Svensk läkarutbildning håller en mycket hög standard. 94 procent av läkarstudenterna anser att utbildningen gett dem goda förutsättningar att arbeta som läkare.

Men trots en hög kvalitet på läkarutbildningen finns också vissa inslag av hierarkier och informella maktstrukturer som ibland skapar osunda kulturer och skadliga arbetsmiljöer för läkarstudenterna.

• 14 procent av läkarstudenterna uppger att de utsatts för kränkande särbehandling under sin utbildningstid.
• 13 procent anser att de blivit utsatta för trakasserier.
• Kvinnor är mer utsatta än män.17 procent av kvinnorna uppger att de utsatts för kränkande särbehandling under sin studietid, medan motsvarande andel bland männen är 9 procent. Samma mönster går igen vid trakasserier. 17 procent av kvinnorna uppger sig ha utsatts för trakasserier, jämfört med 6 procent av männen. 

Kränkningarna och trakasserierna sker oftast under den verksamhetsförlagda utbildningen ute på sjukhusen/vårdcentralerna, men förekommer även på universiteten.

- Det här är oerhört allvarligt och universiteten och arbetsgivarna måste ta krafttag i frågan. Det ska råda samma nolltolerans mot trakasserier och kränkande särbehandling under studietiden som i arbetslivet, säger Emelie Hultberg, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och studieråd.

För drygt en tredjedel (36 procent) av läkarstudenterna räcker inte studiemedlen för hela studietiden. Det har sin bakgrund i att CSN bara betalar studiemedel för 240 veckor vilket är exakt så lång tid som läkarutbildningen tar. Det innebär att läkarstudenter som studerat andra ämnen innan de kommit in på läkarutbildningen inte får studiemedel som täcker hela studietiden.

- Läkarutbildningen är Sveriges längsta yrkesutbildning och det är orimligt att många studenter står utan studiemedel under delar av studietiden. Studiemedelssystemet måste anpassas så att alla människor oavsett ekonomisk bakgrund har möjlighet att studera till läkare, säger Martin Macek, ordförande i Sveriges läkarförbund Student.