Nationell frånvarostatistik ger ovärderlig hjälp för svensk skola

Under den pandemi som nu plågat hela världen så har Skolverket försökt att skapa sig en bild över hur frånvaron har sett ut på skolorna nationellt. Att samla in den statistiken har inte varit helt lätt.
- Då det inte finns en nationell standard så blir uttagen från de olika systemen helt olika. Varje system registrerar och summerar frånvarodata på sitt sätt. Det gäller att ställa frågor om frånvarouppgifter på ett sådant sätt att användaren inte kan göra egna tolkningar. Ska till exempel en sen ankomst räknas som ett frånvarotillfälle? Den data som samlas in blir inte tillförlitlig om inte alla uppgiftslämnare gör på samma sätt. Vi har varit i dialog med Skolverket och försökt att hjälpa till att hitta ett sätt att få till rätt underlag, säger Ingrid Martens.
Att just få ett riktigt underlag att titta på när någonting likt pandemin händer är ett exempel som visar hur viktigt det är med nationell statistik.
- Här såg Skolverket direkt ett behov av att se hur läget ser ut och hur det rör sig. Så man gör flera nedslag under hela pandemin. Men samtidigt har man inget normalvärde att utgå från så man tittar egentligen bara på vad som händer just då och gången efter. Fördelen med ett långsiktigt insamlande utifrån en lagd standard är att du kan följa trender, utläsa tydliga problemområden och göra relevanta insatser, allt det saknar vi idag, menar Ingrid.

Svaren finns i siffrorna
Nationell statistik skulle vara ett viktigt verktyg i arbetet kring problematisk frånvaro menar Ingrid Martens och förklarar att det här är ett område med stor potential för att göra skillnad inom den svenska skolan.
- Frånvaroproblematik kopplas ofta till ”skolk”, men jag skulle säga att den delen inte är den viktigaste och heller inte den största delen. Det mesta av frånvaron är anmäld frånvaro, och det kan inte gärna bero på förkylningar och andra smittor. Vi kan exempelvis se att frånvaron ökar ju äldre eleverna blir och det handlar ju förmodligen inte om att gymnasieelever blir mer sjuka än de i första klass. Utan här handlar det troligen om andra saker som psykisk ohälsa, stress eller andra faktorer. Viktiga faktorer att fånga upp i tid vilket statistiken skulle vara en stor hjälp i.
Att en klar och tydlig bild över hur frånvaron ser ut i landet saknas gör att kommunerna själva måste testa sig fram för att hitta rätt i sitt arbete med att motverka problematisk frånvaro.
- Det är ju inte siffrorna i sig som är viktiga utan vad man kan utläsa från dem och agera. Får du en övergripande nationell bild att jämföra kommunerna utifrån så blir det också lättare att hitta framgångsfaktorer. Varför har det fungerat så bra i exempelvis Halmstad, vad gör dem så bra? Eller varför är frånvaron högre i vissa områden än i andra? Finns det skolor som lyckas uppnå en hög skolnärvaro trots att de finns i ett upptagningsområde med riskfaktorer som hög kriminalitet och utanförskap? Data för att belysa dessa frågor finns inte idag utan här finns ett enormt behov, avslutar Ingrid Martens.