Ratio

Özge Öner tilldelas Årets Pris för mänsklig blomstring till Nils Karlsons ära. Öner är Associate Professor i Spatial Economics and Real Estate vid Department of Land Economy, University of Cambridge, och Fellow vid Sidney Sussex College. Priset instiftades 2022 till forskningsinstitutet Ratios grundare och tidigare vd, Nils Karlsons, ära. Priset delas ut årligen till framstående personer som genom forskning och offentligt engagemang bidragit till ökad förståelse för samhälleliga och ekonomiska villkor för mänsklig utveckling och blomstring. Özge Öner disputerade i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping 2014 med avhandlingen "Retail Location" och har sedan dess haft framstående positioner vid bland annat IFN, HUI Research och Centre for Entrepreneurship and Spatial Economics (CEnSE). Hennes forskning har varit inriktad på geografiska aspekter av entreprenörskap, migration, segregation, detaljhandel och politisk geografi, och hon har publicerat ett stort antal i

Artificiell intelligens och robotisering är förknippade med lägre stressnivåer på arbetsplatsen. Det framgår av en ny studie som undersöker hur införandet av avancerad teknik påverkar arbetstagares välmående i Tyskland. Forskarna Michael Koch (Aarhus University) och Magnus Lodefalk (Ratio och Örebro universitet) har analyserat omfattande data över anställdas egenrapporterade stress och deras yrkesexponering för AI och robotar.

Välkommen till Ratios webbsända seminarium onsdagen den 5 mars, där vi fokuserar på Tysklands ekonomiska framtid efter valet. Medverkande är professor Dr. Hubertus Bardt, verkställande direktör för Institut der deutschen Wirtschaft Köln e.V., och moderator är Jonas Grafström, doktor i nationalekonomi och vice vd på Ratio. Tyskland har länge varit Europas ekonomiska motor, men står nu inför flera utmaningar. Handelspolitik, korporatism, energipolitik och en eftersläpande digitalisering bidrar till en osäker framtid för landets ekonomi. Under seminariet diskuterar vi vad som väntar efter valet och vilka reformer som krävs för att vända utvecklingen. Evenemanget äger rum digitalt via Teams mellan kl. 12:15 och 12:45. Anmälan är öppen och du får en möteslänk i bekräftelsemejlet.

En ekonomi på dekis, följt av en elkris som gett känningar över hela kontinenten. Det finns skäl till varför Tyskland på senare tid kallats ”Europas sjuke man”. Hur påverkar den tyska elkrisen svenska företag? Gynnas vi av ett integrerat elsystem på EU-nivå? Och hur villiga är svenskar att betala för utsläppsminskningar i andra länder, egentligen? För att besvara dessa frågor bjuder Ratio in till ett digitalt seminarium torsdagen den 20 februari. Medverkande: Jonas Grafström, fil. dr nationalekonomi, vice vd Ratio Magnus Söderberg, professor i nationalekonomi vid Griffith University i Australien, Ratio Samtalet modereras av Karl Hatt, evenemangsansvarig Ratio Evenemanget äger rum via Teams. Information om möteslänk med mera kommer i bekräftelsemejlet. Mer information om evenemanget, arrangören samt anmälningslänk finner du här.

I en ny forskningsartikel av fil dr Jonas Grafström, vice vd vid Ratio, identifieras och kvantifieras de viktigaste barriärerna för att uppnå en cirkulär plastindustri. Genom att utveckla ett ekvationsbaserat ramverk ger studien en helhetsbild av de faktorer som påverkar övergången till en mer cirkulär ekonomi.

Den senaste tiden har arbetsgivare i större utsträckning velat ha tillbaka anställda till kontoret. En ny forskningsöversikt från Ratio – Näringslivets forskningsinstitut, författad av fil. dr. Jonas Grafström, Staffan Samuelsson och Aino Simola, belyser hur distansarbete påverkar produktiviteten på både individ- och företagsnivå.

Sveriges plansystem har under decennier förhindrat byggandet av småhus och förvärrat sociala problem i både tätorter och glesbygd. Det skriver Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, i den nya rapporten Den planlösa planeringen, utgiven vid forskningsinstitutet Ratio.

I den nya Ratio-rapporten ”Från det nordiska guldet till det svenska tillståndet” kartlägger nationalekonomen Anna Thoursie den organiserade kriminalitetens allvarliga påverkan på företag och företagande i Sverige. Rapporten ger en överblick hur kriminella företag underminerar sund konkurrens och presenterar förslag på åtgärder för att motverka utvecklingen.

Forskning tyder på en lönepremie för nyanställda inom jobb som kräver AI-kompetens. Men en bredare lönekonkurrens uteblir.

Det behöver skapas flera enkla jobb inom vård och omsorg, där lägre spårkkrav kan tolereras. Det skriver Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Ratio och Stockholms universitet, och Philip Rehnberg, masterstudent i demografi och uppsatsstudent vid Ratio i en debattartikel i Dagens samhälle. Samtidigt som språkkraven inom äldreomsorgen skärps nationellt, visar författarna i den nya rapporten, "Alla ska snabbt lära sig svenska", att många nyanlända inte har förutsättningarna att nå de politiskt fastställda kraven.

I en ny Ratio-rapport utforskar nationalekonomen och statsvetaren Nils Karlson förekomsten av sympatiåtgärder på den svenska arbetsmarknaden och dess konsekvenser för företag, arbetstagare och samhället i stort. Rapporten föreslår att rätten till sympatiåtgärder begränsas och att ett proportionalitetskrav införs.

I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten. I en ny rapport kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder? Rapporten kommenteras av en panel bestående av: German Bender, utredningschef, tankesmedjan Arena Idé Elisabeth Thand Ringqvist, riksdagsledamot (C) Oliver Rosengren, riksdagsledamot (M) Modera

Det svenska plansystemet är präglat av svåra motsättningar som fördyrar och försvårar bebyggelse av nya bostäder – med allvarliga konsekvenser för arbetsmarknadens funktionssätt och näringslivets kompetensförsörjning. I en ny rapport visar Jan Jörnmark, docent. i ekonomisk historia, hur dessa motsättningar uppstått och hur en mer marknadstillvänd planeringsmodell skulle kunna komma till bukt med dessa problem. Rapporten kommenteras av Fil. dr Klas Eriksson och en panel bestående av: Anna Broman, Näringspolitisk expert hos Byggföretagen David Josefsson, Riksdagsledamot (M), civilutskottet Tid: Tisdagen den 7 maj kl 12:00 (lättare lunch serveras från 11:30) Plats: Sveavägen 59, 4 tr Länk till anmälan och mer information finns här.

I en ny rapport från Ratio sätts ljuset på de utmaningar som många migranter står inför när det gäller att lära sig svenska, och hur det påverkar integrationen på arbetsmarknaden. Under de senaste decennierna har svensk migration förändrats från att framför allt ha bestått av europeisk arbetskraftsinvandring till en allt större andel utomeuropeiska flykting- och anhöriginvandrare. Samtidigt är sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda bland de största i EU.

Kommer man till Sverige ska man snabbt lära sig svenska. Så har det låtit från politiskt håll i flera år, såväl från höger som vänster. Att språk är nyckeln till integration tycks de flesta vara överens om, men är det realistiskt för alla att lära sig svenska? Vilka förväntningar är det rimligt att ha på SFI? Och vilka språkkrav bör gälla på arbetsmarknaden?

En mer kunskapsintensiv ekonomi har inneburit att större städer dragit ifrån många landsbygdsregioner ekonomiskt, vilket kan innebära att skillnaderna i uppväxtförhållanden mellan stad och landsbygd ökar. En ny studie visar dock att det faktum att svenskar är mer benägna att flytta mellan regioner leder till en ökad social rörlighet, som i sin tur motverkar dessa skillnader.

Det behövs en åtgärdsplan för att hantera AI:s påverkan på arbetsmarknaden. Det menar forskare vid forskningsinstitutet Ratio tillsammans med fackförbunden Akavia och Sveriges och arbetsgivarorganisationen Almega i en debattartikel i Dagens Industri. Undertecknarna framhåller AI:s potential att drastiskt öka produktiviteten och tillväxten, samtidigt som de varnar för de utmaningar som kommer med teknikens snabba utveckling.

Den 12 mars lanseras den populärvetenskapliga boken Artificiell intelligens och jobben av Magnus Lodefalk. Välkommen till en förhandslansering, enbart för press, kl 14.00 samma dag.

Seminarium om näringslivets och politikens omställningsförmåga, tisdagen den 9 april med Teknikföretagen och Ratio. Medverkar gör bland andra Maria Rosendahl, näringspolitisk chef Teknikföretagen, Lotta Stern, vd Ratio, professor i sociologi, Emma Wiesner, Europaparlamentariker (C), Marie Knutsen-Öy, Director of Energy Solutions, Einride AB, PM Nilsson, vd Timbro, och Mattias Johansson, Head of Public Affairs, Volvo Cars

Antropologen Jacob Hjortsberg knyts till Ratio. Han ska forska om arbetsmarknad och omställning.