Djurrättsalliansen avslöjar en dold del av kycklingindustrin – visas i Uppdrag granskning

Idag släpper Djurrättsalliansen, tillsammans med SVT:s Uppdrag granskning, sitt senaste avslöjande – som filmats med hjälp av dolda kameror inne på Aviagen Swechick. Genom att ha arbetat undercover på företagets gårdar kan Djurrättsalliansen för första gången visa under vilka fruktansvärda förhållanden avelsdjuren i kycklingindustrin lever och dödas.  

– Jag hade svårt att föreställa mig vad jag skulle få bevittna, även om jag misstänkte att det skulle se hemskt ut. Men jag hade aldrig kunnat tänka mig att det skulle se så illa ut som det gjorde, berättar den person som arbetade undercover, som Djurrättsalliansen har valt att hålla anonym. 

Bara i Sverige dödas över 100 miljoner kycklingar varje år för att bli mat. För att kunna föda fram alla kycklingar består industrin av flera generationer med så kallade avelsdjur. Det multinationella företaget Aviagen är störst på avelsarbete både i Sverige och globalt. Företagets svenska del, Aviagen Swechick, har i princip monopol på hela den svenska marknaden; hönorna och tupparna på företagets gårdar i Skåne är mor- och farföräldrar till nästan alla de kycklingar som blir mat, bland annat under märken som Kronfågel och Guldfågeln. Genom export förser Aviagen Swechick även flera andra länders kycklingindustrier med avelsdjur.

Här finns filmmaterial för medier att ladda ner och använda (cred Djurrättsalliansen): 
Lösenord: media321

I Uppdrag gransknings program om Djurrättsalliansens filmer reagerar flera experter starkt på vad materialet visar. Per Jensen, professor i etologi, säger att situationen för avelsdjuren i kycklingindustrin förmodligen är det “största djurskyddsproblemet vi har, inom all djuruppfödning”. Trots det säger Jenny Yngvesson, universitetslektor på SLU som forskat om kycklingindustrin, att ingen journalist frågat henne om avelsdjuren tidigare. Efter att ha sett filmerna på hur djuren behandlas säger hon: “Ska ni visa det här på tv? Då får ni varna innan.” 

Djurrättsalliansen ser bara en lösning för att få ett slut på lidandet som djuren utsätts för i kycklingindustrin. 

– Vi tycker att djurindustrierna måste stänga ner och att vi människor ska sluta äta djur. Och det hoppas vi fler tycker efter att ha sett de här filmerna. Om vi inte vill sitta här år efter år och chockeras över liknande avslöjanden, och om det är djuren vi verkligen bryr oss om så behöver vi som människor och samhälle agera nu. Djurens situation är akut och om vi bara har vilja och empati kan vi sätta stopp, genom att sluta föda upp och döda djur för mat. Det är den enda lösningen som skulle innebära en verklig förändring för djuren, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.

Unikt avslöjande av en dold industri

Få människor har insyn i hur det går till när kycklingar blir till mat och än mindre vad kycklingarnas äldre släktingar har fått utstå. Nu kan Djurrättsalliansen för första gången visa verkligheten för djuren i den delen av branschen. 

– Vi valde att granska det största avelsföretaget då det knappt fanns någon insyn om djurens situation i den delen av industrin. Våra filmer visar vilket sjukt system vi människor har skapat och vad det innebär för djuren. Och nu finns det här materialet för alla att ta del av och vi hoppas att allt fler reagerar och agerar så att det här djurplågeriet kan få ett slut, säger Malin Gustafsson.

Uppdrag granskning försökte under hösten själva få komma in på någon av Aviagens 13 gårdar för att filma, men blev inte insläppta. Företaget ville inte heller själva filma i stallarna och visa det för SVT. 

– När det gäller att visa hur de här djuren lever och dör så har att arbeta undercover varit det enda sättet att få ut filmmaterial, då det handlar om dolda och insynsskyddade industrier som själva inte visar hela sanningen. Och för oss i Djurrättsalliansen är det en självklarhet att göra det som krävs för att synliggöra djurens livsöden för att få till en förändring, säger Malin Gustafsson. 

Filmerna visar industriella, smutsiga fabriksmiljöer där tusentals hönor och tuppar lever på ett och samma golv. På bara en gård finns uppemot 20 000 djur. 

Eftersom djuren i kycklingindustrin är avlade till att växa snabbt är det också inbyggt i deras arvsmassa att äta mycket. Men när de äter i de mängder de vill och ökar i vikt så blir de sjuka, får svårt att röra sig och blir mindre fertila – något som kallats för broileruppfödningens paradox. Ett sätt för industrin att ”lösa” problemet är genom att låta avelsdjuren svälta, vilket i sin tur leder till stress och ohälsa. 

Filmmaterialet visar hönor med brutna höfter, kala kroppar och öppna sår. Under tiden som personen från Djurrättsalliansen arbetade undercover kunde hen också dokumentera hur djur systematiskt avlivas på ett olagligt sätt – ingen bedövning görs och ingen kontroll av att djuren är döda genomförs.

Det som Djurrättsalliansen lyckats fånga på film är inga engångsföreteelser, utan något företaget har hållit på med i åratal. Länsstyrelsen har flera gånger förelagt Aviagen att rätta till allvarliga brister gällande hur djuren behandlas. Det som länsstyrelsen har reagerat på är samma saker som Djurrättsalliansens filmer visar: hönor med öppna sår, ögonskador som tyder på för hög ammoniakhalt och sjuka djur som inte får vård eller avlivas. Även problemet med de olagliga avlivningarna har länsstyrelsen tidigare blivit vittnen till, när företagets produktionschef inte lyckades avliva en höna, trots att han försökte flera gånger. Länsstyrelsens rapporter från företagets gårdar vittnar också om höga dödstal bland djuren – i ett stall hade så många som 30 procent av hönorna dött under uppfödningstiden. 

– Jag minns särskilt ett tillfälle då flera djur avlivades. Min kollega hittade en sjuk tupp i ett av djurstallarna. När kollegan höll i tuppens huvud och snurrade kroppen dog han inte. Kollegan sade att djuren är väldigt tunga och jag tolkade det som att det därför var svårt att avliva dem på det sättet. Så för att tuppen skulle dö lade kollegan huvudet på golvet, ställde sig på det och drog kroppen uppåt. Hen upprepade det två gånger. Även efter det sprattlade tuppen och kippade efter luft. Sedan låg han i en blodpöl tills vi plockade upp alla djur som hade avlivats och lade dem i papperspåsar och stoppade i frysboxar. Det var en enorm känsla av maktlöshet när skadade och sjuka djur påträffades och den enda ”hjälp” som fanns att få var en brutal död, berättar den person som arbetat undercover.

Sverige viktig del av den globala kycklingindustrin

Kycklingindustrin är global, där djuren fraktas kors och tvärs inom och mellan länder. När det gäller avelsdjuren är det ett fåtal företag som kontrollerar hela den globala marknaden, varav Aviagen är den överlägset största aktören. Aviagen föder upp kycklinghybriden Ross 308 som majoriteten av alla kycklingar som blir mat tillhör.

På den svenska delen av företaget, Aviagen Swechick, hålls så kallade grandparents, mor- och farföräldrarna till de kycklingar som sedan hamnar på människors tallrikar. Dessa ”grandparents” importeras från Skottland till Sverige när de bara är ett par dagar gamla, och växer sedan upp i Aviagens skånska djurstallar, där Djurrättsalliansen nu har arbetat undercover och filmat med dolda kameror. 

Hönor och tuppar hålls tillsammans för att få fram befruktade ägg, som innehåller kycklingar som i sin tur växer upp till föräldradjur, ”parents” till de kycklingar som slutligen blir till mat. De befruktade äggen som läggs på Aviagens Swechicks gårdar skickas till företagets eget kläckeri i Åstorp i Skåne. Därifrån säljs både befruktade ägg och nykläckta kycklingar inom Sverige samt exporteras till andra länder. Knappt tio procent stannar i Sverige och säljs framför allt till företagskoncernerna som Kronfågel och Guldfågeln ingår i. Dessa tio procent utgör nästan hundra procent av föräldradjuren i den svenska kycklingindustrin. Över 90 procent exporteras, bland annat till Norge, Finland, Danmark, Island, Tyskland, Polen och Spanien för att födas upp och hållas som “parents” i dessa länders kycklingindustrier. 

Annan kycklinghybrid inte lösningen

Uppdrag gransknings program om Djurrättsalliansens filmer konstaterar att djuren i kycklingindustrin lider, men hur man löser problemet finns det olika svar på. I programmet lyfts möjligheten att byta ut den snabbväxande kycklinghybriden Ross 308 mot en mer ”långsamväxande”. Något som även förespråkas av många djurskyddsorganisationer. Men Djurrättsalliansen håller inte med om att det skulle lösa grundproblemet: 

– Djurrättsalliansen har exponerat djurens situation i närmare 20 år nu. Vid varje avslöjande ser vi starka reaktioner hos allmänheten, men i samhällsdebatten diskuteras sällan om vi borde utsätta djuren för det här överhuvudtaget. Precis som med vilken rättvisefråga som helst anser vi att det handlar om att förtrycket inte borde ske alls – inte att det ska ske på ett ”mindre dåligt” sätt. Att byta till en annan kycklinghybrid kanske stillar våra samveten att tro att djuren får det bättre så att vi kan fortsätta leva på och äta dem. Men faktum är att en förändring för djuren då kommer att utebli, säger Malin Gustafsson. 

En nyligen publicerad undersökning från svenska gårdar med “långsamväxande” fåglar visade att två tredjedelar av djuren var halta.

– Vi människor har avlat fram djur som har svårt att stå på sina egna ben och som knappt ser ut som fåglar längre. Att ens använda begreppet ”långsamväxande” i det här sammanhanget är absurt. Det är fortfarande djur som är framavlade att växa extremt fort för att producera stora mängder kött. Hela kedjan i kycklingindustrin är det grundläggande problemet, det vill säga det lidande och de övergrepp som djur utsätts för från födsel till död. Det är naivt att tro att små eller enskilda regleringar kommer göra någon skillnad. Vi måste ha förmågan att sätta djurens intressen före våra egna, säger Malin Gustafsson. 

Allt annat än ett bra fågelliv

De “parents” som Aviagen säljer föds i sin tur upp i djurstallar där hönor och tuppar går tillsammans för att få fram befruktade ägg. Dessa ägg innehåller de kycklingindivider som slutligen blir till mat och äts av oss människor. Kycklingarna lever sina korta liv inomhus, där 25 kycklingar trängs per kvadratmeter. Efter bara fem veckor har de vuxit sig stora och skickas till slakterier för att dödas.

• Här finns mer information om kycklingindustrin samt det granskade företaget Aviagen. 
• Läs mer om vad personen som arbetat undercover på Aviagen berättar här.
• Här finns filmmaterial för medier att ladda ner och använda (cred Djurrättsalliansen): https://vimeo.com/877869802

  Lösenord: media321
• Uppdrag gransknings program “Kycklingens pris”, sänds på SVT1 den 1 november kl. 20.00.
  
  För mer information och intervjuer:
  Mail: info@djurrattsalliansen.se
  Tel: 072-300 39 00