Fredrik Malmberg blir direktör för Institutet för mänskliga rättigheter
Fredrik Malmberg blir ny direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Han har stor erfarenhet av arbete med mänskliga rättigheter både i och utanför Sverige.
Fredrik Malmberg arbetar i dag som generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten och var dessförinnan Barnombudsman under åtta år.
- Uppdraget att övervaka och bidra till att mänskliga rättigheter efterlevs i Sverige är både viktigt och angeläget. Jag är glad och stolt över att ha fått förtroendet att leda Institutet för mänskliga rättigheter och ser fram emot att fortsätta utveckla den nya myndigheten tillsammans med styrelse och medarbetare, säger han.
Institutet för mänskliga rättigheter inrättades 1 januari 2022 efter ett riksdagsbeslut.Det ska verka i enlighet med de så kallade Parisprinciperna, vilka utgör internationell standard för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Institutet ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige med utgångspunkt i grundlagarna och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Institutet ska, utifrån ett helhetsperspektiv, bidra till en samlad bild av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige.
Institutet har också en särskild roll när det gäller att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD).
Stor erfarenhet av arbete med mänskliga rättigheter
Fredrik Malmberg tillträder uppdraget som direktör den 20 januari 2023. Han tar då över efter Anders Kompass som varit vikarierande direktör sedan institutet inrättades.
Som generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten har Fredrik Malmberg bland annat engagerat sig i frågor om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I uppdraget som Barnombudsman arbetade han brett med främjandet av många olika slags rättigheter för barn och ungdomar. Han har även suttit i styrelsen för EU:s myndighet för grundläggande rättigheter samt tidigare arbetat för Rädda Barnen i Sverige, Afrika och Asien.
- En av de viktigaste rollerna för Institutet för mänskliga rättigheter är att bidra med kunskap och råd som leder till att de mänskliga rättigheterna tillvaratas i lagstiftning och praxis. Genom att följa, undersöka och rapportera om utvecklingen i Sverige kommer vi att upptäcka och uppmärksamma områden där staten behöver göra mer för att säkra den enskildes mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg.
Av Parisprinciperna framgår att en institution för mänskliga rättigheter ska ha ett så brett uppdrag som möjligt. Uppdraget ska vara tydligt formulerat och slås fast i grundlag eller annan lagstiftning.
Oberoende enligt lag
En nationell institution för mänskliga rättigheter ska också ha en stark ställning i genomförandet av sitt uppdrag genom att garanteras ett oberoende, framför allt från regeringen. I Sverige är detta oberoende fastställt i lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter.
Institutet leds av en styrelse. Direktören är institutets myndighetschef och anställs av styrelsen för en tid om sex år. Rekryteringen av ordinarie direktör inleddes under våren.
- Från styrelsens sida är vi väldigt glada att nu kunna presentera en direktör med stor erfarenhet från såväl arbete med mänskliga rättigheter som av att leda och utveckla offentlig verksamhet. Hans erfarenheter och kompetens kommer att vara en stor tillgång för institutet, inte minst i tider av oro och konflikter då mänskliga rättigheter är särskilt utsatta, säger styrelseordförande Elisabeth Rynning.
- Vi är samtidigt mycket tacksamma för att Anders Kompass, med sin oerhörda tyngd och trovärdighet i frågor som rör mänskliga rättigheter, tackade ja till att ta rollen som vikarierande direktör under institutets första år. Hans kunskaper och engagemang har starkt bidragit till att ge institutet en fantastisk start.
Fokus för institutet under 2022 har främst varit att bygga upp en god plattform för verksamheten och att delta i olika dialoger med exempelvis civilsamhällets aktörer. Senast den 1 april varje år ska institutet lämna över en rapport till regeringen om utvecklingen av mänskliga rättigheter i Sverige. Den ska innehålla analys och förslag om åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.
FAKTA/Institutet för mänskliga rättigheter
Institutet för mänskliga rättigheter ska följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Institutet ska även främja utbildning, forskning och kompetensutveckling om de mänskliga rättigheterna.- Styrelse ska bestå av direktören och sju andra ledamöter. Styrelsen utser en ordförande och en vice ordförande inom sig, övriga ledamöter utses av regeringen för en tid om fem år. Hur styrelsen utses regleras i lagen om Institutet för mänskliga rättigheter (2021:642).
- Enligt lagen ska myndigheten även ha ett råd som utses av styrelsen. Rådet ska tillföra institutet kunskap och erfarenhet från det civila samhället och andra aktörers arbete med mänskliga rättigheter. Arbetet med att inrätta rådet pågår och väntas vara klart under 2023.
- Regering och riksdag beslutar om finansieringen men institutet bestämmer själv över sin organisation och inriktningen av sitt arbete.
FAKTA/Parisprinciperna
De så kallade Parisprinciperna om nationella institutioner för mänskliga rättigheter formulerades 1991 i Paris vid ett internationellt arbetsmöte med experter på området i samarbete med FN:s center för mänskliga rättigheter. Läs Parisprinciperna i sin helhet (engelska) på FN:s hemsida.
I augusti 2021 bedömdes 86 av världens länder ha nationella institutioner för mänskliga rättigheter som fullt ut motsvarar Parisprinciperna. Länk till mer information om hur det ser ut i olika länder
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seBilder
Om
Mobilvägen 10
223 62 Lund
046 – 287 39 00http://www.mrinstitutet.se
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Institutet får A-status i internationell prövning23.10.2024 13:02:51 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter får A-status – det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Det betyder att institutet lever upp till Parisprincipernas krav på att agera effektivt och oberoende från regeringen och andra aktörer i sitt uppdrag att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Beskedet kommer idag från GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. – Detta är ett viktigt erkännande för institutet och ett bevis på att våra ansträngningar gett tydliga resultat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. På mindre än tre år har vi gått från tomma lokaler och inga anställda till en verksamhet som når hög internationell standard. Ett varmt tack till alla som stöttat vårt arbete, inte minst civilsamhället, fortsätter Fredrik Malmberg. Genom A-status blir institutet fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättighet
Allvarliga brister i äldreomsorgen normaliseras – det handlar om ålderism visar ny rapport från institutet30.9.2024 07:20:00 CEST | Pressmeddelande
Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade för äldre personer som bor på särskilda boenden. Dessa brister innebär att grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts just för att man är äldre. Institutets nya rapport ”Hemma är någon annanstans”, som publiceras inför den internationella äldredagen den 1 oktober, utgår från äldre personers erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Rapporten ger också rekommendationer till regeringen och kommunerna för att bättre skydda äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. – Med denna rapport vill vi bidra till att stärka äldre personers mänskliga rättigheter och främja ett människorättsbaserat arbetssätt inom äldreomsorgen. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Det finns
Institutet avvisar förslag om ny myndighet mot ungdomskriminalitet17.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet. – Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan
Allt ifrågasätts — en ny rapport om ojämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och rättighetskränkningar i vardagen4.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det finns en utbredd upplevelse av stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och allvarliga rättighetskränkningar pågår. Det visar institutets nya rapport ”Allt ifrågasätts”, som bygger på enkätsvar från drygt 1 800 personer med funktionsnedsättning om deras kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige. – Den här rapporten visar att funktionsrättskonventionen på många sätt inte efterlevs i Sverige idag. Deltagarna i enkäten vittnar om upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning när de försöker utkräva sina rättigheter i ett system som i många fall kräver omfattande medicinsk bevisning för att få rätt till stödinsatser. Många uttrycker också en rädsla för repressalier om man överklagar ett myndighetsbeslut, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Många känner inte till funktionsrättskonventionen Rapporten visar att många inte känner till funktionsrättskonventionen; 59 procent s
Yttrande i Auroramålet tillåts av Högsta domstolen4.7.2024 12:00:00 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter skickade i maj in ett amicus curiae-yttrande (amicusyttrande) till Högsta domstolen för att belysa sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringarna i Auroramålet. Högsta domstolen meddelade den 3 juli 2024, i ett unikt beslut, att tillåta institutets yttrande i Auroramålet. I svenska domstolar är det ännu ovanligt med amicusyttranden, men i många andra länder och i Europadomstolen är det relativt vanligt. -Det är glädjande och av stor betydelse att Högsta domstolen tillåter institutets amicusyttrande i Auroramålet. Nu ser vi fram emot att Högsta domstolen fattar beslut om Auroras talan ska tillåtas eller inte, säger Charlotte Palmstierna som är ställföreträdande direktör på Institutet för mänskliga rättigheter. Högsta domstolen skriver i sitt beslut att institutets yttrande tillåts eftersom det innehåller beskrivningar av och synpunkter på rättsliga frågor som tas upp i målet. Innehållet i institutets yttrande rör sådana frågor som Hö
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum