tv och film inom barn- och ungdomskulturen.

I åldersintervallet 13–16 år följer 84 % någon eller några vloggare. I åldern 9–12 är det 61 % och bland de äldsta, 17–18-åringarna, är det 75 % som följer vloggare. För pojkar 13–16 år och för flickor i alla åldersgrupper drar den populäraste vloggaren större publik än det populäraste tv-programmet.

- Bland tonåringarna lockar videobloggare som Therese Lindgren fler tittare än tv-programmen. Det är en medieanvändning som ligger mycket långt från föräldragenerationens, säger Ewa Thorslund, direktör för Statens medieråd.



Barn med funktionsnedsättningar – mer utsatta på nätet
I undersökningen tillfrågas föräldrar om deras barn råkat ut för olika saker i samband med sin användning av internet och mobiltelefonen, t.ex. blivit mobbat eller hotat, fått sexuella kommentarer eller berättat för mycket om sig själv på internet.

Föräldrar till barn 13–16 år med funktionsnedsättningar svarar genomgående i högre grad än genomsnittet att barnet råkat ut för något av det som efterfrågas. Exempelvis svarar 37 % av föräldrarna att barnet blivit socialt isolerat till följd av internetanvändning eller spelande (jämfört med 14 % i hela populationen) och 18 % uppger att barnet kontaktats av vuxna som söker sexuell kontakt via internet (jämfört med 5 % i hela populationen).

Detta mönster återfinns även bland föräldrar till barn i åldern 17–18 med funktionsnedsättningar. Exempelvis uppger 28 % att barnet fått sexuella kommentarer eller förslag på internet (jämfört med 10 % i hela populationen) och hela 39 % att barnet blivit mobbat eller hotat på internet eller via mobilen (jämfört med 17 % i hela populationen).

Barn med funktionsnedsättningar förefaller, åtminstone enligt de föräldrar som svarat här, vara mer sårbara och utsatta online än andra barn och ungdomar.

- Att unga med funktionsnedsättning är så utsatta på nätet pekar mot behovet av riktade åtgärder mot denna grupp. Vi håller på att ta fram pedagogiskt material tillsammans med riksförbudet Attention och projektet Nätkoll, men det behövs mer, säger Ewa Thorslund, direktör för Statensmedieråd.