Sociala medier och psykiska besvär har samband hos flickor

Rapporten visar att det kan finnas aspekter av användningen av sociala medier som är problematiska och behöver studeras närmare.

I en debattartikel i Dagens Nyheter i dag 22/11 skriver Anna-Karin Lindblom, direktör vid Statens medieråd, och Yvonne Andersson, medieforskare och analytiker vid Statens medieråd, tillika rapportens författare, att ungas medieanvändning bör beaktas i en kommande nationell strategi på området psykisk hälsa och suicidprevention samt att det krävs fördjupande undersökningar på området.

Statens medieråds tidigare rapport Ungar, medier och psykisk ohälsa (2020) konstaterade samband mellan mer omfattande användning av sociala medier, mobilen samt internet generellt och fler psykiska besvär bland svenska tonåringar. Det nya är att även 9–12-åringars medieanvändning har analyserats i förhållande till deras självskattade psykiska hälsa. Och även här finns samband mellan fler psykiska besvär och mer omfattande användning av exempelvis sociala medier.

Starkast samband bland flickor 9–12
De starkaste sambanden finns bland 9–12-åriga flickor som använder internet, mobilen och sociala medier. Det är tydligt att barn i den åldern med nedsatt psykiskt välbefinnande tillbringar alltmer tid online och med mobilen än andra i samma ålder. Frågan är dock vad som är orsak respektive verkan.

Rapporten ger inga enkla svar, utan pekar snarare på att problemen är komplexa och att medier och medieanvändning måste tas på allvar, tillsammans med andra betydelsefulla faktorer för barns och ungas psykiska hälsa.

Fakta: Unga, medier & psykisk ohälsa: Uppföljning 2020, under Covid-19-pandemin
I rapporten beskrivs och analyseras medievanor och attityder till medier hos barn i Sverige, 9–18 år, i relation till barnens psykiska välbefinnande. Analysen baseras på data som samlats in genom Statens medieråds återkommande enkätundersökning Ungar & medier. Den senaste datainsamlingen genomfördes under hösten 2020 med hjälp av SCB. Totalt 2 000 barn i åldern 9–12 och 2 999 barn i åldern 13–18 fick enkäten. Svarsfrekvensen blev cirka 32 procent i båda åldersgrupperna.

Rapporten finns på https://www.statensmedierad.se/rapporter-och-analyser