Coronakrisen i skolan - Kunskapstapp för miljardbelopp svarades med handsprit

Nu har Skolverket (9 juni 2022) följt upp konsekvenserna av covid-19-pandemin för utbildningen inom skolväsendet. Distansundervisning som strulade, inställd undervisning och hög elevfrånvaro har haft en negativ påverkan på kunskapsutvecklingen, framför allt vad gäller elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.

- Under pandemin befann sig lärarkåren i frontlinjen och det krävdes extraordinära insatser från både lärare och arbetsgivare för att kunna upprätthålla en säker och relevant undervisningsmiljö. Men svaret i myndigheternas rekommendationer var att sprita händerna och möblera om i klassrummen. Det var en otroligt tuff arbetssituation som ökade pressen på en lärarkår som redan gick på knäna, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund.

Enligt Skolverkets analys bedömer lärarna ett större tapp än rektorer i samtliga årskurser. Kunskapstappet är större hos elever i behov av extra stöd. Sju av tio lärare bedömer att det varit svårare att bedöma elevernas kunskaper. Lärarnas Riksförbund anser det som anmärkningsvärt att bara en av tio rektorer under pandemin infört nya riktlinjer eller arbetssätt för hur lärare i grundskolan skulle arbeta med bedömning och betygsättning, vilket borde ha varit ett prioriterat område när restriktionerna drog ut på tiden. Här hade riktlinjer behövts för att säkerställa likvärdighet i betygsättningen för hela landet.

Redan våren 2020 visade Lärarnas Riksförbunds undersökning följande:

- 4 av10 lärare uppgav att de inte kunde genomföra all undervisning som var tänkt under vårterminen 2020.

- Dessa lärare, som inte kunde genomföra all undervisning, uppgav att nästan 30 procent av det centrala innehållet i deras kurs- eller ämnesplaner inte hanns med på grund av pandemin.

- För grund- och gymnasieskolan samt komvux motsvarade detta förlorad undervisning för drygt 5,5 miljarder kronor.

- I genomsnitt bedömde nästan 3 av 4 lärare att pandemin skulle ha en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling.

- Värst drabbades elever i behov av särskilt stöd och elever med ett annat modersmål än svenska.