Frikort för skolnedskärningar

— Nu riskerar regeringens största utbildningssatsning att sjunka ihop som en misslyckad nyårssufflé. Bidraget kommer i fortsättningen att kunna användas för att nödtorftigt fylla hålen i spåren av kommunernas planerade nedskärningar. Det är ett allvarligt bakslag och under all kritik att staten nu ger frikort för skolnedskärningar, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Likvärdighetsbidraget infördes efter att det stod allt mer klart att klyftorna i svensk skola ökat. Förslaget kom från den så kallade Skolkommissionen. Syftet var att åstadkomma en resursfördelning till undervisning och elevhälsa som tog hänsyn till kommunernas skillnader i förutsättningar och behov.

— Anna Ekström undergräver nu Skolkommissionens bärande förslag. En kommission som hon själv initialt ledde. Av den satsning som för 2020 skulle uppgå till sex miljarder kronor återstår en satsning som inte ens når upp till fem miljarder och då har ändå bland annat en lågstadiesatsning fått bidra till att betala kalaset. Nu följer nästa steg i nedmonteringen av statsbidraget. Varför ambitionerna dras ner i ljuset av de problem med likvärdighet som nyss visades i Pisa-undersökningen är för mig en gåta, säger Åsa Fahlén.

En våg av nedskärningar i skolan väntar under nästa år. I en enkät som Sveriges Radio skickat ut uppger tre av fyra skolchefer att det blir besparingar på skolan under 2020.

— Inget tyder just nu på att Skolsverige får uppleva det glada tjugotalet. Men ännu finns det tid att vända utvecklingen. Anna Ekström måste hitta ut ur decentraliseringens återvändsgränd och stå upp för ett nationellt ansvar för svensk skola. Släpp inte greppet om skolan utan gå motsatt väg och låt staten ta över hela finansieringen av skolan. Först då kan vi ge elever och lärare villkor som stärker likvärdigheten, avslutar Åsa Fahlén.