– Vi beslutar om stöd till 31 svåra kriser där fler människor är i behov av stöd i dag, samtidigt som resurserna för humanitärt stöd från givare har minskat. Dessutom har priset för mat och bränsle ökat kraftigt, vilket gör alla humanitära insatser dyrare. De redan för små resurserna räcker helt enkelt till färre antal personer, vilket är mycket oroande, säger Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära bistånd.

Biståndsmyndighetens stöd är behovsbaserat och fördelas till de allra mest allvarliga och akuta humanitära behoven i världen. Det humanitära biståndet 2023 fördelas initialt mellan 31 kriser, där 3,7 miljarder kronor fördelas mellan 18 strategiska humanitära samarbetspartners. Därtill betalar Sida ut 862 miljoner kronor i flexibla medel för att möjliggöra för våra samarbetspartners att fördela resurser dit behoven är som störst, samt vid snabbt försämrade omständigheter och nya krissituationer som kan uppstå under året.

Sverige är en världens största givare av humanitärt bistånd och Sida betalar ut en stor del av det totala humanitära anslaget tidigt på året för att säkerställa att våra samarbetsorganisationer tidigt har resurser för att fortsätta bistå med akut livräddande insatser, genom att tillhandahålla rent vatten, sjukvård, skydd, mat och kontantstöd.

Stödet kanaliseras genom 19 samarbetsorganisationer som består av olika FN-organisationer, icke-statliga civilsamhälleorganisationer samt Internationella rödakorskommittén, Svenska Röda korset och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Dubbelt så många människor i behov av humanitärt stöd

I dag beräknar FN att över 348 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd, vilket är en kraftig ökning och en fördubbling på bara tre år – under 2020 var siffran 168 miljoner människor.

Under 2022 har kriserna i Ukraina, Etiopien och Afghanistan stått för en betydande del i den kraftiga ökningen, samtidigt som den kraftiga jordbävningen i Turkiet och Syrien i februari 2023 förvärrade situationen för miljontals människor i Syrien som redan var i stort behov av stöd. Därtill har bland annat fortsatt våld och konflikt i Demokratiska republiken Kongo, torkan på Afrikas horn och stora översvämningar i Sydsudan bidragit till de ökade behoven.

Hälften av pengarna saknas

De kraftigt ökande humanitära behoven ställer stora krav på utökat stöd och fler insatser men den globala finansieringen av det humanitära systemet följer inte med i samma takt. Trots att det internationella samfundet bidrog med mer pengar än någonsin tidigare visar data från FN:s kontor för humanitär samordning, UN OCHA, att den samlade humanitära responsen för världens kriser endast var finansierad till hälften under 2022.

– Den kraftiga underfinansiering innebär att ett stort antal människor i nöd, varav många barn, inte kan få hjälp med att tillgodose sina mest grundläggande behov så som mat, rent vatten, nödvändiga mediciner och ett tryggt ställe att sova på, säger Jakob Wernerman.

Han fortsätter:

– Därför är det otroligt viktigt att prioritera de allra mest nödställda. I varje enskild kris fördelar Sida därför medel till de samarbetspartners som vi bedömer ha bäst förmåga att arbeta i svårtillgängliga områden samt bistå med akut livräddande insatser till de allra mest nödställda och sårbara.

Farligare för hjälparbetare

Fler konflikter har också förvärrats vilket gör att humanitära hjälporganisationer måste lägga mer resurser på sin egen säkerhet för att kunna nå ut till människor i nöd. Det pågår en oroväckande utveckling vad gäller väpnade grupper och krigförande stater som utför grova övergrepp mot civila. I flera länder blir det svårare för humanitära organisationer att nå ut till de allra mest utsatta.

– Jag har själv det senaste halvåret besökt Somalia, Ukraina och Myanmar, där vi tydligt har sett hur väpnade konflikter gör det är svårare, farligare och mer kostsamt för våra partnerorganisationer att nå ut till nödställda människor, säger Jakob Wernerman.

Faktaruta: Fördelning på 31 kriser

Etiopien (340 miljoner), Afghanistan (300 miljoner), Syrien (280 miljoner), Jemen (270 miljoner), Demokratiska republiken Kongo (245 miljoner), Ukraina (220 miljoner), Somalia (210 miljoner), Sydsudan (200 miljoner), Sudan (185 miljoner), Nigeria (155 miljoner), Mali (110 miljoner), Myanmar (100 miljoner), Tchad (90 miljoner), Burkina Faso (85 miljoner), Venezuela (85 miljoner), Centralafrikanska republiken (80 miljoner), Colombia (80 miljoner), Pakistan (80 miljoner), Libanon (75 miljoner), Palestina (70 miljoner), Niger (65 miljoner), och Kamerun (60 miljoner), Haiti (45 miljoner), Uganda (45 miljoner), Irak (40 miljoner), Moçambique (40 miljoner), Turkiet (40 miljoner), Bangladesh (35 miljoner), Kenya (35 miljoner), Jordanien (15 miljoner) och Algeriet (10 miljoner).

Faktaruta: Fyra orsaker till kriserna

Kriserna beror framför allt på fyra orsaker, som ofta sammanfaller och förstärker varandra:

Krig och konflikt. Väpnad konflikt och våld är en av de främsta orsakerna till humanitära kriser. Väpnade konflikter i bland andra Syrien, Etiopien, Somalia, Myanmar och östra Demokratiska republiken Kongo, bidrar till en kraftig ökning av redan mycket omfattande humanitära behov. Därtill har kriget i Ukraina drivit miljontals på flykt och skapat omfattande humanitära behov nära frontlinjerna i östra Ukraina.

Natur- och klimatrelaterade katastrofer. Klimatrelaterade katastrofer blir vanligare och med ökad intensitet. Uteblivna regnsäsonger och översvämningar, ofta på samma platser, gör att den krisdrabbade befolkningen ofta har svårt att skydda och återhämta sig mellan kriserna. Utöver långvarig torka i flera länder i Sahel-regionen och i Afrikas horn har en rad hastigt uppkomna naturkatastrofer inträffat under det senaste året, inklusive cyklonen Freddy i södra Malawi och Moçambique, översvämningarna i Pakistan, samt jordbävningen i Turkiet och Syrien.

Hunger och matbrist. Över 800 miljoner människor världen saknar tillräckligt med mat, varav 222 miljoner människor lever med akut otrygg livsmedelsförsörjning och är i behov av humanitärt stöd på grund av en kombination av oregelbundna och uteblivna regn, väpnade konflikter, översvämningar och kraftigt ökande matpriser. FN uppskattar att 45 miljoner människor riskerar att drabbas av svält eller svältliknande tillstånd om de inte nås av humanitärt stöd. Likt 2022 är situationen som mest allvarlig i Afghanistan, Somalia, Etiopien, Sydsudan och Jemen, med en mycket oroväckande situation där stora delar av befolkningen lider av akut otrygg livsmedelsförsörjning.. Hunger och matbrist drabbar barnen allra svårast. Särskilt allvarligt är det för miljontals barn under fem år som lider av akut allvarlig undernäring som, om de överlever, riskerar att få bestående hjärnskador och hämmad utveckling.

Antalet människor på flykt i världen är den högst noterade siffran någonsin. Under 2022 uppskattade FN att över 103 miljoner människor befann sig på flykt, över hälften som internflyktingar inom sitt eget land och bland de som söker skydd i andra länder befinner sig två tredjedelar i ett närliggande land. Människor flyr ofta av flera anledningar, bland annat för att söka skydd från våld, brist på rent vatten och mat, samt naturkatastrofer som jordbävningar, översvämningar, cykloner och torka. Enligt FN var nära 72 procent av alla människor på flykt från fem länder: Afghanistan, Sydsudan, Syrien, Ukraina och Venezuela.