Metakognitiv terapi och vårdsamordnare effektivt mot ångestsyndrom och depression

–Att fånga upp alla diagnoser är viktigt för att patienten ska få rätt vård. Fynden är intressanta och visar hur komplext och svårt det kan vara. Förmodligen överlappar diagnoserna varandra, även över tid. Resultaten ger även en fingervisning om att vi borde lägga mer resurser på patienter som har svåra symtom och uppfyller kriterier för utmattningssyndrom för att undvika långtidssjukskrivning, säger Sandra af Winklerfelt Hammarberg, specialist inom allmänmedicin och verksamhetschef för Liljeholmens vårdcentral, som nyligen disputerat vid Karolinska Institutet med avhandlingen Aspects of common mental disorders in primary care.

Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem som orsakar stort lidande, nedsattfunktionsförmåga och sjukskrivning för många. De flesta söker hjälp viaprimärvården. Men det är komplicerat att hitta rätt diagnos ochbehandling, bland annat för att många har både psykiska och kroppsliga besvär samtidigt. Mer kunskap behövs därför om sjukdomar som depression, ångestsyndrom och stressrelaterade besvär, och vilka insatser som är mest effektiva.

Metakognitiv terapi ger god effekt på ångestsyndrom

Patienter med generaliserat ångestsyndrom är en stor grupp av patienter i primärvården, ofta med stort och långvarigt lidande. Men mer kunskap om vilka behandlingar som kan ges och vilken effekt de har behövs. Av avhandlingen framgår att det finns belägg för att behandlingsmetoderna intolerans-för-osäkerhets terapi och metakognitiv terapi (MCT) ger god effekt. Metakognitiv betyder ungefär ”tänkande om tänkandet”, dvs hur man tänker om sina tankeprocesser. I stället för att försöka förändra orostankarna analyserar metakognitiv terapi vad vi har för föreställningar om fördelarna med orostankar och lär oss sedan tekniker för att ägna mindre uppmärksamhet åt dessa.

64 patienter med generaliserat ångestsyndrom vid Liljeholmens vårdcentral fick under 8-12 veckor prova behandlingarna som utfördes avvårdcentralens ordinarie psykosociala team. Resultatet visar att båda behandlingarna minskade patienternas oro och depressiva symtom. Effekten kvarstod även sex månader efteråt. De upplevde även höjd livskvalitet och att olika funktioner i vardagen klarades bättre. Störst effekt hade MCT.

– Generaliserat ångestsyndrom präglas av ständig oro och en känsla av hot mot en själv och de närmaste som begränsar ens förmåga att fungera, även fysiskt. MCT innehåller många komponenter, bland annat lär man ut hur man kan ifrågasätta metakognitiva tankar som ”oro för oron”. Det är inte innehållet i tankarna som är problemet, utan hur vi förhåller oss till tankarna, förklarar Sandra.

Alla diagnoser fångas inte upp
I en av studierna i avhandlingen jämfördes 480 patienters sjukskrivningsdiagnos i Västra Götaland och Stockholm med hur de uppfyllde diagnoskriterierna och hur symptombördan såg ut. Det framgår att patienterna ofta led av andra eller flera diagnoser än de var sjukskrivna för. Bland annat uppfyllde tre fjärdedelar av de som var sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom kriterierna för pågående depression, och endast 65 procent av de som var sjukskrivna för depression uppfyllde kriterierna för depression. Patienter som uppfyllde de svenska kriterierna för utmattningssyndrom och de med högst symtombörda var sjukskrivna längst.

Vårdsamordnare ger många vinnare

Kontakt med en särskild vårdsamordnare vid depression visade sig vara en bra metod som kan leda till snabbare tillfriskande, och signifikant tidigare återgång i arbete. Vårdsamordnaren var en specialutbildad sjuksköterska som under tolv veckor kontinuerligt följde, stöttade och lotsade personer med depression och såg till att vårdinsatser blev av. Närmare 400 primärvårdspatienter med depression i Västra Götaland och Dalarna ingick i underlaget. Bland de som hade kontakt med vårdsamordnare var tillfrisknandet inte bara snabbare. Fler återgick tidigare till arbete, skattade sin livskvalitet högre, var mer följsamma till ordinerade läkemedel och kände högre tilltro till hälso- och sjukvården än de patienter som saknade vårdsamordnare. Även efter ett år kvarstod effekterna. De flesta läkare var också positiva till satsningen och upplevde lättnad att någon annan hjälper till. En del uttryckte farhågor över att det kunde skapa otydlighet om roller och bli många vårdkontakter för patienten.

– I dag är väntetiden på att få vård ofta lång, särskilt för psykologsamtal och psykoterapi. Då kan man komma väldigt långt med en vårdsamordnare som håller kontakt, ger stöd och koordinerar vården. Det kan dessutom vara ett stöd för läkarna, när de vet att någon håller koll på hur patienten har det, säger Sandra.

Forskning med potential att påverka

Sandra menar att avhandlingen visar värdet av hur forskning om psykisk ohälsa kan utvecklas och införas i en hårt pressad primärvård.

– Den ger bland annat kunskaper om hur vi kan designa och anpassa metoder till våra patientens problem, och som är fullt genomförbara att införa på en vårdcentral,avslutar Sandra.