Afa Försäkring

Forskning inom arbetsmiljö och hälsa får 28 miljoner

Dela
Hållbara arbetsförhållanden i praktiken och hälsopåverkan vid elektrifiering av transportsektorn. Det är ämnena för två av de åtta projekt som beviljats sammanlagt 28 miljoner kronor av Afa Försäkring i årets andra anslagsomgång.
Foto: Johnér bildbyrå
Foto: Johnér bildbyrå

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till åtta nya projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

De åtta projekten är:

Att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken – arbetsgivares kunskap och arbetssätt gällande förebyggande arbetsmiljöarbete på organisatorisk nivå
Både skola och vård och omsorg har idag stor personalomsättning och hög sjukfrånvaro. Forskning visar att orsaken till detta ofta är brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och att såväl chefer som HR-anställda saknar stöd för att åtgärda bristerna. En studie av förebyggande arbetsmiljöarbete i verksamheter inom privat och offentlig sektor som själva har identifierat ett behov av insatser kan ge ökad kunskap om hur förebyggande arbete kan bidra till hållbara arbetsförhållanden.

Magnus Åkerström, vid Västra Götalandsregionen, tilldelas 4 159 000 kronor för att undersöka hur verksamheter i privat sektor och i kommuner och regioner planerar, utformar och genomför förebyggande arbetsmiljöinsatser på organisatorisk nivå. I projektet genomförs en enkätundersökning, observationer och intervjuer med bland annat chefer, HR-personal, skyddsombud och medarbetare.

Projektet pågår till och med juni 2026 och förväntas ge ökad kunskap om arbetsgivares förutsättningar för att skapa hållbara arbetsförhållanden. Denna kunskap kan sedan nyttjas för att vidareutveckla arbetsgivares främjande och förebyggande arbetsmiljöarbete, vilket i sin tur kan bidra till minskad arbetsrelaterad ohälsa och ökade möjligheter att rekrytera medarbetare inom skola, vård och omsorg.

Magnus Åkerström, docent i arbets- och miljömedicin, Västra Götalandsregionen, 072–206 73 15, magnus.akerstrom@vgregion.se.


Exponering för transportemissioner i arbetslivet – elektrifiering, slitagepartiklar och nya drivmedel
Transportsektorn genomgår nu en snabb omställning till elektrifiering och nya typer av drivmedel med lägre påverkan på klimat och hälsa än till exempel diesel. Kunskap saknas om hur exponeringen för emissioner i form av slitagepartiklar från bromsar, däck/vägbana, hjul/räls och avgasutsläpp förändras av omställningen. En studie av emissioner och exponering i transportsektorn kan ge ökad kunskap om hur elektrifiering och nya bränslen påverkar hälsoriskerna och bidra till förbättrad arbetsmiljö.

Joakim Pagels, vid Lunds tekniska högskola, tilldelas 4 984 000 kronor för att undersöka hur eldrift och förnybara drivmedel påverkar spridning av slitagepartiklar och avgasutsläpp. Arbetsplatsstudier kommer att göras i gruvor, fordonsverkstäder och på överbyggda tågstationer för jämförelse av emissioner och exponering mellan äldre och modern teknik var för sig och i samverkan.

Projektet pågår till och med december 2026 och förväntas generera ny kunskap om hur emissioner och exponering förändras när elektrifierade fordon och arbetsmaskiner och nya drivmedel introduceras i transportsektorn. Kunskapen väntas kunna ligga till grund för effektivare sätt att övervaka exponering, gränsvärden och rekommendationer för reducerad klimatpåverkan och säkrare arbetsmiljö.

Joakim Pagels, docent i aerosolteknologi, Lunds tekniska högskola, 070–511 42 17, joakim.pagels@design.lth.se.


I kölvattnet av covid-19-pandemin: Hur kan etisk stress bland vårdpersonalen på akuten tacklas?
Etisk eller moralisk stress är benämningar på den stress som kan uppstå om man i en situation är förhindrad att agera på det sätt som känns moraliskt rätt. Under covid-19-pandemin har stress av det här slaget särskilt uppmärksammats inom vården, där den både ökar risken att begå misstag som drabbar patienter och kan bidra till utbrändhet och depression bland personalen. Forskning saknas inom området och en studie på två akutmottagningar kan bidra med ökad kunskap om etisk stress hos vårdpersonal.

Ann Liljas, vid Karolinska institutet, tilldelas 3 766 000 kronor för att undersöka erfarenheter av etisk stress hos vårdpersonalen på två akutmottagningar och hur arbetsgivaren agerar när denna typ av stress uppstår. I projektet ingår att öka personalens medvetenhet om etisk stress och att utveckla en rutinmodell för hantering av stressen.

Projektet pågår till och med augusti 2026 och förväntas öka kunskapen om etisk stress. Detta väntas i sin tur bidra till förbättrad arbetsmiljö inom vården, vilket kan minska personalomsättningen, och leda till att sjukhus är bättre förberedda i händelse av framtida kriser.

Ann Liljas, filosofie doktor i epidemiologi, Karolinska institutet, 08–524 801 61, ann.liljas@ki.se.


Hudens exponering för allergena och toxiska metaller inom stål- och metalltillverkning – fokus på additiv tillverkning och skärande bearbetning
Inom metallbearbetning i industrin används traditionellt skärvätskor som kan orsaka eksem om man får dem på huden. Idag blir 3D-printing, så kallad additiv tillverkning, allt vanligare men kunskap saknas om hur hälsan kan påverkas av det metallpulver som används i denna metod. En studie av hudens exponering vid arbete med skärvätskor och 3D-printing inom metallbearbetande industrier kan ge ny kunskap om hur man minimerar risken för skadlig exponering och bidra till en säkrare arbetsmiljö.

Anneli Julander, vid IVL Svenska miljöinstitutet, tilldelas 4 700 000 kronor för att undersöka eksem och allergier, exponering, rutiner och skyddsutrustning vid arbete med skärvätskor och 3D-printing på industriföretag. Runt 250 personer kommer att få svara på en enkät och lämna hudprover och mätningar kommer att göras av partiklar i luften.

Projektet pågår till och med december 2026 och förväntas ge ny kunskap om hur huden påverkas av metaller vid arbete med skärvätskor och 3D-printing i industrin. Resultaten väntas kunna ligga till grund för nya säkerhetsrutiner, checklistor och hudvårdsprogram som kan bidra till en arbetsmiljö där även personer med kontaktallergi mot metall kan arbeta.

Anneli Julander, docent i arbets- och miljömedicin, IVL Svenska miljöinstitutet, 010–788 66 63, anneli.julander@ivl.se.


Bädda för kvalitet via ledarskap för återhämtning
Chefer har enligt arbetsmiljölagen ansvar för de anställdas arbetsmiljö och ledarskapet har visat sig ha stor betydelse för medarbetarnas hälsa. Inom vården har många chefer själva hög arbetsbelastning, vilket riskerar att göra dem mindre uppmärksamma på medarbetares arbetsbörda och återhämtningsbehov. En studie av återhämtningsinsatser för chefer och tillämpning av ett ledarskap som främjar medarbetares återhämtning kan bidra till bättre arbetsmiljö och minskad personalomsättning i vården.

Anna Dahlgren, vid Karolinska institutet, tilldelas 4 995 000 kronor för att undersöka om ett återhämtningsprogram för första linjens chefer inom dygnet runt-vården kan stärka återhämtningen för chefer vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Sahlgrenska universitetssjukhuset. I projektet ingår att utforska hur chefer i sitt ledarskap kan främja personalens återhämtningsmöjligheter.

Projektet pågår till och med augusti 2026 och förväntas visa om insatser för att stärka chefers återhämtning och tillämpning av ett återhämtningsfrämjande ledarskap inom vården kan bidra till bättre återhämtning, prestation och hälsa för såväl chefer som medarbetare.

Anna Dahlgren, docent i psykologi, Karolinska institutet, 070–217 65 81, anna.dahlgren@ki.se.


Ny typ av indirekt skada på DNA kan vara avgörande för hur kvarts ger cancer
Cancerframkallande kvartspartiklar finns i stendamm inom till exempel betong- och metallindustrin och i bygg- och anläggningsbranschen och orsakar varje år hundratals dödsfall. Hur kvarts påverkar celler är oklart, men ett tidigare forskningsprojekt har visat att kvarts kan orsaka en ny typ av DNA-skada som ökar risken för lungcancer. En studie av vid vilken exponeringsnivå denna skada kan uppstå och av dess betydelse för att utveckla cancer till följd av kvartsexponering kan leda till nya lägre gränsvärden och bidra till bättre arbetsmiljö i berörda branscher.

Ulla Stenius, vid Karolinska institutet, tilldelas 3 768 000 kronor för att undersöka de lägsta nivåer av kvartsexponering som orsakar den nya typen av DNA-skada och om skadan ökar risken för att utveckla lungcancer vid exponering för kvarts.

Projektet pågår till och med juni 2026 och förväntas ge en förenklad riskbedömning och ange ett lägre värde för vid vilken exponering den kvartsrelaterade DNA-skadan kan uppstå. Resultaten väntas ge ny kunskap om hur kvarts orsakar lungcancer, vilket kan leda till lägre gränsvärden, bättre arbetsmiljö och minskad dödlighet i branscher där kvarts förekommer.

Ulla Stenius, professor i yrkestoxikologi, Karolinska institutet, 070–092 79 24, ulla.stenius@ki.se.


Chefers stöd till medarbetare med vanliga psykiska besvär som depression och ångest – en kvalitativ studie
Psykisk ohälsa har de senaste åren varit den vanligaste orsaken till längre sjukfrånvaro.
De få studier som gjorts av hur chefer hanterar denna typ av besvär hos medarbetare visar att de ofta saknar kunskap och resurser för att stödja den som drabbas. En analys av redan insamlad data om chefers strategier för att bemöta depression och ångestbesvär hos medarbetare kan ge ökad kunskap om hur man som chef kan bidra till att förebygga sjukskrivning respektive underlätta återgång i arbete.

Monica Bertilsson, vid Göteborgs universitet, tilldelas 881 000 kronor för att göra en uppföljande analys av data från ett tidigare projekt finansierat av Afa Försäkring där chefer i privat och offentlig sektor diskuterat erfarenheter av att bemöta psykisk ohälsa hos medarbetare.

Det uppföljande projektet pågår till och med oktober 2025 och förväntas ge praktiskt användbar kunskap om vilka metoder chefer använder för att stödja medarbetare som drabbas av psykiska besvär. Projektet väntas resultera i en informationsfolder som kan vara till stöd för chefer.

Monica Bertilsson, lektor i folkhälsovetenskap, Göteborgs universitet, 031–786 68 57, monica.bertilsson@socmed.gu.se.


Luftprovtagning kring patienter med resistenta bakterier
Multiresistenta bakterier kan orsaka utbrott av allvarliga infektioner på sjukhus och utgör ett hot mot sjukvården och dess behov av att kunna behandla infektioner med antibiotika. Bakterierna sprids främst vid kontakt med den smittade eller föremål i personens närhet. Kunskap saknas idag om bakteriernas förmåga att spridas via luft och om vilka faktorer som påverkar smitta i patienters omgivning. En studie av multiresistenta bakterier i sjukhusmiljö kan ge ökad kunskap om förekomsten av bakterier i luften kring patienter.

Erik Senneby, vid Lunds universitet, tilldelas 650 000 kronor för att undersöka förekomsten av resistenta bakterier i luft och på ytor vid undersökning av smittade patienter på mottagning och i omgivningen runt patienter inlagda på sjukhus. I projektet ingår att studera faktorer hos patienten och i rummet som kan påverka mängden bakterier.

Projektet pågår till och med augusti 2025 och förväntas resultera i ökad kunskap om hur vanligt det är med resistenta bakterier i luften kring patienter som drabbas. Resultaten väntas också visa i vilken utsträckning bakterierna förekommer på ytor i närheten av den som smittas.

Erik Senneby, medicine doktor i mikrobiologi, Lunds universitet, 073–645 25 71, erik.senneby@skane.se.


Kontakt:

Ulrika Hektor, chef på FoU-avdelningen, Afa Försäkring, 076–141 15 40, ulrika.hektor@afaforsakring.se. 

Adam Fredholm, skribent, Afa Försäkring: 070–376 41 87, adam.fredholm@afaforsakring.se.


Om Afa Försäkrings forskningsstöd:
Afa Försäkring satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom privat näringsliv, kommuner och regioner. Mer information om forskningsstödet finns på Afa Försäkrings FoU-webb.

Läs och prenumerera på pressmeddelanden från Afa Försäkring, klicka här

Nyckelord

Bilder

Foto: Johnér bildbyrå
Foto: Johnér bildbyrå
Ladda ned bild
Foto: Johnér bildbyrå
Foto: Johnér bildbyrå
Ladda ned bild

Om

Afa Försäkring
Afa Försäkring



Afa Försäkring: 9 av 10 är försäkrade via jobbet. Afa Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar människor i privat näringsliv, kommuner och regioner. Afa Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. Afa Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. www.afaforsakring.se

Följ Afa Försäkring

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Afa Försäkring

Forskare vid Uppsala universitet får nära 5 miljoner för forskning om friskfaktorer inom socialtjänsten7.5.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Vad främjar friskfaktorer på en organisatorisk nivå? Det ska nio nya forskningsprojekt forska om i det nya FoU-programmet Friskfaktorer – inom kommuner, regioner och kommunala företag. Ett av projekten leds av Pia Tham, forskare vid Uppsala universitet, som tilldelas nära 5 miljoner kronor för att undersöka hur friska arbetsgrupper inom socialtjänsten kan skapas och bibehållas.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye