– Det har varit en hel del upprörda känslor kring Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer kring alkohol, som många anser vara för låga. Det intressanta i vår genomgång är dock att de flesta åldersgrupper faktiskt ligger ganska nära råden, säger Mojtaba Ghodsi, vd på IQ.

Enligt Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer för alkohol[1] innebär en hög konsumtion 10 standardglas eller mer per vecka, eller 4 standardglas eller mer per dryckestillfälle, en gång i månaden eller oftare. Samma gränser gäller för både män och kvinnor. Riktlinjerna riktar sig primärt till hälso- och sjukvården, men är det bästa tillgängliga mått som finns utifrån befintligt och uppdaterad forskning för vad som på en generell nivå är en riskabel alkoholkonsumtion.

10 standardglas per vecka motsvarar en årskonsumtion på 7,9 liter ren alkohol per person[2]. Samtidigt ligger svenskens årliga snittkonsumtion på 8,7 liter[3]. Det betyder att svensken i genomsnitt dricker 10 procent över gränsen för riskabel alkoholkonsumtion. IQ har, utifrån offentlig statistik[4], beräknat hur den riskabla konsumtionen ser ut i olika åldersgrupper.

23–24-åringar har den högsta konsumtionen med sina 10,6 liter, viket är 34 procent över gränsen för riskabel alkoholkonsumtion. Men även de i åldern 57–58 år har en hög konsumtion, 10,2 liter – vilket är 29 procent över gränsen.

I åldersgruppen 17–18 år är den beräknade konsumtionen 6,1 liter, 30 procent under Socialstyrelsens gräns. Det bekräftar bilden att dagens unga generation dricker mindre än tidigare generationer och är relativt måttfulla jämfört med andra åldersgrupper.

Det är stora skillnader mellan könen. I genomsnitt dricker män 43 procent över gränsen med sina 11,3 liter. Kvinnor dricker i linje med 17–18-åringarna med sina 6,0 liter. Den enda åldersgrupp av kvinnor som når över gränsen är 21–22-åringarna som dricker 8,4 liter, vilket är 7 procent över gränsen.  

– Även om råden är riktade till vården, så upplever vi en stor efterfrågan från allmänheten på någon form av vägledning för vad som är en måttfull alkoholkonsumtion. Lite likt de råd som finns för kost och motion. Socialstyrelsens gränsvärden kan fungera som ett verktyg för människor att reflektera över sin konsumtion och underlätta medvetna val. Sedan får varje vuxen själv fatta sina egna beslut för hur de vill dricka, säger Mojtaba Ghodsi.

IQ har länge använt Socialstyrelsens riktlinjer i Alkoholprofilen där man kan testa sina alkoholvanor, samt erbjudas tips och verktyg om man vill förändra dem.

– Jag är övertygad om att den debatt som uppstått är positiv. Att vi diskuterar alkoholens plus och minus göra att fler får upp ögonen för ens egna dryckesmönster och att även mindre mängder alkohol kan påverka hälsan. Uppmärksamheten kan i slutänden leda till att fler får ett smartare förhållningssätt till alkohol, säger Mojtaba Ghodsi.  

I bifogat faktablad kan du läsa mer om hur vi har gjort beräkningarna och vilka avgränsningar som finns.

[1] https://www.socialstyrelsen.se/aktuellt/nya-gransvarden-for-riskbruk-av-alkohol-till-halso--och-sjukvarden/

[2] Läs mer om beräkningar och antaganden i bifogat faktablad

[3] CANs Monitormätningar, https://www.can.se/app/uploads/2022/10/can-rapport-212-alkoholkonsumtionen-i-sverige-2001-2021.pdf

[4] CANs Monitormätningar, https://www.can.se/app/uploads/2022/11/can-rapport-213-sjalvrapporterade-alkoholvanor-i-sverige-2004-2021.pdf