Akademiska sjukhuset

Välbehandlade hiv-patienter - inte riskgrupp för svår covidinfektion

Dela

Drygt 8 000 människor i Sverige lever med hiv. Tack vare effektiva läkemedel behöver ingen bli sjuk i sin hivinfektion. Europeisk statistik visar dessutom att välbehandlade hiv-patienter inte drabbats av svår covid-19 i högre utsträckning och således inte ses som riskgrupp. Situationen är dock inte lika ljus i hela världen och temat för Världsaidsdagen 1 december är Global solidaritet och delat ansvar.

Enligt europeisk statistik har välbehandlade hiv-patienter inte drabbats av svår covid-19 i högre utsträckning och ses således inte som riskgrupp. Foto: Mostphotos
Enligt europeisk statistik har välbehandlade hiv-patienter inte drabbats av svår covid-19 i högre utsträckning och ses således inte som riskgrupp. Foto: Mostphotos

- Det är glädjande att hiv-patienter i Sverige och övriga Europa, som följer sin behandling enligt ordination, inte fallit ut som riskgrupp för svår covid-19-infektion, säger Helena Berggren, infektionsläkare på Akademiska sjukhuset, ansvarig för hiv-mottagningen.

Humant immunbristvirus (hiv) är ett så kallat retrovirus. Det upptäcktes på 1980-talet och har fått en global spridning. Idag lever cirka 38 miljoner män, kvinnor och barn med hiv. Infektionen går inte att bota, men bromsmediciner kan förhindra att hiv utvecklas till den dödliga sjukdomen aids (förvärvat immunbristsyndrom).

- Tack vare biomedicinsk forskning och framgångsrik läkemedelsutveckling finns idag en rad effektiva antiretrovirala läkemedel,där det mest använda i Sverige är så kallade integrashämmare, som effektivt hejdarsjukdomsförloppet hos personer med hiv-infektion, säger Helena Berggren och fortsätter:

- Det avgörande är naturligtvis att man har tillgång till den relativt dyra behandlingen, vilket inte är fallet i många låginkomstländer. I Sverige där alla med hiv får antiretrovirala läkemedel kostnadsfritt är utmaningen snarare att minska stigmat så att människor med hiv får bra förutsättningar att vara öppna med sin infektion, orka acceptera livslång daglig behandling och därmed inte riskera att missa några doser. Om man inte tar alla doser kan mutationer ske som leder till resistens mot läkemedlen.

I dagarna godkänns den första läkemedelskombinationen som kan ges som en intramuskulär injektion varannan månad, och därmed ta bort behovet av dagligt tablettintag.

- Behandlingen kommer bara att bli aktuell för ett fåtal personer i början och dessutom vara mycket kostsam. Men detta visar hur effektiv forskning ständigt ligger ett steg före och leder till att nya läkemedel utvecklas som är ännu effektivare eller har andra angreppspunkter, framhåller Helena Berggren.

Hon påminner samtidigt om hur viktigt det är att sprida kunskapen att människor i Sverige och övriga västvärlden kan leva ett normalt liv med hiv idag, vilket också bidrar till att minska stigmat.

- Enligt smittskyddslagen är man inte skyldig att upplysa om sin smitta eftersom man enligt stora internationellastudier inte är smittsam om man har välbehandlad hiv. Då sprids inte sjukdomen via sexuellt umgänge. Man kan föda barn vaginalt och har i princip normal förväntad levnadstid. Utmaningen är att öka tillgången på effektiva bromsläkemedel över hela världen. Här har covid-pandemin satt fokus på hur sårbara grupper som till exempel unga kvinnor med hiv drabbas värre på grund av sämre tillgång till livsviktig sjukvård, därav årets tema global solidaritet och delat ansvar (Global solidarity and shared responsibility). Ju fler människor med hiv som får behandling, desto färre kommer att smittas, avrundar hon.


För mer information/intervju, kontakta:
Helena Berggren, infektionsläkare på Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 21 78, e-post: helena.berggren@akademiska.se


Läs mer på HIV Sverige

Läs mer på UNAIDS

Nyckelord

Bilder

Enligt europeisk statistik har välbehandlade hiv-patienter inte drabbats av svår covid-19 i högre utsträckning och ses således inte som riskgrupp. Foto: Mostphotos
Enligt europeisk statistik har välbehandlade hiv-patienter inte drabbats av svår covid-19 i högre utsträckning och ses således inte som riskgrupp. Foto: Mostphotos
Ladda ned bild
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.

2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.

Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum