Håll Sverige Rent

SPANING: Så efterlevs de nya ”flergångs”-kraven

Dela

762 miljoner engångsmuggar och engångsmatlådor ska bort från svenska marknaden till 2026. 1 januari var startskottet för den lag som ska få det att hända. Håll Sverige Rent har nu gjort en första spaning kring hur lagkraven efterlevs.

Skräpig engångsmugg på stan
Skräpig engångsmugg på stan Jonas Holmqvist / Håll Sverige Rent

Det har gått tre veckor sen de nya kraven som ska minska förbrukning och nedskräpning av engångsmuggar och engångsmatlådor i plast trädde i kraft. Lagen säger att konsumenten nu ska kunna välja att få sin dryck eller mat i en återanvändbar mugg eller matlåda.  

Kraven gäller för restauranger, caféer och andra ställen som serverar mat och dryck och använder i snitt 150 engångsmuggar och/eller engångsmatlådor som innehåller plast per dag, med vissa undantag. 

762 miljoner muggar och matlådor ska bort från svenska marknaden  

I Sverige är målet att förbrukningen av engångsmuggar och engångsmatlådor som innehåller plast ska ha minskat med hälften till 2026 jämfört med förbrukningen 2022. Enligt Naturvårdsverket har 843 miljoner engångsmuggar och 680 miljoner engångsmatlådor satts på marknaden år 2022. Totalt handlar det om drygt 1,5 miljard muggar och matlådor. 

Om Sverige ska nå målen betyder det att drygt 762 miljoner av dessa ska bort från marknaden till 2026.  

–Det är enorma mänger. Trenden pekar dessutom på att både förbrukning och nedskräpning av engångsförpackningar i plast snarare ökar än minskar, säger Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent.  

En första spaning 

Håll Sverige Rent har under tre veckor gjort en första spaning kring hur kraven efterlevs genom att besöka olika serveringsställen och prata med anställda. 

Så säger anställda på några av de restauranger och caféer som berörs: 

”Vi har infört det men jag vet inte varför” 

"Jag har hört något om det, men jag tror ingen kommer att välja flergångs” 

”Vi väntar och ser hur tillsynen kommer att se ut innan vi gör några ändringar” 

Det visar sig att flera aktörer inte har något system på plats eller så följer de inte informationskravet. Även de anställda verkar sakna kunskap om att lagen finns eller vad den syftar till.

–Vi ser en passiv start hos flera aktörer. Samtidigt räcker det inte heller med att bara implementera lagar och regler. Det krävs stora informationsinsatser från staten för att lagen ska bli verkningsfull och för att människors beteenden ska förändras. Här behövs en kraftfull investering, menar Johanna Ragnartz. 

                                               

Det här säger lagen  

Lagen är en del av EU:s engångsplastdirektiv och innebär att restauranger, caféer med flera nu måste:  

  1. erbjuda sina kunder möjligheten att få mat eller dryck i en återanvändbar förpackning  
  2. på försäljningsstället informera kunder om den påverkan engångsmuggar och engångsmatlådor har på miljön, samt 
  3. informera om fördelarna med att minska förbrukningen av dessa produkter 
     

En verksamhet som bryter mot lagen kan behöva betala en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor. 

                                               

Förordningen om engångsprodukter

Den 5 juni 2019 fattade EU beslut om ett så kallat engångsplastdirektiv som innehåller en rad åtgärder för hur medlemsländerna ska komma till rätta med vissa plastprodukters negativa påverkan på miljön. Vissa engångsartiklar av plast förbjuds medan andra ska minska i förbrukning. Andra åtgärder och förändringar är produktmärkning, informationsåtgärder, nationella minskningsmål, ökade insamlingsmål och utökat producentansvar.   

De plastprodukter som regleras i direktivet är de plastprodukter som förekommer mest i mätningar av nedskräpning på land och i hav. EU-direktivet bygger på det cirkulära perspektivet, att plast ska ses som en värdefull råvara, en resurs. Det främsta målet med direktivet är att minska mängden avfall.   

Medlemsländerna i EU behöver till följd av direktivet införa en rad krav och åtgärder för att förebygga och minska plastens negativa inverkan på miljön.   

Nedskräpning är ett stort problem och några vanliga produkter som hittats i skräpmätningar är nu i hela EU förbjudna eller måste ha en märkning. Nedskräpning påverkar både djur, växter och oss själva negativt.   

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om oss

Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.

Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.

Facebook

Instagram

Följ Håll Sverige Rent

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent

Nu har vi resultat från Sveriges största plastexperiment9.4.2024 08:45:00 CEST | Pressmeddelande

Plastexperimentet är ett rikstäckande forskningsprojekt där Håll Sverige Rent, Vetenskap & Allmänhet och Göteborgs universitet samarbetar för att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika miljötyper. Med hjälp av privatpersoner, föreningar och skolelever har vi under två år undersökt en area på nästan 830 000 kvadratmeter och samlat in 60 000 plastobjekt. Resultatet från medborgarforskningen visar att fimpar, förpackningar och plastpåsar är de identifierade plastskräp som är vanligast.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye