Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Se film på rymdtema, träffa astronauten Marcus Wandt, ta del av aktuell forskning om det utomjordiska, avfyra dina egna raketer - allt detta under april månad i Filmhuset när Cinemateket och Rymdstyrelsen bjuder in till programmet ”Utomjordiskt - Rymdresor på film".

Omställningen till nollutsläpp från tung trafik i Sverige går alldeles för långsamt. Tre forskare vid Örebro universitet uppmanar därför beslutsfattare att tänka om och inse hur avgörande psykologiska faktorer är för att företagen ska våga investera i ny teknik. – Vi ger ett underlag för att kunna omforma reglerna och nå målen, säger Sophie-Marie Ertelt, doktorand i företagsekonomi.

Punjab är epicentrum för stubbränning i Indien. Trots att majoriteten av invånarna är medvetna om de skadliga effekterna av att bränna skörderester, är det fortfarande en utbredd praxis, med allvarliga konsekvenser för hälsan, hushållens utgifter och miljön.

Människans utsläpp av växthusgaser förstärker växthuseffekten och leder till ett förändrat klimat på jorden. Våra trädgårdar påverkas av klimatförändringarna på flera sätt, men kan också spela en viktig roll för att minska växthuseffekten. I samband med trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar släpps en färsk rapport från Riksförbundet Svensk Trädgård, Trädgårdens klimatnytta och betydelse för biodiversiteten. Genom rapporten, som är tänkt som en förstudie, önskar förbundet lyfta den enskilde trädgårdsägarens möjlighet att bidra positivt till klimatet. Delar ur den publika rapporten presenteras här.

Det har blivit dags att godkänna en lagstiftning som egentligen är alldeles för svag. Vid EU-parlamentets session i Strasbourg den 14 mars ska den så kallade LULUCF-lagstiftningen godkännas – bestämmelser om hur mycket koldioxid som ska bindas i skog och mark inom EU. Det är en viktig lagstiftning, men överenskommelsen är alldeles för svag, och Sveriges regering har gjort den ännu sämre. Miljöpartiet kommer att rösta för den. Den är bättre än ingenting - men betydligt sämre än vad som skulle behövas. – Klimatet skulle behöva så mycket mer än så här. För att kunna nå målsättningarna i Parisavtalet behövs en samlad klimatpolitik som innebär i storleksordningen 60-65 procents utsläppsminskningar till 2030. Med den LULUCF-lagstiftning vi får nu hamnar vi på ett nettomål på runt 57 procent, och med alla kryphål som kompromissen innehåller är det tveksamt om ens det kommer uppnås. Det är bedrövligt dåligt, säger Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna. Som med all klimatla

Energimyndigheten har beslutat att ge stöd med 12,7 miljoner kronor till Cementa AB för att utreda förutsättningarna för en koldioxidneutral cementfabrik i Slite år 2030. Stödet är en del av satsningen Industriklivet som stödjer industrins omställning till nettonollutsläpp.

Den 6 april annullerades totalt 38 369 419 elcertifikat för 2020 års kvotplikt inom den gemensamma svensk-norska elcertifikatmarknaden

Ägare av laddfordon kan behöva stöd för att hitta laddstationer, speciellt under längre resor. Energimyndigheten vill underlätta för både användare av laddbara fordon och ägare av laddstationer. Ett steg i arbetet är att myndigheten nu tar över ansvaret för Sveriges laddstationsdata i den norska databasen Nobil.

Industrin har minskat sina fossila växthusgasutsläpp sedan 1990-talet men minskningen har i princip avstannat under senare år. Samtidigt finns det goda möjligheter att åstadkomma så kallade negativa utsläpp i Sverige. Det visar Energimyndighetens årliga nulägesanalys inom regeringsuppdraget Industriklivet.

Årets uppföljning av de energipolitiska målen visar att andelen förnybar energi ökar i Sverige. Den fossila andelen av energitillförseln har minskat stadigt, från 46 procent 1983 till 21 procent under 2018. Den procentuella minskningen har varit störst inom fjärrvärmeproduktionen sedan 80-talet, följt av kategorierna bostäder och service. I transportsektorn finns den högsta andelen fossila bränslen, men det är också den sektor som under de senaste tio-femton åren snabbast ställt om från fossila bränslen till andra alternativ.

Tekniska verken i Linköping bidrog tillsammans med sina kunder till att minska den globala klimatpåverkan med cirka 860 400 ton koldioxidekvivalenter under 2019. Det är lika mycket som om alla i Linköpings kommun skulle sluta kör bil i 5,4 år. Det visar klimatbokslutet för 2019 som gjorts av Profu, ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet.

