Naturskyddsföreningen

Fridlysta arter missas i Skogsstyrelsens granskning

Dela

Skogsstyrelsens automatiska system för granskning av anmälda skogsavverkningar missar nästan samtliga inrapporterade fynd av fridlysta arter i skogen. Det visar en analys som Naturskyddsföreningen gjort. Det leder till att avverkning av värdefull skog kan genomföras trots fridlysta arter. Även skogsbrukets påverkan på våra vatten går under radarn. Enligt Naturskyddsföreningen strider detta mot miljölagstiftningen och ett antal ärenden om anmälan av skogsavverkning har därför överklagats.

– De stora bristerna i Skogsstyrelsens automatiska granskning leder till dramatiska konsekvenser för fridlysta arter. Endast några promille av observationerna av de fridlysta arter som föreningen analyserat uppmärksammas i granskningen och hanteras korrekt av en handläggare, trots att det kan röra sig om hotade arter som ska skyddas, säger Beatrice Rindevall ordförande Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen har med data från SLU:s Artportalen analyserat samtliga observationer från 2005 och framåt för åtta fågelarter som har höga krav på sin livsmiljö. Enligt analysen är kriterierna för den automatiska granskningen så snäva att systemet blundar för i princip alla observationer av de åtta fågelarterna. Det leder till att skog kan avverkas utan att hänsyn tas till de fridlysta fåglarna.

Naturskyddsföreningen menar att Skogsstyrelsens hantering av avverkningarna strider mot artskyddsförordningen och har nu överklagat ett antal ärenden där Sveaskog lämnat in anmälan om avverkning.

– Vi hoppas med överklagandet få till en ändring av Skogsstyrelsens handläggning så att de fridlysta arter som observerats får det skydd som lagen kräver. Idag slinker alldeles för många observationer genom systemet, säger Beatrice Rindevall.

När en skogsägare skickar in en underrättelse om avverkning till Skogsstyrelsen granskas den automatiskt i två steg. Granskning görs utifrån en rad kriterier, för att avgöra om en tjänsteman behöver handlägga ärendet eller om avverkningen kan genomföras utan vidare granskning. Det är först när en tjänsteman handlägger ärendet som ett rättsligt bindande beslut om att anpassa eller förbjuda den planerade avverkningen i skogen kan fattas.

Kriterierna i den automatiska granskningen handlar om
- att arten ska vara beroende av skog
- att observationen är gjord i närheten av avverkningen och
- att arten häckar i området.

Samtliga kriterier måste vara uppfyllda för att systemet ska reagera. Kriterierna har succesivt skärpts under de senaste åren, och är nu mycket snäva.

De åtta arter som Naturskyddsföreningen valt ut är för analys är entita, talltita, lappmes, lavskrika, mindre hackspett, tretåig hackspett, järpe och tjäder. Arterna är nationellt rödlistade eller upptagna på bilaga 1 till fågeldirektivet. Samtliga arter påverkas negativt av trakthyggesbruk.

Den automatiska granskningen bedömer också endast en mycket begränsad del av avverkningarnas påverkan på vatten. Det finns ingen koppling i systemet till Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Det innebär att det inte sker någon kontroll av avverkningarnas bidrag till försurning, transport av kvicksilver och förlust av biologisk mångfald i och i närheten av vatten. Enligt Naturskyddsföreningen strider detta mot miljöbalken.

Kontakter


Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljöorganisation och en folkrörelse som sedan 1909 står upp för naturen.

Vi sprider kunskap, bildar opinion och påverkar beslutsfattare – lokalt, nationellt och globalt. 

Klimat, skog, jordbruk, miljögifter, vatten, hav och hållbar konsumtion är våra viktigaste arbetsområden. Bra Miljöval är vår miljömärkning och Sveriges Natur vår medlemstidning.

Följ Naturskyddsföreningen

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Naturskyddsföreningen

Uttalande från Naturskyddsföreningens rikskonferens: Stoppa gruvan vid Norra Kärr5.5.2024 15:42:38 CEST | Pressmeddelande

Gruvplanerna strax öster om Vättern har återigen blivit aktuella. Det är bolaget Greenna Mineral (tidigare Tasman Metals) som vill starta en stor gruva för att utvinna de sällsynta jordartsmetaller som finns där. Men platsen, Norra Kärr, är den sämsta tänkbara för en gruva, utifrån hänsyn till såväl dricksvatten som miljö och människor. Planerna har tidigare underkänts av Högsta Förvaltningsdomstolen, men har nu fått förnyad aktualitet genom EU:s nya förordning om kritiska råvaror, som innebär att vissa gruvprojekt kan få en gräddfil genom miljöprövningen. Under den planerade gruvbrytningen kommer vatten från gruvan ledas genom känsliga vattensystem där den biologiska mångfalden riskerar att skadas. En del av vattnet från gruvan kan också hamna i Vättern, där en förorening skulle få oåterkalleliga konsekvenser. Vättern är idag dricksvattentäkt för cirka 300 000 människor och en viktig miljö för otaliga arter. I framtiden kan efterfrågan på Vätterns vatten komma att öka ännu mer. Vi bef

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye