Statens Medieråd

Vad gör näthat med flickors yrkesval – och demokratin?

Dela

Om kvinnor drabbas hårdare av näthat än män – vad gör det med flickors vilja att uttrycka sig offentligt? Hur påverkar det deras yrkesval? Och vad händer med demokratin? Detta diskuterar Alexandra Pascalidou, journalist och författare, och Ida Östensson, Make Equal och FATTA-rörelsen, i ett nytt avsnitt av No hate-podden.

– Jag tror att strategin, även om det kan skrämma folk, är att prata om det. Vi måste synliggöra och prata om när vi får hot och hat, säger Ida Östensson, som själv periodvis avstått från offentligheten när hatströmmen blivit svår att stå ut med, men alltid valt att komma tillbaka.

Alexandra Pascalidou drabbades av hat och hot första gången när hon bara var nio år.

– Näthatet är inte ett hot mot mig eller Ida eller våra otaliga systrar, det är ett hot mot demokratin, mot vår civilisation, mot hela Sverige. Det anstår oss inte att människor ska behöva leva med sådana här hat och hot. Polisen och rättsväsendet måste ta sitt ansvar och verkligen börja göra skillnad i praktiken, säger Alexandra Pascalidou i podden.

No hate-podden produceras inom ramen för No Hate Speech Movement, ett projekt som Statens medieråd driver på uppdrag av regeringen. Podden vänder sig till pedagoger, föräldrar och andra vuxna nära barn och unga.

Till No hate-podden om sexism

Ytterligare fyra No hate-poddar har producerats under de senaste veckorna:

  • Bilder – från visuellt småprat till extremism. Hur använder unga bilder och film till vardags? Vid vilken ålder bör barn lära sig tolka bilder? Och hur ska skolan förhålla sig till bildernas ökade betydelse? Samtal med Elin Jönsson, medielärare, och Elisabet Jonsved, filmpedagog.
  • Hjälp på nätet – juristens bästa råd. Får man ”Kika” från kompisens konto? Är det tillåtet att smygfilma i duschen efter jympan? Dessa och andra vanliga frågor reds ut av Mårten Schultz, juridikprofessor, som också ger råd om vad man kan göra.
  • Värna demokratin och stärka eleverna – tips till lärare. Hur hanterar man en kontroversiell diskussion i klassrummet? Hur arbetar man förebyggande mot radikalisering och våldsbejakande extremism? Här får pedagoger och annan skolpersonal konkreta och praktiska råd från Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket.
  • Diagnoser i det digitala. Hur ser livet på nätet ut för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel ADHD eller Asperger? Madelein Larsson Wollnik, projektet Nätkoll, och Jonas Söderlund, kurator på Bris, samtalar.

No hate-podden finns även på iTunes. 

Nyckelord

Kontakter

Kontakt: Helena Dal, verksamhetsansvarig Information och vägledning,
076-505 14 65, helena.dal@statensmedierad.se.

Bilder

Ladda ned bild
Ida Östensson, Make Equal och FATTA-rörelsen.
Ida Östensson, Make Equal och FATTA-rörelsen.
Ladda ned bild
Alexandra Pascalidou, journalist och författare.
Alexandra Pascalidou, journalist och författare.
Ladda ned bild

Länkar

Om

Statens Medieråd
Statens Medieråd
Box 27204
102 53 Stockholm

08-665 14 60http://statensmedierad.se

Statens medieråd är en myndighet som har i uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten följer medieutvecklingen och forskning kring barn och unga, sprider information, ger vägledning om barns och ungas mediesituation samt ansvarar för att fastställa åldersgränser för biograffilm som ska visas för barn under 15 år. 

Följ Statens Medieråd

Skriv in din e-postadress så får du ett mejl när vi har något nytt att berätta.

Senaste pressmeddelandena från Statens Medieråd

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum