Institutet avstyrker förslaget att ordningsvakter ska omfattas av anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen
27.10.2023 08:00:00 CEST | Institutet för mänskliga rättigheter | Pressmeddelande
En ny utredning föreslår att ordningsvakter ska ges samma skyldighet att göra orosanmälan för barn till socialtjänsten som till exempel personal i skolan och vården. Ordningsvakter ska också kunna få återkoppling på anmälan och uppgifter om det enskilda barnet. Institutet för mänskliga rättigheter anser att förslaget kan medföra oproportionerliga intrång i enskildas integritet. Institutet varnar även för att utredningens förslag om att utöka möjligheten för socialtjänsten att begära utdrag från misstanke- och belastningsregister kan leda till godtyckliga och slentrianmässiga integritetsintrång.
Institutet för mänskliga rättigheter har yttrat sig över promemorian Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn (Ds 2023:15). Yttrandet lämnas inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter.
Institutet anser att flera av de förslag som presenteras i promemorian har potential att stärka socialtjänstens förmåga att identifiera och tillgodose barns behov av skydd och stöd, och därigenom minska risken för att de dras in i kriminalitet. Flera av förslagen kan därmed bidra till förverkligandet av barnets rättigheter. Institutet ser dock också risker med vissa av förslagen och anser att de fulla konsekvenserna för enskildas integritet och intressen i förhållande till utfallet inte är tillräckligt utrett. I den fortsatta beredningen av förslagen måste det säkerställas att författningsförslagen lever upp till grundläggande krav på rättssäkerhet och proportionalitet.
Institutet yttrar sig särskilt över följande förslag:
- Institutet avstyrker förslaget att ordningsvakter ska omfattas av anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen, liksom förslaget om att ordningsvakter ska kunna få viss information från socialtjänsten om ett enskilt barns ärende.
Institutet ifrågasätter behovet och nyttan av att ordningsvakter åläggs en generell anmälningsskyldighet vid oro för barn. Ordningsvakter har uppgifter som ligger närmare det polisiära och polisen ska kontaktas om ordningsvakterna utifrån sina befogenheter inte själva kan lösa en situation. Den mest relevanta kommunikationsvägen för att i den aktuella situationen föra vidare uppgifter om oro för barn bör enligt institutets mening även fortsättningsvis vara via polisen. De kompetenskrav som gäller för ordningsvakter säkerställer inte heller att det finns den kunskap som behövs för att garantera att uppgifter om enskilda barn hanteras med stor omsorgsfullhet.
- Institutet avstyrker förslaget i dess nuvarande utformning i fråga om utökade möjligheter att inhämta uppgifter ur misstanke- och belastningsregistren.
Hela remissvaret går att läsa här.
För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Människorättsförsvarare behöver synliggöras och skyddas också i Sverige28.9.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Ungefär var sjunde svensk engagerar sig i minst en aktivitet till stöd för mänskliga rättigheter varje år. Samtidigt saknas ett tydligt nationellt erkännande av människorättsförsvarares roll och ett sammanhållet arbete för deras villkor. En ny undersökning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att de som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige riskerar att utsättas för hot, nedtystning och ekonomisk styrning. – Alla har rätt att försvara mänskliga rättigheter. Men det räcker inte att rättigheterna finns på papper, de måste också gå att använda i praktiken. Vi menar att det behövs ett mer sammanhållet nationellt arbete för människorättsförsvarares rättigheter och förhållanden i Sverige. Det bör omfatta stärkt kunskap, tydligare uppföljning och mer samordnade insatser, inte minst i form av skydd mot repressalier, hot, våld och andra angrepp. En ny nationell strategi för mänskliga rättigheter skulle kunna ge riktning för detta arbete, säger Fredrik Malmberg, direktör för Ins
Ny rapport: Allvarliga brister på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter31.8.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter visar på allvarliga brister i de boendes tillgång till sina mänskliga rättigheter på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter. Det handlar exempelvis om en vardag präglad av otrygghet, trångboddhet och brist på privatliv. Att barn på centren lever under otrygga förhållanden och att det saknas en oberoende tillsyn av dessa boenden är särskilt allvarligt. – Barn är särskilt utsatta, och deras rätt till trygghet, lek, vila och utveckling säkerställs inte i enlighet med Sveriges konventionsåtaganden. Det är särskilt allvarligt att dessa brister förekommer samtidigt som det saknas en oberoende och återkommande tillsyn av centren, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Besök och intervjuer på mottagnings- och återvändandecenter Genom intervjuer med boende på olika mottagnings- och återvändandecenter i Sverige, och genom observationer vid två av centren, har Institutet för mänskliga rättighet
Institutet för mänskliga rättigheter lyfter aktuella människorättsfrågor i Almedalen22.6.2026 07:30:00 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter deltar under Almedalsveckan och bjuder tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia in till samtal på Torget för mänskliga rättigheter och demokrati. Under två dagar fokuserar vi på högaktuella frågor så som rasismen i samhällsdebatten, utmaningarna för den svenska rättsstaten, och tvångsvården av barn och unga. – Genom att lyfta aktuella människorättsfrågor i Sverige vill vi att människor ska känna att det är viktigt att försvara de mänskliga rättigheterna och demokratin, att det brådskar men att det också finns hopp. För oss är det viktigt att bidra till en kunskapsbaserad och nyanserad debatt om mänskliga rättigheter, inte minst med tanke på att det är valår då samtalsklimatet tenderar till att bli mer polariserat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Samtal om rasism och hat inleder programmet Torget för mänskliga rättigheter och demokrati invigs den 24 juni klockan 10. Vid invigni
Ny årsrapport: svårt få upprättelse när mänskliga rättigheter kränks24.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Grundläggande mänskliga rättigheter riskerar att urholkas i Sverige. Samtidigt saknas inte sällan fungerande vägar att få upprättelse när rättigheter kränks. Det visar Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport som i dag lämnas till regering och riksdag. – Vår årsrapport visar att grundläggande rättigheter inte respekteras för alla i Sverige och att det finns situationer då det är svårt att utkräva ansvar och få upprättelse om man utsätts för allvarliga människorättskränkningar. Det är allvarligt eftersom rättigheter utan fungerande och tillgängliga vägar till prövning och upprättelse förlorar sin betydelse. Det gör också att rättighetskränkningar som till exempel hatbrott mot minoriteter eller våld mot barn på statliga ungdomshem kan fortgå utan åtgärder, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Vi varnar för tilltagande brister i lagstiftningsprocessen I årsrapporten beskriver vi hur lagar byggs på allt svagare grund och att kvaliteten i lagsti
Ny granskning avslöjar: Barn och unga hålls kvar godtyckligt på SiS ungdomshem4.2.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn och unga hålls frihetsberövade på SiS ungdomshem trots att de är utskrivningsklara. En ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att upp till vart sjätte barn kan bli kvar i låsta miljöer långt efter att deras behov av låst vård har upphört, i strid med mänskliga rättigheter. – Det är en allvarlig rättighetsinskränkning att barn och unga som tvångsvårdas på SiS ungdomshem med stöd av LVU, blir kvar frihetsberövade långt efter att behovet av denna form av institutionsvård har upphört. Vi vet att långa placeringar i låsta miljöer är mycket skadliga för barns hälsa och utveckling samt försvårar den sociala återanpassningen. Barnen och ungdomarna vi har träffat har fått mycket begränsad och ibland felaktig information om situationen de befinner sig i, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vart sjätte barn väntar på att få lämna ungdomshemmen Vid flera tillfällen de senaste åren har runt 70 utskrivningsklara barn och unga, det vill s
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum