Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Örebroforskare har testat ett nytt läkemedel mot sepsis. Resultaten visar att det kan skydda mot blodproppar utan att öka risken för blödningar. Nyckeln är Apta-1, en avancerad RNA-molekyl. – Detta är en lovande läkemedelsmekanism för framtida behandlingar av allvarliga sjukdomar, säger professor Magnus Grenegård.

Finansmannen och hedersdoktorn vid Karolinska Institutet Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor för en fortsatt satsning på kardiovaskulär forskning. Det är femte gången sedan 2007 som Lundberg donerar stora belopp vilket gett möjlighet till forskning som förändrat metoder och kirurgi vid hjärt-kärlsjukdomar.

Forskare vid Örebro universitet har skapat en modell av ett hjärta med hjälp av mänskliga celler. Målet är att förstå vad som orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, och varför infektioner kan öka risken att drabbas av dem. – I första studien ska vi undersöka blod från influensapatienter som sökt akutvård, säger forskaren Geena Paramel.

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige, med över 11 000 nya fall varje år. Trots betydande framsteg inom tidig diagnos och behandling finns det fortfarande stora behov av att kunna identifiera och behandla de mest aggressiva formerna av sjukdomen i ett tidigt skede. För att möta denna utmaning har Anders Bjartell, professor och överläkare vid Lunds universitet, beviljats 7,5 miljoner kronor från Cancerfonden för sin forskning inom prostatacancer.

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid perifer facialispares (ansiktsförlamning) hos barn och vuxna, dels vid skelettdysplasier som innebär att skelettet har en onormal form och/eller hållfasthet. Båda är komplexa sjukdomar och tillstånd som kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 september.

Genetiska analyser innebär stora möjligheter till förbättrad och individanpassad diagnostik och behandling, så kallad precisionsmedicin. Samverkansenheten Clinical Genomics Uppsala har under sina första tio år bidragit till utveckling av 85 diagnostiska tester för cancer, ärftliga sjukdomar och infektionssjukdomar som används rutinmässigt inom vården.

Forskare vid KTH och Karolinska Institutet har utvecklat en medicinsk mikroenhet, ett chip, för placering i det mänskliga ögat. Tekniken ger nya möjligheter för cellbaserade medicinska behandlingar, till exempel vid diabetes typ 1 och 2.

Bättre hälsa för världens barn, 3D-modeller av mänskliga organ för att studera läkemedelseffekter, ökad kunskap om kronisk smärta och placebo - det är några av de områden som Karolinska Institutets nya professorer fokuserar på i sin forskning. Idag, den 12 oktober 2023, hålls den årliga installationshögtiden i Aula Medica, där 17 nya professorer installeras med akademisk pompa och ståt.

Som enda sjukhus i landet får Akademiska/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för en grupp ärftliga hudsjukdomar, gendermatoser. Jämte fyra andra universitetssjukhus får Akademiska också nationellt ansvar för svåra hudsymtom. Besluten om att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 24 maj.

Barnreumatism går att behandla betydligt bättre idag än för 10-15 år sedan. Ökad kunskap om bland annat ärftlighet, riskfaktorer och kostens betydelse har gett nya verktyg. Men forskningen behöver intensifieras och behandling sättas in tidigt, enligt forskare på Akademiska sjukhuset. Detta lyfts fram med anledning av internationella barnreumadagen 18 mars.

Karolinska Institutet har beslutat att utse Wilhelmina Hoffman, specialist inom geriatrisk medicin, och näringslivsprofilen Fredrik Lundberg, till hedersdoktorer. Den formella ceremonin sker i samband med promovering i Stockholms stadshus den 12 maj.

Idag släpps boken ”Vulva: Fakta, myter och livsomvälvande insikter” av forskaren och författaren Ina Schuppe Koistinen. Med information och konkreta råd baserade på den senaste forskningen kring vaginalflorans betydelse för kvinnors hälsa och fertilitet är det en unikt viktig handbok.

Karolinska Institutet har i dag beslutat att utse H.K.H. Prins Daniel, Dr. Soumya Swaminathan samt professor Shinhiro Takeda till hedersdoktorer. Den formella ceremonin sker i samband med promovering i Stockholms stadshus (förutsatt smittläget) den 29 april.

Peter Nygren och Rolf Larsson, båda läkare vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, har tilldelats årets innovationspris Hjärnäpplet från Uppsala universitet. De får priset för att under lång tid ha arbetat med hela kedjan från grundforskning till innovation och bättre cancerbehandling för patienter.

Läkemedlet baricitinib, som idag används mot ledgångsreumatism, kan blockera det nya coronaviruset från att komma in i cellerna och minska dödligheten hos patienter med måttlig till svår covid-19. Det visar translationell forskning av ett internationellt team koordinerat av forskare vid Karolinska Institutet. Resultatet, som publiceras i tidskriften Science Advances, stöder pågående randomiserade kliniska prövningar.

Effektivare hjälp vid katastrofer, genetiska orsaker till atopiskt eksem och internet-KBT mot tvångssyndrom. Det är några av de forskningsområden som Karolinska Institutets nya professorer intresserar sig för. Idag den 15 oktober 2020 hålls den årliga installationshögtiden i Aula Medica, där 14 nya professorer, 7 adjungerade professorer och 2 gästprofessorer hälsas välkomna till sina nya positioner vid universitetet.

Cancerfonden presenterar idag, tillsammans med European Academy of Cancer Sciences och cancerorganisationer från femton europeiska länder, rekommendationer för internationellt koordinerad forskning kring cancer. Rekommendationerna täcker alltifrån basvetenskaplig och translationell forskning till förebyggande verksamhet, sjukvård och rehabilitering. Rekommendationerna riktas till styrelsen för EU:s satsning Cancer Mission.

Genom samarbete med en leverantör i Kina, ekonomiskt stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och samordning med sjukvården, kan Karolinska Institutet (KI) konkret medverka till att förstärka vårdens kapacitet när det gäller diagnostik av viruset.

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. Onkologikliniken på Akademiska sjukhuset bedriver sedan många år translationell forskning inom området immunonkologi i syfte att utveckla läkemedel som hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancer. Detta uppmärksammas med anledning av världscancerdagen 4 februari.

Forskare vid Lunds universitet kommer att få dela på över 113 miljoner under nästa år. Det står klart när Cancerfonden delar ut sitt årliga anslag för 2019 som uppgår till nästan 630 miljoner totalt. Professor och överläkare Malin Malmsjö ska utveckla en metod som avbildar hudtumörer och är en av forskarna som får del av forskningsstödet. Om forskningen ger goda resultat kommer tekniken att bli nyskapande för diagnostisering av hudcancer.