I en ny rapport från Ratio sätts ljuset på de utmaningar som många migranter står inför när det gäller att lära sig svenska, och hur det påverkar integrationen på arbetsmarknaden. Under de senaste decennierna har svensk migration förändrats från att framför allt ha bestått av europeisk arbetskraftsinvandring till en allt större andel utomeuropeiska flykting- och anhöriginvandrare. Samtidigt är sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda bland de största i EU.

Kommer man till Sverige ska man snabbt lära sig svenska. Så har det låtit från politiskt håll i flera år, såväl från höger som vänster. Att språk är nyckeln till integration tycks de flesta vara överens om, men är det realistiskt för alla att lära sig svenska? Vilka förväntningar är det rimligt att ha på SFI? Och vilka språkkrav bör gälla på arbetsmarknaden?

En mer kunskapsintensiv ekonomi har inneburit att större städer dragit ifrån många landsbygdsregioner ekonomiskt, vilket kan innebära att skillnaderna i uppväxtförhållanden mellan stad och landsbygd ökar. En ny studie visar dock att det faktum att svenskar är mer benägna att flytta mellan regioner leder till en ökad social rörlighet, som i sin tur motverkar dessa skillnader.

Det behövs en åtgärdsplan för att hantera AI:s påverkan på arbetsmarknaden. Det menar forskare vid forskningsinstitutet Ratio tillsammans med fackförbunden Akavia och Sveriges och arbetsgivarorganisationen Almega i en debattartikel i Dagens Industri. Undertecknarna framhåller AI:s potential att drastiskt öka produktiviteten och tillväxten, samtidigt som de varnar för de utmaningar som kommer med teknikens snabba utveckling.

Den 12 mars lanseras den populärvetenskapliga boken Artificiell intelligens och jobben av Magnus Lodefalk. Välkommen till en förhandslansering, enbart för press, kl 14.00 samma dag.

Seminarium om näringslivets och politikens omställningsförmåga, tisdagen den 9 april med Teknikföretagen och Ratio. Medverkar gör bland andra Maria Rosendahl, näringspolitisk chef Teknikföretagen, Lotta Stern, vd Ratio, professor i sociologi, Emma Wiesner, Europaparlamentariker (C), Marie Knutsen-Öy, Director of Energy Solutions, Einride AB, PM Nilsson, vd Timbro, och Mattias Johansson, Head of Public Affairs, Volvo Cars

Antropologen Jacob Hjortsberg knyts till Ratio. Han ska forska om arbetsmarknad och omställning.

Boksläpp den 12 mars med Magnus Lodefalk och hans populärvetenskapliga bok Artificiell intelligens och jobben.

Åsa Hansson, docent i nationalekonomi och välkänd skatteforskare, knyts till Ratio.

Digitalt seminarium med professor Magnus Söderberg den 7 februari.

I en ny rapport skriven av nationalekonomen Jonas Grafström undersöks olika kontorsarbetande gruppers olika inställningar till distansarbete.

Öppet seminarium och rapportpresentation om distansarbete 1 december.

Vi är mer benägna att hjälpa flyktinggrupper som liknar oss kulturellt. Det visar en ny studie från Ratio och Linnéuniversitetet som jämfört benägenheten att hjälpa ukrainare relativt jemeniter, med hjälp av faktiska experiment.

Ratio-forskaren Eva Uddén Sonnegård har fått i uppdrag av regeringens Produktivitetskommission (Fi2023:03) att skriva en underlagsrapport om produktivitet och anställningsskydd.

Öppet seminarium med internationella och svenska forskare och arbetsmarknadsexperter.

Seminarium 19 oktober: Vad har hänt med de finska lönerna efter decentraliseringen?

Arbetslivskriminalitet påverkar företagande och arbetsmarknad negativt. Men hur mycket och i vilken utsträckning? Det ska nationalekonomen Anna Thoursie undersöka när hon nu knyts till Ratio.

Vilken roll spelar läs- och skrivkunnighet och modersmålet för hur man som utlandsfödd lär sig svenska? Detta kommer Forsberg Lundell att undersöka närmre under hösten. Nu knyts hon till Ratio.

Decennier av misslyckad bostadspolitik påverkar såväl arbetsmarknad och segregation som rädslan för prisbubbla i storstäder. Det visar Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, i en ny rapport skriven för Ratio. Rapporten bygger på ett stort empiriskt och nyligen sammanställt material.

Tjänstemannaaktivism kan ha konsekvenser för rättssäkerhet, tillit och investeringar. I en ny rapport undersöks under vilka förutsättningar fenomenet kan uppstå och hur det kan påverka i synnerhet de gröna näringarna.