Vad gör näthat med flickors yrkesval – och demokratin?

25.1.2017 07:00:00 CET | Mediemyndigheten (Statens medieråd ARKIV)

Dela

Om kvinnor drabbas hårdare av näthat än män – vad gör det med flickors vilja att uttrycka sig offentligt? Hur påverkar det deras yrkesval? Och vad händer med demokratin? Detta diskuterar Alexandra Pascalidou, journalist och författare, och Ida Östensson, Make Equal och FATTA-rörelsen, i ett nytt avsnitt av No hate-podden.

– Jag tror att strategin, även om det kan skrämma folk, är att prata om det. Vi måste synliggöra och prata om när vi får hot och hat, säger Ida Östensson, som själv periodvis avstått från offentligheten när hatströmmen blivit svår att stå ut med, men alltid valt att komma tillbaka.

Alexandra Pascalidou drabbades av hat och hot första gången när hon bara var nio år.

– Näthatet är inte ett hot mot mig eller Ida eller våra otaliga systrar, det är ett hot mot demokratin, mot vår civilisation, mot hela Sverige. Det anstår oss inte att människor ska behöva leva med sådana här hat och hot. Polisen och rättsväsendet måste ta sitt ansvar och verkligen börja göra skillnad i praktiken, säger Alexandra Pascalidou i podden.

No hate-podden produceras inom ramen för No Hate Speech Movement, ett projekt som Statens medieråd driver på uppdrag av regeringen. Podden vänder sig till pedagoger, föräldrar och andra vuxna nära barn och unga.

Till No hate-podden om sexism

Ytterligare fyra No hate-poddar har producerats under de senaste veckorna:

Bilder – från visuellt småprat till extremism. Hur använder unga bilder och film till vardags? Vid vilken ålder bör barn lära sig tolka bilder? Och hur ska skolan förhålla sig till bildernas ökade betydelse? Samtal med Elin Jönsson, medielärare, och Elisabet Jonsved, filmpedagog.
Hjälp på nätet – juristens bästa råd. Får man ”Kika” från kompisens konto? Är det tillåtet att smygfilma i duschen efter jympan? Dessa och andra vanliga frågor reds ut av Mårten Schultz, juridikprofessor, som också ger råd om vad man kan göra.
Värna demokratin och stärka eleverna – tips till lärare. Hur hanterar man en kontroversiell diskussion i klassrummet? Hur arbetar man förebyggande mot radikalisering och våldsbejakande extremism? Här får pedagoger och annan skolpersonal konkreta och praktiska råd från Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket.
Diagnoser i det digitala. Hur ser livet på nätet ut för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel ADHD eller Asperger? Madelein Larsson Wollnik, projektet Nätkoll, och Jonas Söderlund, kurator på Bris, samtalar.

No hate-podden finns även på iTunes.

Nyckelord

Alexandra Pascalidou Demokratiarbete Ida Östensson No hate-podden No Hate Speech Movement näthat Sexism på internet Sexism på nätet statens medieråd

Kontakter

Kontakt: Helena Dal, verksamhetsansvarig Information och vägledning,
076-505 14 65, helena.dal@statensmedierad.se.

Bilder

Ida Östensson, Make Equal och FATTA-rörelsen.

Alexandra Pascalidou, journalist och författare.

Länkar

Om

Mediemyndigheten (Statens medieråd ARKIV)
Box 27204
102 53 Stockholm

08-665 14 60 http://statensmedierad.se

Statens medieråd är en myndighet som har i uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten följer medieutvecklingen och forskning kring barn och unga, sprider information, ger vägledning om barns och ungas mediesituation samt ansvarar för att fastställa åldersgränser för biograffilm som ska visas för barn under 15 år.

Följ Mediemyndigheten (Statens medieråd ARKIV)

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Mediemyndigheten (Statens medieråd ARKIV)

Föräldrar & medier 2023: Fler föräldrar anser att myndigheter har ansvar att skydda barn13.12.2023 09:10:00 CET | Pressmeddelande

Andelen föräldrar som tycker att myndigheter bär mycket stort informationsansvar för att skydda barn som medieanvändare har ökat kraftigt på tio år. Samtidigt uppger föräldrar i högre utsträckning att de ”ofta” samtalar med sina barn om medier än vad barnen själva svarar. Det framkommer i ”Föräldrar & medier 2023”, där föräldrar bidrar med uppfattningar om medier och sina barns medieanvändning.

Flera nyheter när "Ungar & medier" presenteras på Bokmässan25.9.2023 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Läsandet av böcker ökar, datorspelandet minskar, den upplevda utsattheten på nätet planar ut. Nu erbjuder Statens medieråd en förhandstitt på nyheterna i 2023 års upplaga av ”Ungar & medier” samt ”Småungar & medier” – Sveriges största statistiska undersökning av barns och ungas medievanor.

Statens medieråd och MPRT blir Mediemyndigheten20.9.2023 15:25:15 CEST | Pressmeddelande

Den 1 januari 2024 slås Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) ihop till Mediemyndigheten. Statens medieråds uppdrag rörande barns och ungas medieanvändning kommer framöver att hanteras av Mediemyndigheten.

Samverkan för barns trygghet på nätet30.11.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Statens medieråd, Bris och ECPAT går samman i satsning för att öka barns och ungas trygghet på internet.

Sociala medier och psykiska besvär har samband hos flickor22.11.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Det finns ett tydligt samband mellan psykiska besvär och mer omfattande användning av sociala medier redan hos 9–12-åriga barn, särskilt flickor. Det visar Statens medieråds nya rapport Unga, medier och psykisk ohälsa: Uppföljning 2020, under Covid 19-pandemin, som lanseras i dag.