Institutet för mänskliga rättigheter

Tjugo ledande experter tar plats i Rådet för de mänskliga rättigheterna

Dela

Komplettering av tidigare utskick  - nu med en kort presentation av varje ledamot. 

Några av Sveriges mest kunniga och engagerade personer inom mänskliga rättigheter har utsetts till ledamöter i det nybildade Rådet för de mänskliga rättigheterna. Rådets uppgift är att ge kunskaps- och erfarenhetsbaserade råd till Institutet för mänskliga rättigheter för att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter i Sverige.

– Rådets ledamöter representerar många olika delar av civilsamhället och kommer att vara en ovärderlig kunskapskälla för Institutet för mänskliga rättigheter (MR- institutet) i arbetet med att främja de mänskliga rättigheterna i Sverige. Rådet kommer också stärka institutets bevakning av de utmaningar för mänskliga rättigheter som finns inom olika samhällssektorer och för personer och grupper i särskilt utsatta situationer, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter.

Enligt lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter ska det finnas ett rådgivande organ som ska tillföra institutet kunskaper och erfarenheter från civilsamhällets och andra aktörers arbete med mänskliga rättigheter. För att uppnå en bred sammansättning av rådet gick MR-institutet tidigare i våras ut med en öppen utlysning för att rekrytera ledamöter. När utlysningen stängdes den 28 april hade 137 nomineringar kommit in från civilsamhället och enskilda privatpersoner.

De tjugo ledamöterna som utsetts är representanter från civilsamhällsorganisationer men även andra aktörer, samt enskilda. I urvalet av ledamöter har särskild hänsyn tagits till lagkravet på en bred sammansättning, samt ledamöternas kunskaper och erfarenheter av praktiskt arbete med mänskliga rättigheter inom olika samhällssektorer. Rådet ska även ha minst två representanter från organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar. Ledamöterna utses med mandatperioder om två eller tre år och sammanträder fyra gånger per år.

Det nya rådet kommer att ha sitt första sammanträde den 14 september 2023.

Här är alla ledamöter i Rådet för de mänskliga rättigheterna:

Marie Cham
Marie Cham är ordförande för Afrosvenskarnas Riksorganisation (ASR) sedan 2021. ASR är Sveriges största organisation för afrosvenskar och verkar för lika rättigheter och mot rasism, inklusive afrofobi och islamofobi. Marie har nominerats av en privatperson.

Elias Fjellander
Elias Fjellander är förbundsordförande för RFSL Ungdom, Sveriges enda rikstäckande barn- och ungdomsorganisation som arbetar för hbtqi-personers mänskliga rättigheter. Elias har erfarenhet av påverkansarbete, bland annat från elevrörelsen och LSU - Sveriges barn- och ungdomsorganisationer. Elias har nominerats av RFSL Ungdom.

Rebecka Forsgren
Rebecka Forsgren har sedan sin examen i juridik från Umeå universitet år 2019 haft ett fokus på urfolks rättigheter. Rebecka har bland annat jobbat på FN-organet World Intellectual Property Organization (WIPO) och varit projektledare för projektet Min Ođđa Giron som är ett initiativ från rennäringen med syfte att nå samverkan kring samhällsomvandlingen i Kiruna. Rebecka är sydsame från Jämtland, men bosatt i Jokkmokk och har nominerats av tre samiska organisationer: Sáminuorra, Giron Sámi Teáhter och Tjállegoahte-Författar Centrum Sápmi.

Yngve Gustafson
Yngve Gustafson är läkare och professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten Geriatrik, Umeå universitet. I sin forskning fokuserar Yngve på äldre människors livsvillkor och rättigheter. Yngve har blivit nominerad av Äldreupproret.

Stellan Gärde
Stellan Gärde är processjurist och ordförande för Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen. Stellan har arbetat i 40 år inom civilsamhället med den juridiska tillämpningen av mänskliga rättigheter och skyddet för rättsstatens principer. Stellan har nominerats av Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen.

Karin Henrikz
Karin Henrikz är jurist och biträdande verksamhetschef på Malmö mot Diskriminering. Karin har länge utbildat om diskriminering inom offentlig, privat och ideell sektor. Vidare har Karin rådgett och agerat ombud för hundratals personers rättigheter i diskrimineringsärenden. Karin har nominerats av samtliga antidiskrimineringsbyråer i Sverige.

Maria Johansson
Maria Johansson arbetar som projektledare på Fonden för mänskliga rättigheter. Maria har 20 års erfarenhet av att arbeta med mänskliga rättigheter, funktionsnedsättningar, kvinnors rättigheter och icke-diskriminering i Sverige. Maria har nominerats av Fonden för mänskliga rättigheter och FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder.

Ola Junkka
Ola Junkka är chef för Kompetenscentrum för flerspråkighet och ankomstenheten vid Utbildning och arbetsmarknad i Skellefteå kommun. Ola har djupgående erfarenhet av att arbeta med språkrättigheter för de nationella minoriteterna och mottaganden av asylsökande barn och deras familjer. Ola har sina rötter i Tornedalen och tillhör de nationella minoriteterna tornedalingar och samer. Ola har nominerats av en privatperson.

Domino Kai
Domino Kai är en framstående finsk-romsk aktivist och sakkunnig inom mänskliga rättigheter. Domino har i hela sitt yrkesverksamma liv arbetat utifrån ett rättighetsperspektiv på exempelvis Regeringskansliet, Europarådet och Diskrimineringsombudsmannen. Domino har nominerats av en privatperson.

Zandra Kanakaris
Zandra Kanakaris är grundare och generalsekreterare för ungdomsjouren 1000 Möjligheter som arbetar för att motverka killars våld mot tjejer och våld i ungas parrelationer. Zandra har en bakgrund som jurist och har tidigare varit förbundsordförande för Unizon. Zandra har nominerats av en privatperson.

Balqis Lamis Khattab
Balqis Lamis Khattab är entreprenör och född och uppvuxen i Malmö. Sedan 2014 har Balqis drivit Möllans Basement som är en nattöppen mötesplats och nätverk för ungdomar och unga vuxna i Malmö med målsättning att få unga i sysselsättning och arbete. Möllans Basement bedriver även rättighetsbaserad utbildning och projekt för att lyfta fram ungas röster kring diskriminering. Balqis har nominerats av en privatperson.

David Lega
David Lega har länge varit engagerad i frågor om mänskliga rättigheter, bland annat för att öka barns och ungas inflytande inom idrotten, värna om religionsfrihet och bekämpa antisemitism. David är Europaparlamentariker, föreläsare, entreprenör och före detta simmare och paralympier. David har nominerats av Judiska centralrådet.

Jenny Nilsson
Jenny Nilsson har tidigare varit ordförande i Dövas världsförbunds ungdomssektion och arbetat vid FN:s expertkommitté för personer med funktionsnedsättning i Genève. Som teckenspråkig döv har Jenny också egen erfarenhet av att tillhöra en språklig minoritet. Idag arbetar Jenny som barnombud på Specialpedagogiska Skolmyndigheten med fokus på barnrätt, funktionsrätt och minoritetsfrågor. Jenny har nominerats av Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk, samt ett flertal privatpersoner.

Kristina Patring
Kristina Patring är erfaren rådgivare hos Svenska missionsrådet (SMR) med över 15 års erfarenhet av att arbeta inom det trosbaserade civilsamhället både i Sverige och internationellt. Kristina är expert inom religions- och övertygelsefrihet. Kristina har nominerats av Svenska missionsrådet och Sveriges kristna råd.

Anna Quarnström
Anna Quarnström är förbundsjurist på Synskadades Riksförbund, tillika ordförande i Funktionsrätt Stockholm stad. Anna har djup och omfattande kunskap om och erfarenhet av att arbeta med frågor om mänskliga rättigheter, särskilt rättigheter för personer med funktionsnedsättning och diskrimineringsfrågor i såväl Sverige som internationellt. Anna har nominerats av Funktionsrätt Sverige, Funktionsrätt Stockholm Stad och Riksförbundet För Social och Mental Hälsa, RSMH.

Edward Summanen
Edward Summanen är anställd på Transammans förbundskansli i Stockholm och arbetar primärt med psykisk hälsa och suicidprevention för transpersoner. Edward Summanen är utbildad socionom och har länge arbetat med hbtqi-personers rättigheter och livsvillkor i Sverige och internationellt. Edward har nominerats av Transammans.

Kaisa Syrjänen Schaal
Kaisa Syrjänen Schaal är jurist och senior policyrådgivare i Svenska kyrkan. Kaisa har bland annat arbetat med Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket och varit ledamot i Sanningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kaisa har även själv en identitet som Sverigefinne och därmed egen erfarenhet av hur det är att leva som en del av en nationell minoritet i det svenska samhället. Kaisa har nominerats av en privatperson.

Hewan Temesghen
Hewan Temesghen är tidigare generalsekreterare för Fairtrade Sverige och en ledande röst i frågor om hållbarhet. Hewan har en lång erfarenhet i frågor om mänskliga rättigheter, bland annat genom att ha varit engagerad i Afrosvenskarna i frågor om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och som ordförande för Centrum mot rasism. Hewan har nominerats av en privatperson.

