Första gången markhälsan i Västerbotten och Östergötland tar hem SM-vinsten

Grunden till fungerande livsmedelsförsörjning är en god jordhälsa. Att jorden är full av liv är avgörande för att vi ska kunna försörja tio miljarder människor i framtiden. De senaste årens konflikter i världen och ännu ett år med extremväder har ökat intresset för beredskap och fungerande livsmedelsförsörjning. Samtidigt förstärker EU arbetet med att vårda Europas matjord genom införandet av det nya markhälsodirektivet. 

"SM i nedbrytning är ett jippo med allvarliga undertoner. Det känns roligt att få erbjuda den här tävlingen till just den här målgruppen – elever som förhoppningsvis kommer att verka i lantbrukets tjänst framöver. Jag tror på erfarenhetsbaserat lärande som inbegriper våra sinnen, och det känns viktigt att få bidra till att öka kunskapen om våra jordar och varför de beter sig på olika sätt", säger Jenny Höckert forskare på SLU i Skara och projektledare för SM i nedbrytning. 

Tävlingen riktar sig till elever på landets Naturbruksgymnasier. Under den största delen av tävlingstiden är det markens alla biljoner mikroorganismer, som står för arbetet. I korthet gräver eleverna ned ett antal bomulltvättlappar tidigt på hösten. De gräver ned på olika platser med olika behandling och förutsättningar. Efter åtta veckor grävs lapparna upp och skillnaden i nedbrytning undersöks. 

"Det bådar gott för de svenska odlingsjordarnas hälsa att så många elever och blivande odlare deltagit och varit så påhittiga. Jag blev imponerad över hängivenheten hos en del nordliga tävlande som fick spetta upp ned nedbrutna tvättlapparna i tidig tjäle", säger Markus Hoffmann, hållbarhetsexpert på LRF som är medarrangör.

Vinnare
På naturbruksgymnasierna finns både jord- och skogsbruksprogram och god markhälsa är lika viktigt i skogsmark som i åkermark. Därför utses två vinnare:  

Kategori: Jordbruk
Vinnare av SM i nedbrytning för 2023 är Ester, Elias, William och Wilhelm från Vretaskolan i Östergötland. 

Motivering: På ett forskningsliknande sätt har de utfört gedigna markundersökningar före nedgrävningen och gjort hypoteser över förväntat resultat. De har undersökt både markens struktur och studerat hur bra vatten infiltrerar på de tre provplatserna. Kloka och utförliga reflektioner över varför det blev olika nedbrytning på provplatserna.  

Kategori: Skogsbruk
Vinnare av SM i nedbrytning för 2023 är Clara, Klara, Noa och Leon från Liljaskolan i Västerbotten.  

Motivering: Bra representation av svensk skogsmark med provplatser i både i fuktig granskog och torr tallhed. Innovativt med olika behandlingar av provlapparna för att accelerera nedbrytningen. Tydligt uppställd försöksplan och noggranna vägningar före och efter uppgrävning. Utförligt skrivna slutsatser som visar god förståelse över vilka faktorer som påverkar nedbrytningen. Bra och kritiska reflektioner över metod och mätningar. 

Fakta – SM i nedbrytning
SM i nedbrytning är ett gemensamt upprop från LRF och SLU RådNu för betydelsen av friska odlingsjordar. Tävlingen går ut på att de som anmält sig gräver ner tvättlappar på två olika platser på sin åkermark eller i sin trädgård. Efter tre månader grävs tvättlapparna upp, fotograferas och så skickas bilderna in till tävlingskansliet, som bedömer hur materialet brutits ned. Ju friskare jord, desto mindre rester av tvättlappen. Mikroorganismerna i jorden bidrar till arbeta, men hur mycket lapparna bryts ner bero på hur mycket nederbörd som kommer under sommaren.

För fjärde året i rad arrangeras SM i nedbrytning. I år anmäldes 490 naturbrukselever på 13 skolor till tävlingen. Tävlingen fick in 60 tävlingsbidrag. 

Vinnare 2021: Gamlebygymnasiet utanför Västervik

Vinnare 2022: Nuntorpsgymnasiet, Brålanda (agrar klass) & Stora Segerstad (skoglig klass)

Vinnare 2023: Vretaskolan (agrar klass) & Liljaskolan (skoglig klass)

Liknande projekt har redan genomförts i Storbritannien och i Frankrike. 

Fakta Jordhälsa
Jämfört med många andra länder mår de svenska odlingsjordarna generellt bra. Sverige är förskonade från problem som ökenspridning, försaltning och allvarliga föroreningar från industrier. Forskning från SLU visar också att mullhalten stiger i de svenska jordarna.