År 2064 är pensionerna jämställda i Jönköping

- Skillnaden i pension brukar kallas pensionsgapet. Att det finns ett gap beror på att kvinnorna i länet i genomsnitt har lägre inkomst än männen vilket påverkar pensionen. I stor utsträckning handlar det om att kvinnodominerade yrken ofta har lägre betalt samt att kvinnor deltidsarbetar mer. Pensionen blir en avspegling av den samlade arbetsinkomsten under livet och eftersom förvärvslivet inte är jämställt så blir inte heller pensionen jämställd, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.

Andra bidragande orsaker till inkomstskillnaden mellan könen är att kvinnor tar ut längre föräldraledighet än män, i högre utsträckning är frånvarande från arbete för vård av barn (vab) och är sjukskrivna i högre utsträckning.

-En stor del av könsskillnaden i förvärvsinkomst hos ett par uppstår när de får sitt första barn, inte enbart på grund av att kvinnor tar ut en större del av föräldraledigheten utan för att många kvinnor går ned i arbetstid under småbarnsåren. Flera studier har också visat att kvinnors löneutveckling avtar efter barnets födelse. Med det sagt tror jag att det är svårt att få till jämställda pensioner utan att börja med ett jämställt arbets- och familjeliv - jämställda inkomster ger nämligen jämställda pensioner, säger Trifa Chireh.

Orsaker till skillnaden i pension mellan kvinnor och män i Jönköping

• Förra året betalades det ut 7 659 940 626 kr i pension till kvinnorna och 9 857 550 838 kr till männen i Jönköping.
• I Jönköping tog män ut totalt 570 339 dagar föräldraledighet medan kvinnor tog ut 1 407 571 förra året.
• I Jönköping vabbade män totalt 126 272 dagar och kvinnor 180 513 dagar förra året.
  

 

Grunder för uträkningar

• Bygger på inkomstutvecklingen för män och kvinnor de senaste 20 åren. (Avståndet mellan mäns och kvinnors inkomster minskar långsammare de senaste 10 åren jämfört med 10-årsperioden innan) Pensionsålder 65 år och 40 år med inkomst
• När vi har beräknat löneutvecklingen, vi har tagit dagen genomsnittliga lön och delat det med genomsnittlig lön för 20 år. Vi har sedan tagit kvoten och upphöjt den med 1 delat med antalet år: kvot upphöjt till 1/10. På så sätt har vid fått den procentuella löneutvecklingen per år.
• Beräkning av pension och livsinkomst: Pensionen i det svenska pensionssystemet bygger i huvudsak på livsinkomst. För en årsinkomst upp till 572 970 kr (2022) reserveras ca 17,2 % till allmän pension. Den som får tjänstepension genom ITP1 får dessutom en avsättning i procent av lön, ca 4,5–6,5 % av lön upp till 7,5 ibb. I de flesta andra avtal får den anställde tjänstepension som baseras på procent av lön.
• Lön över 572 970 kr ger ingen avsättning till allmän pension, men i allmänhet högre avsättning till tjänstepension. Vanligast är att tjänstepensionen, även över den här nivån, baseras på procent av lön. Källor: Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och SCB

 

För ytterligare information kontakta:
Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar. Tel. 073–094 28 52
Länsförsäkringars pressjour. Tel. 08–588 41 850