Lantbrukarnas Riksförbund

En ny svensk livsmedelsberedskap kräver snabba beslut och konkurrenskraftiga företag

Dela

Idag presenterades utredningen en ny livsmedelsberedskap. Utredaren Ingrid Petersson konstaterar att Sveriges livsmedelsberedskap behöver byggas upp från grunden och att en god konkurrenskraft hos företagen i livsmedelskedjan är avgörande för landets förmåga att klara kriser. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, välkomnar utredningens analys och förslag:

Anna Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas Riksförbund
Anna Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas Riksförbund Kate Gabor Inga restriktioner

Det är välkommet att utredningen föreslår ett tydligt mål för den svenska livsmedelsberedskapen, så att hela livsmedelskedjan och samhället vet vad vi ska planera för, säger Anna Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas Riksförbund.

Utredningen pekar ut att det främsta målet är att ha förmåga att säkra att hela befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel vid en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i livsmedelsförsörjningen. Att bygga upp en ny stark svensk livsmedelsberedskap som kan svara mot ett sådant mål är ett strategiskt viktigt arbete som kommer ta både tid och kraft.

Nu behövs snabba beslut om utredningens förslag, och tydliga besked om riktlinjer och statlig finansiering för att landets livsmedelsproducenter ska kunna bidra med sin del, säger Anna Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas Riksförbund.

Utredningen presenterar ett brett åtgärdspaket med en rad förslag, som till stor del adresserar många av de hinder som står i vägen för en ny stark svensk livsmedelsberedskap. Däribland ökad samordning, beredskapslagring och statlig finansiering av uppbyggnaden av en ökad livsmedelsberedskap.  

Det är viktigt att helheten i utredningens förslag förverkligas, och att regeringen inte nöjer sig med att bara genomföra vissa av utredningens förslag. Ska vi kunna bygga upp en stark livsmedelsberedskap måste hela kedjan stärkas och alla sårbarheter i livsmedelskedjan adresseras, säger Anna Karin Hatt.

Utredningen konstaterar att en god konkurrenskraft hos företagen i livsmedelskedjan är avgörandeför Sveriges civila beredskap och landets förmåga att klara framtida kriser.

Den uppdaterade livsmedelsstrategi som regeringen utlovat och som ska presenteras senare i vår måste innehålla tydliga och långsiktiga mål om en ökad svensk livsmedelsproduktion och bättre lönsamhet i hela livsmedelskedjan. Utan konkurrenskraftiga företag och en ökad inhemsk livsmedelsproduktion kommer vi inte kunna bygga en stark livsmedelsberedskap, säger Anna Karin Hatt.

De tre viktiga förslag i utredningen enligt LRF:

  • Samordning: Utredningen föreslår att Livsmedelsverket ska leda och samordna åtgärder inom livsmedelsberedskapen och att Jordbruksverket ska ansvara för beredskapslagring av insatsvaror och råvaror.

  • Statlig finansiering: Utredningen föreslår att kostnaderna för livsmedelsberedskapen ska belasta statsbudgen. Ansvaret för försörjningstrygghet kan inte läggas över på näringslivet. Beredskap och lagring kostar och långtifrån alla jordbruksföretag har sådana ekonomiska resultat att det finns utrymme. Det är också tämligen olönsamt med extra beredskap under "normala" år.

  • Mål för Sveriges livsmedelsberedskap; Hur vi bättre kan säkra upp tillgången till livsmedel och insatsvaror vid kriser och krig. Utredningen tar upp behovet av att upprätthålla den livsmedelsförsörjning som är nödvändig för befolkningens överlevnad, för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och för att bidra till det militära försvarets förmåga, samt anger mål för detta.


Förslag som saknas i utredningen enligt LRF:

  • Finansieringsfrågan är inte helt utklarad, men här väntas besked från regering och riksdag.
  • Ansvarsfördelningen mellan näringslivet, myndigheter och kommuner ska utredas vidare, vilket gör att vi kan tappar tid.

Läs mer om vad som krävs för att Sveriges livsmedelsproducenter ska kunna vara med och bidra till en starkare livsmedelsberedskap i debattinlägget "Svensk mat behövs för bättre beredskap" i Svenska Dagbladet som LRF skrivit under tillsammans med Lantmännen, Arla och Hushållningssällskapet.

Om utredningen en ny livsmedelsberedskap
Fram till 2001 hade vi en statligt finansierad lagring av livsmedel och insatsvaror för livsmedelsproduktion, främst spannmål, drivmedel och gödning. Utredningen har haft till uppgift att se över dagens behov samt ge en bild över det övergripande läget avseende styrning, samordning, livsmedelskedjans funktion samt föreslå mål. Utredare har varit Ingrid Petersson. Utredningen har studerat regelverk och olika initiativ inom EU som har betydelse för aktörernas drivkrafter att vidta åtgärder för att stärka robustheten i sina verksamheter. Ett kommande svenskt medlemskap i Nato gör att behovet av en tydlig nationell samordning förstärks ytterligare.

Kontakter

För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. Källa: Jordbruksverket www.lrf.se - http://www.lrf.se/

Följ Lantbrukarnas Riksförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund

EU:s avskogningsförordning - mindre biologisk mångfald14.2.2025 14:29:00 CET | Pressmeddelande

Sveriges biologiska mångfald behöver ett lantbruk som kan och vill investera. En begränsade faktor för framtida investeringar är alla lagar, regler och kontroll, där nu EU:s avskogningsförordning kan sättas upp på topplistan. Regeringens utredning för att anpassa svensk rätt till EU:s avskogningsförordning försöker mildra effekterna men når långt ifrån fram hela vägen. Som EU:s avskogningsförordning och EU:s lag för naturrestaurering är utformade idag kommer de att krocka med varandra. Mitt i de ökade antalet inkonsekventa regelkrav står den enskilda jord- och skogsbrukaren och riskerar att bryta mot lagen oavsett hur hen agerar. EU:s avskogningsförordningskapar en kontrollinflation där det långt ifrån är säkert att ansvariga myndigheter kommer klara av sitt uppdrag när EU:s avskogningsförordning börjar att tillämpas den 30 december 2025. Vad gäller då, hur kommer den enskilda lantbrukaren att drabbas?

LRF kommenterar Miljömålsberedningen: Sverige borde ta på sig ledartröjan14.2.2025 10:01:00 CET | Pressmeddelande

Idag överlämnar Miljömålsberedningen sin slutredovisning till Regeringen om hur Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden för naturvård och biologisk mångfald, samt hantera upptag och utsläpp av växthusgaser inom jord- och skogsbrukssektorn. LRF hade önskat se ännu större framsteg i arbetet, framför allt på området om hur Sverige rapporterar skyddad natur.

Pressinbjudan. EU:s avskogningsförordning - mindre biologisk mångfald14.2.2025 06:07:00 CET | Pressinbjudan

Välkommen till LRFs presswebbinarium EU:s avskogningsförordning - mindre biologisk mångfald idag, fredag den 14 januari kl. 08.30. På presswebbinariet kommer LRF analysera och kommentera utredningen "Anpassning av svensk rätt till EU:s avskogningsförordning” kommande förslag. Utredningen kommer att försöka mildra de stora konsekvenserna som EU:s avskogningsförordning innebär för Sveriges jord- och skogsbruk. Tyvärr riskerar utredningen förslag långt ifrån att räcka. EU:s avskogningsförordning kommer att få negativa effekter i form av minskad tillgång till förnyelsebar fossilfri energi och material samt betesmark, med minskad biologisk mångfald som följd. Som EU:s avskogningsförordning och EU:s lag för naturrestaurering är utformade idag kommer de att krocka med varandra. Mitt i de ökade antalet inkonsekventa regelkrav står den enskilda jord- och skogsbrukaren och riskerar att bryta mot lagen oavsett hur hen agerar. Lantbruket riskerar även att bli en brottslig handling.

Naturvårdverkets älgförvaltning skjuter ner klimatmålen3.2.2025 06:42:53 CET | Pressmeddelande

På Aftonbladets debatt uppmärksammar LRF hur Naturvårdverkets kommande förslag på älgförvaltning "Jaktmin" skjuter ner klimatmålen. Naturvårdverket vill garantera att ett visst antal älgar kan fällas i de svenska skogarna varje år, det kommer göra det omöjligt att nå andra samhällsmål som exempelvis Trafikverkets nollvision och de svenska klimatmålen. Beslut som är fattade av riksdagen körs över av att svenska jägare ska känna att de har en meningsfull upplevelse när de jagar älg.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye