Psykisk ohälsa vanligt inom elitidrotten

Avhandlingen är en bred översyn av förekomsten av psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa hos svenska elitidrottare på landslagsnivå. Förutom att studera förekomst och samsjuklighet intervjuades även elitidrottare som blivit diagnostiserade inom psykiatrin om sina upplevelser.

I den första studien undersöktes förekomsten av symtom på olika psykiatriska diagnoser hos 333 svenska elitidrottare på landslagsnivå. Nästan en av fem idrottare (19,5 procent) rapporterade kliniska nivåer av depressions- och/eller ångestsymtom. Dessutom hade över hälften (51,7 procent) någon gång mått så psykiskt dåligt att det hade en påtaglig påverkan på deras förmågan att fungera som vanligt under två veckor eller mer. Vanligtvis drabbades de när de var mellan 17 och 21 år.

– Detta sker under en tidsperiod med stora förändringar för många unga elitidrottare, som att slutföra gymnasiet och gå från junior- till seniortävlingar. Förebyggande insatser bör sättas in innan elitidrottarna når dessa åldrar, säger Cecilia Åkesdotter.

I den andra studien ingick 221 elitidrottare som sökt hjälp på två öppenvårdspsykiatriska kliniker i Stockholm och Malmö. Bland de elitidrottare som sökt psykiatrisk behandling och uppfyllt diagnoskriterierna för minst en psykiatrisk diagnos var det vanligast (69 procent) att uppfylla diagnoskriterierna för ångestrelaterade diagnoser. Detta var följt av depressiva diagnoser (51 procent) och ätstörningar (26 procent)). Samsjuklighet mellan olika psykiatriska diagnoser var också vanligt. Ett resultat som sticker ut är att en av fyra elitidrottare som sökt psykiatrisk behandling fick en ätstörningsdiagnos.

I den tredje studien intervjuades fem elitidrottare som tidigare fått en psykiatrisk diagnos om sina upplevelser. Analysen fokuserade på varför de valt att söka stöd, hjälp och behandling utanför sin egen elitidrottsmiljö. Resultatet visar tydligt det starka stigma som finns kring dessa frågor inom elitidrotten, där idrottare inte känner att de kan prata om att de mår psykiskt dåligt.

– Det finns en tystnadskultur och många känner att de behöver ta på sig en mask för att dölja hur de egentligen mår, säger Cecilia Åkesdotter.

I den fjärde studien presenteras en kvinnlig elitidrottares upplevelse av att utveckla, leva med och söka behandling för en ätstörning. Erfarenheterna presenteras i form av tre dikter som bygger på idrottarens egna ord i intervjuer.

– Dessa dikter kan bidra med ett viktigt komplement till det medicinska perspektivet och skapa en djupare förståelse för det lidande och de utmaningar denna typ av diagnos medför, men även ge hopp om att det går att bli frisk, avslutar Cecilia Åkesdotter.

Läs avhandlingen “Psychiatric disorders in Swedish elite athletes – prevalence, comorbidity and life stories” i GIH:s publikationsdatabas DiVA.

För mer information kontakta:
Cecilia Åkesdotter, forskare GIH, e-post: cecilia.akesdotter@gih.se tel: 08-120 537 74
Louise Ekström, kommunikatör Press och PR GIH, e-post: louise.ekstrom@gih.se
tel: 070-202 85 86