Livsmedelsproduktion avgörande för Sveriges motståndskraft
Idag den 19 december överlämnar Försvarsberedningen sin andra rapport med inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret. I rapporten omnämns den gårdsnära delen av livsmedelsproduktionen – den så kallade primärproduktionen – som en del av Sveriges försvar och avgörande för samhällets motståndskraft.
– Äntligen tar Sverige ett ordentligt steg mot ett modernt civilt försvar som inkluderar en tryggad livsmedelsförsörjning, där det viktiga arbetet som sker på och i nära anslutning till gården tydligt pekas ut som en viktig del av landets totalförsvar, säger Anna Karin Hatt, vd och koncernchef på Lantbrukarnas Riksförbund.
Försvarsberedningen fastställer i den senaste rapporten att produktion av livsmedel i Sverige är ett viktigt verktyg för att stärka den svenska beredskapen och avgörande för samhällets motståndskraft vid långvariga kriser.
– Att försvarsberedningen tydligt lyfter upp Sveriges primärproduktion är en betydelsefull signal till alla företagare i de gröna näringarna. Det svenska jordbruket är viktigt och behövs för ett robust och motståndskraftigt Sverige, säger Anna Karin Hatt.
Rapporten uppmärksammar att klimatförändringarna skapat stora behov för klimatanpassningsåtgärder inom det svenska lantbruket. Beredningen trycker även på att säkerhets- och geopolitiska händelser i omvärlden ytterligare spär på behovet av att kunna producera livsmedel inom Sveriges gränser i kristid.
– Vi har i närtid sett hur livsmedel mer frekvent används som ett geopolitiskt påtryckningsvapen vilket ytterst påverkar Sveriges försörjningsförmåga. Vi ser även hur klimatförändringarna mer återkommande påverkar vår förmåga att producera livsmedel. Det är därför bra att vikten av en fungerande primärproduktion pekas ut så tydligt i rapporten, och behoven av klimatanpassningsåtgärder, säger Anna Karin Hatt.
Sveriges jord- och skogsbrukare har redan i dag stor erfarenhet att hantera exempelvis väderrelaterade katastrofer eller utbrott av smittsamma djursjukdomar, men det saknas ett sammanhållet system som skapar robusthet för att säkerhetsställa att produktionen på gårdsnivå kan fortgå, även i ett stört läge.
– Det är viktigt att politiken snabbt kan ge besked om hur det civila försvaret ska finansieras så att en bred och stark robusthet kan byggas upp på Sveriges gårdar, säger Anna Karin Hatt.
Kontakter
För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70
Bilder
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. Källa: Jordbruksverket www.lrf.se - http://www.lrf.se/
Följ Lantbrukarnas Riksförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund
Allt färre lantbrukare försörjer allt fler23.1.2025 10:08:53 CET | Pressmeddelande
Trenden inom lantbruket är tydlig – allt färre lantbrukare försörjer allt fler svenskar med livsmedel. År 1950 fanns det cirka 18 personer i Sverige per lantbrukare. År 2023 hade den siffran tiofaldigats till 188 personer per lantbrukare. Livsmedelsberedskapen behöver öka men det handlar inte bara om tillgång till insatsvaror, utan även om människor. I lantbrukets första rapport inom sociala hållbarhet, ”Världens bästa jobb?”, föreslår LRF flera politiska åtgärder. Vikten ligger på att minska den administrativa bördan och fastställa lantbruket som en samhällsviktig verksamhet. Centrala faktorer för att uppnå goda resultat inom lantbrukets sociala hållbarhet.
Lättnader i strandskyddet ökar den biologiska mångfalden, stärker beredskapen och skapar renare vatten20.1.2025 13:30:37 CET | Pressmeddelande
LRF är positiva till regeringens lättnader i strandskyddet. Alla vattensamlingar fångar kväve och fosfor och ger därmed renare vatten. Vattensamlingar kan även ha ett beredskapssyfte och användas vid bekämpning av uppkomna bränder. Ett stort antal samhällsnyttor är helt enkelt kopplade till små vattensamlingar, men dagens strandskydd hindrar denna utveckling.
Grundlagskommitténs misslyckande får betalas av enskilda jord- och skogsbruk15.1.2025 09:48:39 CET | Pressmeddelande
Trots tydliga regeringsdirektiv till grundlagskommittén om att egendomsskyddet i grundlagen skaförstärkas har kommittén inte lagt fram förslag inom alla delar av sitt uppdrag. Detta trots att regeringen och Socialdemokraterna är överens i sakfrågan – att markägare som skyddar sin skog och mark ska få ersättning för det. Nu behöver regeringen och Socialdemokraterna i kommande behandling av ändringarna i regeringsformen säkerställa att enskilda jord- och skogsägare får det skydd som grundlagen är menad att ge.
LRF kommenterar: Grönt ljus för gårdsförsäljning av alkoholdrycker i Sverige9.1.2025 09:45:11 CET | Pressmeddelande
EU-kommissionen har nu dragit slutsatsen att Sveriges förslag till gårdsförsäljning är tillräckligt proportionerligt och inte kommer ha någon reell inverkan på den gemensamma marknaden. Detta innebär att gårdsförsäljning kan införas i Sverige redan i sommar (den 1 juni 2025).
1995: En stabil grund för införande av naturrestaureringslagen i Sverige20.12.2024 16:02:20 CET | Pressmeddelande
Regeringen klargör i regleringsbrevet till Naturvårdsverket att referensarealen för att en skoglig naturtyp ska anses ha god bevarandestatus ska utgå från 1995 års nivå. Detta har stor betydelse för 10 000-tals jord- och skogsbrukare och påverkar Sveriges implementering av EU:s Naturrestaureringslag. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tidigare uppskattat kostnaden till närmare 100 miljarder kronor för att uppnå målen enligt Sveriges tidigare sätt att rapportera. Sveriges rapportering har skiljt sig från övriga EU-länder. Med 1995 som referensmål innebär det att Sverige får liknade ambitionsnivå som flertalet EU-länder.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum