Ratio

Sveriges plansystem har under decennier förhindrat byggandet av småhus och förvärrat sociala problem i både tätorter och glesbygd. Det skriver Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, i den nya rapporten Den planlösa planeringen, utgiven vid forskningsinstitutet Ratio.

I den nya Ratio-rapporten ”Från det nordiska guldet till det svenska tillståndet” kartlägger nationalekonomen Anna Thoursie den organiserade kriminalitetens allvarliga påverkan på företag och företagande i Sverige. Rapporten ger en överblick hur kriminella företag underminerar sund konkurrens och presenterar förslag på åtgärder för att motverka utvecklingen.

Forskning tyder på en lönepremie för nyanställda inom jobb som kräver AI-kompetens. Men en bredare lönekonkurrens uteblir.

Det behöver skapas flera enkla jobb inom vård och omsorg, där lägre spårkkrav kan tolereras. Det skriver Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Ratio och Stockholms universitet, och Philip Rehnberg, masterstudent i demografi och uppsatsstudent vid Ratio i en debattartikel i Dagens samhälle. Samtidigt som språkkraven inom äldreomsorgen skärps nationellt, visar författarna i den nya rapporten, "Alla ska snabbt lära sig svenska", att många nyanlända inte har förutsättningarna att nå de politiskt fastställda kraven.

I en ny Ratio-rapport utforskar nationalekonomen och statsvetaren Nils Karlson förekomsten av sympatiåtgärder på den svenska arbetsmarknaden och dess konsekvenser för företag, arbetstagare och samhället i stort. Rapporten föreslår att rätten till sympatiåtgärder begränsas och att ett proportionalitetskrav införs.

I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten. I en ny rapport kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder? Rapporten kommenteras av en panel bestående av: German Bender, utredningschef, tankesmedjan Arena Idé Elisabeth Thand Ringqvist, riksdagsledamot (C) Oliver Rosengren, riksdagsledamot (M) Modera

Det svenska plansystemet är präglat av svåra motsättningar som fördyrar och försvårar bebyggelse av nya bostäder – med allvarliga konsekvenser för arbetsmarknadens funktionssätt och näringslivets kompetensförsörjning. I en ny rapport visar Jan Jörnmark, docent. i ekonomisk historia, hur dessa motsättningar uppstått och hur en mer marknadstillvänd planeringsmodell skulle kunna komma till bukt med dessa problem. Rapporten kommenteras av Fil. dr Klas Eriksson och en panel bestående av: Anna Broman, Näringspolitisk expert hos Byggföretagen David Josefsson, Riksdagsledamot (M), civilutskottet Tid: Tisdagen den 7 maj kl 12:00 (lättare lunch serveras från 11:30) Plats: Sveavägen 59, 4 tr Länk till anmälan och mer information finns här.

I en ny rapport från Ratio sätts ljuset på de utmaningar som många migranter står inför när det gäller att lära sig svenska, och hur det påverkar integrationen på arbetsmarknaden. Under de senaste decennierna har svensk migration förändrats från att framför allt ha bestått av europeisk arbetskraftsinvandring till en allt större andel utomeuropeiska flykting- och anhöriginvandrare. Samtidigt är sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda bland de största i EU.

Kommer man till Sverige ska man snabbt lära sig svenska. Så har det låtit från politiskt håll i flera år, såväl från höger som vänster. Att språk är nyckeln till integration tycks de flesta vara överens om, men är det realistiskt för alla att lära sig svenska? Vilka förväntningar är det rimligt att ha på SFI? Och vilka språkkrav bör gälla på arbetsmarknaden?

En mer kunskapsintensiv ekonomi har inneburit att större städer dragit ifrån många landsbygdsregioner ekonomiskt, vilket kan innebära att skillnaderna i uppväxtförhållanden mellan stad och landsbygd ökar. En ny studie visar dock att det faktum att svenskar är mer benägna att flytta mellan regioner leder till en ökad social rörlighet, som i sin tur motverkar dessa skillnader.

Det behövs en åtgärdsplan för att hantera AI:s påverkan på arbetsmarknaden. Det menar forskare vid forskningsinstitutet Ratio tillsammans med fackförbunden Akavia och Sveriges och arbetsgivarorganisationen Almega i en debattartikel i Dagens Industri. Undertecknarna framhåller AI:s potential att drastiskt öka produktiviteten och tillväxten, samtidigt som de varnar för de utmaningar som kommer med teknikens snabba utveckling.

Den 12 mars lanseras den populärvetenskapliga boken Artificiell intelligens och jobben av Magnus Lodefalk. Välkommen till en förhandslansering, enbart för press, kl 14.00 samma dag.

Seminarium om näringslivets och politikens omställningsförmåga, tisdagen den 9 april med Teknikföretagen och Ratio. Medverkar gör bland andra Maria Rosendahl, näringspolitisk chef Teknikföretagen, Lotta Stern, vd Ratio, professor i sociologi, Emma Wiesner, Europaparlamentariker (C), Marie Knutsen-Öy, Director of Energy Solutions, Einride AB, PM Nilsson, vd Timbro, och Mattias Johansson, Head of Public Affairs, Volvo Cars

Antropologen Jacob Hjortsberg knyts till Ratio. Han ska forska om arbetsmarknad och omställning.

Boksläpp den 12 mars med Magnus Lodefalk och hans populärvetenskapliga bok Artificiell intelligens och jobben.

Åsa Hansson, docent i nationalekonomi och välkänd skatteforskare, knyts till Ratio.

Digitalt seminarium med professor Magnus Söderberg den 7 februari.

I en ny rapport skriven av nationalekonomen Jonas Grafström undersöks olika kontorsarbetande gruppers olika inställningar till distansarbete.

Öppet seminarium och rapportpresentation om distansarbete 1 december.

Vi är mer benägna att hjälpa flyktinggrupper som liknar oss kulturellt. Det visar en ny studie från Ratio och Linnéuniversitetet som jämfört benägenheten att hjälpa ukrainare relativt jemeniter, med hjälp av faktiska experiment.