Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Under 2024 startade en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där patienter med typ 1-diabetes för första gången i världen erbjuds transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar som behandling. Cellerna transplanteras utan samtidig användning av immundämpande läkemedel. Förhoppningen är att patientgruppen därmed på sikt ska kunna botas från sjukdomen. Första resultaten från den första patienten som behandlats visar att cellerna undviker upptäckt av immunförsvaret och att de fortsätter fungera efter transplantationen.

Allt fler svenskar drabbas av skrumplever (levercirros) och andra leversjukdomar. I Sverige genomgår cirka 150-200 personer per år TIPS, en ofta livräddande behandling som innebär att man lägger en shunt genom levern för att minska risken för blödningar från åderbråck i matstrupe och magsäck. Akademiska sjukhuset har mer än 20 års erfarenhet av TIPS och är ett av fyra universitetssjukhus som ansvarar för behandlingen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV).

I en ny studie publicerad i Nature kan svenska forskare visa könshormonernas roll i att reglera immunförsvaret. Den nya kunskapen förklarar skillnader mellan män och kvinnor och kan användas för att utveckla nya immunologiska läkemedel, menar forskarna.

Nu ska Örebro universitets starka forskning om vacciner komma fler till godo. Till hösten startar en kortare kurs för yrkesverksamma som vill vässa sin kompetens – och en utbildning på masternivå för den som är nyfiken på forskning och vill bidra till framtidens vaccinutveckling.

För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.

Det nuvarande systemet för bedömning av utbytbarhet och utbyte på apotek skulle vara rättsligt möjligt att tillämpa på biologiska läkemedel. Men det finns flera viktiga faktorer som behöver tas hänsyn till för att ett utbyte ska kunna göras patientsäkert, om en sådan förändring blir aktuell. Det skriver Läkemedelsverket i sin slutrapport till regeringen.

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka immunceller som bidrar till sjukdomsförlopp och möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot mängder av sjukdomar, spår forskarna.

Att barn inte växer som de ska under graviditeten och att vara liten är ett relativt vanligt fenomen som det finns flera orsaker till. Vissa barn är små för att föräldrarna är små. Andra barn blir mindre än förväntat för att moderkakan inte utvecklas optimalt. I dag är kunskapen om när det är bäst att förlösa kvinnorna bristfällig. En forskargrupp vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar i en stor europeisk studie som syftar till öka kunskapen om när det är optimalt att förlösa små barn.

Sedan 2010 har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation, där stamceller tas från patientens eget blod, använts som behandling av ms i Sverige. Dock har osäkerhet funnits om hur behandlingen fungerar över tid. En ny Uppsalastudie visar att behandlingen kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Forskarna anser att den bör inkluderas som en standardbehandling vid aktiv ms.

SLE är en kronisk reumatisk systemsjukdom som är komplicerad och svårbehandlad. Många läkemedel, exempelvis cellhämmande preparat, bygger på rätt enkla principer med otillräcklig effekt och i många fall biverkningar. I år har två nya läkemedel registrerats i Sverige, ett är en antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen, det andra en behandling mot njurinflammation vid SLE. Detta uppmärksammas i samband med internationella SLE-dagen 10 maj.

Fibromyalgi är ett av våra vanligaste smärtsyndrom och orsakas av en störd smärtreglering. Forskare vid bland annat smärtcentrum på Akademiska sjukhuset har nyligen upptäckt att hälften av patienterna har antikroppar som i djurmodeller kan framkalla ett fibromyalgiliknande tillstånd. Nu ska man kartlägga vilka sjukdomsmekanismer som kan kopplas till förekomsten av dessa autoreaktiva antikroppar vilket kan bana väg för nya behandlingar riktade mot immunförsvaret.

Abortlagarna i El Salvador förkortade Beatriz liv. Hon blev bara 27 år. I många år har IM:s samarbetspartners drivit på för att fallet ska tas upp i Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter, och nu är det på gång. Utslaget kan förändra lagarna.

EU:s bank EIB tillhandahåller 25 miljoner euro i finansiering till det ledande svenska bioteknikbolaget Anocca som sin första InvestEU-investering i Sverige inom biovetenskap. EIB-lånet ska stödja investering i Anoccas utveckling av nästa generations immunonkologiska produkter.

Myasthenia Gravis är en kronisk muskelsjukdom där antikroppar angriper skelettmusklerna, vilket leder till onormal muskeltrötthet. En klinisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att immunterapi med Rituximab, som komplement till kortison, kraftigt minskar risken för att sjukdomen förvärras och/eller behov av ytterligare behandlingar.

Psoriasis är en av våra vanligaste folksjukdomar, en ärftlig kronisk sjukdom som kan påverka både hud och leder. Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar är vanligare hos patienter med psoriasis än i övriga befolkningen. Nu visar en klinisk studie ledd från Akademiska sjukhuset att tarmbarriären oftare är försämrad hos personer med sjukdomen vilket kan vara kopplat till osynlig inflammation och ökad risk för mag-tarmproblem.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab beskriver i en studie i Science att de genom en ny teknik har förbättrat ett proteins förmåga att reparera syreskador i DNA och skapat en ny funktion hos proteinet. Tekniken kan leda till bättre läkemedel mot sjukdomar där syreskador är inblandade, som cancer, Alzheimers sjukdom och lungsjukdomar, men forskarna tror också på ett ännu bredare genomslag.

Myasthenia Gravis (MG) är en kronisk muskelsjukdom där antikroppar angriper skelettmusklerna, vilket leder till onormal muskeltrötthet. Obehandlad kan sjukdomen leda till handikappande muskelsvaghet. Både diagnostik och behandling har gjort stora framsteg de senaste åren. På Akademiska sjukhuset kan patienter få diagnos inom en timme i ett akut skede. Fysisk träning, som tidigare avråddes, har visat sig ha positiva muskeleffekter.

Personer med den autoimmuna, reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. De löper även ökad risk för organskador. Nu finns en ny antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen vilket uppmärksammas med anledning av internationella SLE-dagen den 10 maj.

Tillsammans anordnar Reumatologisektionen USÖ, Örebro universitet och Riksförening för SLE den nationella SLE-dagen 2022 på lördag. Under dagen kommer deltagarna att få veta mer om aktuell forskning, nya behandlingar, vaccination mot covid-19 vid autoimmuna sjukdomar och mycket mer.

Vilken roll spelar miljögifter, livsstil, ärftlighet och molekyler i blodet för uppkomsten av multipel skleros (MS)? Det ska en studie ledd av forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet kartlägga.