Det var i samband med att företagsledningen meddelade sina anställda att de hade för avsikt att minska personalstyrkan med 10 procent globalt som det också stod klart att Klarna inte hade följt de skyldigheter man har enligt MBL.

– Vi ser att de har gjort fel både i samband med varslet, hur informationen har gått ut internt och hur Klarna har agerat mot de berörda medarbetarna. Vår bedömning är att det har begåtts brott mot MBL. Det är allvarligt och det måste vi agera mot, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen.

Unionen har idag cirka 950 medlemmar vid Klarna och är det fackförbund som organiserar flest anställda på företaget. Unionen har länge verkat för att Klarna ska teckna kollektivavtal. Under år 2020 bildade de anställda en Unionenklubb på arbetsplatsen med syftet att få till ett kollektivavtal mellan Unionen och Klarna.

Klarna har ännu inte valt att teckna kollektivavtal med Unionen, men trots det har Klarna skyldigheter enligt MBL gentemot Unionen och dess medlemmar.

– Det går inte att bete sig hur som helst för att man inte omfattas av kollektivavtal. Det finns fortfarande lagar samtliga arbetsgivare i Sverige måste följa, säger Martin Wästfelt.

Fakta: processen – så går det till

Först hålls tvisteförhandlingar mellan Unionen, Finansförbundet och Klarna Bank AB om brott mot MBL där fackförbunden yrkar på skadestånd. Om parterna inte kommer överens går ärendet vidare till Arbetsdomstolen som avgör fallet.

Medbestämmandelagen (MBL)

Enligt MBL är en arbetsgivare som inte har kollektivavtal skyldig att förhandla med de fackliga parterna på arbetsplatsen i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. Detsamma gäller om arbetsgivaren planerar viktigare förändringar av verksamheten eller arbets- och anställningsförhållandena för de fackligt anslutna på arbetsplatsen.