Varning för vilt

Flest olyckor, över 45 000 förra året, sker vid kollisioner med rådjur men de allvarligaste olyckorna sker i krockar med älg och vildsvin. Olyckor med älg ligger på en stabil nivå, cirka 4 600 per år, medan kollisioner med vildsvin har ökat betydligt under de senaste fem åren och ligger på drygt 7000 olyckor per år.

– Vildsvinsolyckor kan få allvarliga konsekvenser, säger Heléne Lilja, chef kommunikation och samhälle, Riksförbundet M Sverige. De flesta olyckor äger rum under perioden oktober–januari. Vildsvinen är aktiva under nätterna, det gör dem svåra att upptäcka.

Antalet viltolyckor var något lägre under 2020 än under 2018–2019, 61 000 olyckor mot cirka 64 000 under de föregående två åren. Jämför man med 2015 är dock ökningen markant, då skedde drygt 48 000 viltolyckor.

Under 2020 minskade resandet på de svenska vägarna kraftigt mot föregående år och var nere på samma nivå som 2014.

Tittar man på statistiken hittills i år kan man se att antalet viltolyckor har ökat i nästan hela landet jämfört med förra året. I vissa län är ökningen över 30 procent: Gotland (37 procent), Västerbotten (33) och Dalarna (30).

– Det inhemska resandet har ökat nu igen när pandemi-restriktionerna har lättat. Som bilförare behöver man vara särskilt uppmärksam i gryning och skymning när viltet är aktivt. Vidga synfältet mot vägkanterna och titta efter ögonreflexer. Vilda djurs ögon reflekteras bra i bilens strålkastarljus. Tänk också på att om ett djur går upp på vägen, följer ofta fler efter, säger Heléne Lilja.

Flest viltolyckor sker i Västra Götaland (9 641) där rådjursolyckor är vanligast, antalet ligger högt under perioden maj–november.

I Skåne har antalet olyckor ökat sedan 2019, och ligger på samma nivå som 2018 med drygt 6 500 olyckor. Även här är rådjursolyckor vanligast men kollisioner med vildsvin ligger högt (1 186).

Stockholm ligger som trea med drygt 5 300 olyckor, något lägre än 2019 men högre än 2018. Rådjursolyckorna står för majoriteten, med vildsvin som god tvåa (680).

– Från M Sveriges sida har vi sedan tidigare år pekat ut ett antal åtgärder som kan förhindra viltolyckor, säger Heléne Lilja. Det är oerhört viktigt att fler viltstängsel sätts upp. Vägarnas sidoområden behöver röjas, minst tio meter rakt ut från vägbanan, så att trafikanter kan upptäcka vilt utmed vägarna. Det finns teknik för aktiv viltvarning och viltslussar eller säkra viltpassager som behöver användas i större utsträckning än idag. Och slutligen krävs ökad jakt för att begränsa viltolyckorna i trafiken.

Så minskar du risken att krocka med vilt

• Anpassa hastigheten till rådande förhållanden.
• Ta det extra försiktigt när du kör på vägar utan viltstängsel.
• Vidga ditt synfält. Titta inte bara på vägen.
• Vilda djur är ofta som mest aktiva och i rörelse vid gryning och skymning.
• Se till att bilens utrustning fungerar som den ska, det gäller inte minst bromsar, däck och lysen.

Detta gäller vid viltolycka

• Ring 112 och anmäl olyckan om björn, hjort, järv, lo, mufflonfår, rådjur, utter, varg, vildsvin älg eller örn är inblandad. Uppge olycksplats och vilken typ av djur det gäller samt i vilken riktning djuret har försvunnit om det inte finns kvar på platsen.
• Märk ut platsen där olyckan har skett.
• Sätt ut varningstriangel 200–300 meter från olycksplatsen. Flytta om möjligt din bil till vägrenen eller parkeringsficka. Sätt på varningsblinkers.
• Skulle du krocka med björn, varg eller vildsvin bör du öka avståndet för markeringen av olycksplatsen upp till 100 meter då dessa djur kan bli mycket aggressiva när de är skadade.
• Skadat och dödat vilt ska omhändertas. Du får dock inte ta med dig ett dött djur, det tillfaller markägaren eller i vissa fall staten.

Läs mer om vad som gäller vid en viltolycka: https://msverige.se/resa-med-bil/bila-i-sverige/det-har-galler-vid-viltolycka/

Källa, statistik: Viltolycksrådet