Energimyndigheten har beviljat 207 miljoner kronor i stöd till ett projekt som ska utveckla koldioxidfri gruvbrytning. Stödet går till fem bolag, LKAB, ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen. Satsningen är en del i att förverkliga en fossilfri värdekedja för järn- och stålindustrin.

Sex myndigheter har tillsammans följt upp sitt gemensamma arbete med omställningen av transportsektorn. De konstaterar att det krävs krafttag nu och ger förslag på hur Sverige ska nå målet om minst 70 procents minskade utsläpp till 2030.

Svenska lösningar inom smarta och hållbara städer lockar rekordmånga utländska aktörer till Sverige. Verksamheten inom Smart City Sweden kan idag visa upp över 100 besöksobjekt över hela landet med lösningar inom miljöteknik, mobilitet, stadsplanering, digitalisering och social hållbarhet.

Ett läckage av köldmediet R134a har konstaterats vid E.ONs fjärrkylanläggning i Västra hamnen i Malmö.

En ny ISO-standard ska hjälpa företag att värdera sin miljöpåverkan. Initiativet är svenskt. SIS, Swedish Standards Institute, har lett det globala arbetet med initiativtagaren Swedish Life Cycle Center vid Chalmers och dess samarbetspartners. – En anledning till att hållbar utveckling inte går tillräckligt snabbt är att den inte är hopkopplad med ekonomin säger Bengt Steen vid Swedish Life Cycle Center.

Flygande farkoster som drivs av energi från fotosyntesen, transport med kapslar som har inbyggda artificiella assistenter och magnetskor för att gå tre gånger snabbare än med vanliga skor. Det är några av idéerna som presenterades av uppfinningsrika ungdomar i finalen av skolprojektet Framtida transporter. Över 30 klasser och mer än 800 elever deltog i tävlingen på Universeum i Göteborg. Uppgiften var att komma med förslag på hur vi kommer att transportera oss om 30 år. Resultatet blev en mängd kreativa idéer och lösningar.

En stor del av butikers klimatpåverkan kommer från läckage av köldmedium som finns i butikens kylar och frysar. Bara genom att följa lagkraven i EU:s F-gasförordning, som reglerar just användningen av köldmedier, kan dock dessa utsläpp minskas rejält. Dessutom kan du sänka din energiförbrukning och på så sätt minska driftkostnaderna. Livsviktigt guidar dig genom snåriga regler och undantag.

När efterfrågan på förnybara och fossilfria produkter ökar i världen vill EU-kommissionen begränsa tillgången på hållbar skogsråvara. I september avgör parlamentet om man vill gå på samma linje. Då röstar de om regler för hur skog och mark i Europa ska bidra till att nå FN:s klimatmål, ett regelverk som går under förkortningen LULUCF. – EU-kommissionen vill att ett lands avverkningsnivå ska beslutas utifrån den historiska intensiteten i skogsbruket. Här bortser man helt och hållet från marknadsmekanismer, att det finns något som heter tillgång och efterfrågan. Idag ökar efterfrågan på hållbara material. Intresset för att bygga hus i trä är större än någonsin och modeindustrin vill tillverka kläder av skogsråvara, för att bara nämna ett par exempel. Utgår vi från historisk intensitet, stryper vi effektivt tillgången på skogsråvara och cementerar vårt beroende av fossila råvaror, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna. Historisk intensitet innebär att ett lands avverkningsniv

Ryssland är ett land med stor tillgång på skogsråvara och är en viktig spelare inom skogsnäringen. För omvärldsbevakning av de senaste trenderna inom träbyggandet valde dock Rysslands stora arkitekturmässa ARCH Moscow att bjuda in Sverige. Det internationella intresset för svenskt träbyggande är stort och därmed även intresset för Träpriset som delas ut av branschorganisationen Svenskt Trä vart fjärde år. Arkitekturmässan ARCH Moscow hölls i år den 24-28 maj och Sveriges deltagande var ett samarbete mellan branschorganisationen Svenskt Trä, Sveriges ambassad och Sveriges arkitekter. Under en föreläsning och paneldiskussion berättade Alexander Nyberg, arkitekt på Svenskt Trä, och Josef Eder, arkitektkontoret General Architecture, om det ökande intresset för träbyggande i Sverige. Utöver att lyfta fram specifika träbyggnader var det värdefullt att utifrån Träprisets 50-åriga historia även ta upp träbyggandets utveckling över tid. Det har skett en accelererande utveckling av ökat och bred