Ignacio Vita
Ignacio Vita är en erfaren advokat med fokus på migrationsrätt och mänskliga rättigheter. Ignacio har tidigare arbetat inom såväl rättsväsendet, Regeringskansliet och civilsamhället, bland annat som jurist och enhetschef vid Stockholms stadsmission. Ignacio har nominerats av en privatperson.

Therese Wappsell
Therese Wappsell är förtroendevald ledamot i Inre Ringen Sveriges styrelse och projektledare i Allmänna arvfondsprojektet "Relationer som funkar". Therese har egen erfarenhet av intellektuell funktionsnedsättning och är engagerad i Ung i FUB sedan flera år. Therese har nominerats av Funktionsrätt Sverige.

Institutets dialog är bredare än Rådet för de mänskliga rättigheterna:

Rådet för de mänskliga rättigheterna fyller en central roll, men är inte det enda forumet för institutets dialog. Även om rådet har en bred representation kan inte alla perspektiv täckas genom dialog med rådsmedlemmarna. MR-institutet kommer ständigt att behöva ha dialog och samverkan med rättighetsbärarna, det civila samhället och andra aktörer, inklusive internationella organisationer, andra svenska myndigheter, universitet och högskolor för att kunna genomföra sitt uppdrag. Dialog och samverkan kommer att ske med en stor bredd av aktörer och på olika sätt i de olika frågor som MR-institutet arbetar med.

Om Institutet för mänskliga rättigheter:
Institutet för mänskliga rättigheter inrättades den 1 januari 2022 och har till uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Ett av institutets viktigaste uppdrag är att göra oberoende analyser av utvecklingen för mänskliga rättigheter i Sverige och ge förslag på vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka och främja rättighetsskyddet i landet.

För mer information, kontakta:
Caroline Diab, kommunikatör, 046-287 39 09, caroline.diab@mrinstitutet.se

 

Nyckelord

Kontakter

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Ny skandinavisk rapport: Starkt stöd för mänskliga rättigheter men visst stöd för begränsad yttrandefrihet9.12.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande

Det finns ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter i Skandinavien. Samtidigt är skandinaver i viss mån villiga att acceptera inskränkningar i de egna rättigheterna. Svenskar är mest benägna att identifiera olika mänskliga rättigheter som hotade och en majoritet anser att den svenska regeringen bör göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Det visar en ny rapport om allmänhetens medvetenhet om och stöd för mänskliga rättigheter i Danmark, Norge och Sverige. Det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter släpper idag en gemensam rapport om skandinavernas kunskaper om och attityder till mänskliga rättigheter samt synen på situationen för mänskliga rättigheter i respektive land. Starkt stöd i alla tre länderna men kunskapen varierar Rapporten visar på ett starkt stöd i Skandinavien där 82 procent av de tillfrågade uppger att mänskliga rättigheter är viktiga för dem och

Institutet för mänskliga rättigheter medverkar på Mänskliga Rättighetsdagarna i Skellefteå11.11.2024 10:06:05 CET | Pressmeddelande

Den 14–15 november deltar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Sara kulturhus, Skellefteå. Institutet arrangerar tre seminarier och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 14 på utställartorget. Det är tredje gången som institutet medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar vi följande program: En människorättslig omställning – med FN:s rekommendationer som verktyg Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. När: Torsdag 14 november, 12:30 – 13:30 Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå – Vi lever i en tid där mänskliga rättigheter är mer hotade

Institutet får A-status i internationell prövning23.10.2024 13:02:51 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter får A-status – det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Det betyder att institutet lever upp till Parisprincipernas krav på att agera effektivt och oberoende från regeringen och andra aktörer i sitt uppdrag att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Beskedet kommer idag från GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. – Detta är ett viktigt erkännande för institutet och ett bevis på att våra ansträngningar gett tydliga resultat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. På mindre än tre år har vi gått från tomma lokaler och inga anställda till en verksamhet som når hög internationell standard. Ett varmt tack till alla som stöttat vårt arbete, inte minst civilsamhället, fortsätter Fredrik Malmberg. Genom A-status blir institutet fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättighet

Allvarliga brister i äldreomsorgen normaliseras – det handlar om ålderism visar ny rapport från institutet30.9.2024 07:20:00 CEST | Pressmeddelande

Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade för äldre personer som bor på särskilda boenden. Dessa brister innebär att grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts just för att man är äldre. Institutets nya rapport ”Hemma är någon annanstans”, som publiceras inför den internationella äldredagen den 1 oktober, utgår från äldre personers erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Rapporten ger också rekommendationer till regeringen och kommunerna för att bättre skydda äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. – Med denna rapport vill vi bidra till att stärka äldre personers mänskliga rättigheter och främja ett människorättsbaserat arbetssätt inom äldreomsorgen. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Det finns

Institutet avvisar förslag om ny myndighet mot ungdomskriminalitet17.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet. – Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye