En ny svensk livsmedelsberedskap kräver snabba beslut och konkurrenskraftiga företag

– Det är välkommet att utredningen föreslår ett tydligt mål för den svenska livsmedelsberedskapen, så att hela livsmedelskedjan och samhället vet vad vi ska planera för, säger Anna Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas Riksförbund.

Utredningen pekar ut att det främsta målet är att ha förmåga att säkra att hela befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel vid en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i livsmedelsförsörjningen. Att bygga upp en ny stark svensk livsmedelsberedskap som kan svara mot ett sådant mål är ett strategiskt viktigt arbete som kommer ta både tid och kraft.

– Nu behövs snabba beslut om utredningens förslag, och tydliga besked om riktlinjer och statlig finansiering för att landets livsmedelsproducenter ska kunna bidra med sin del, säger Anna Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas Riksförbund.

Utredningen presenterar ett brett åtgärdspaket med en rad förslag, som till stor del adresserar många av de hinder som står i vägen för en ny stark svensk livsmedelsberedskap. Däribland ökad samordning, beredskapslagring och statlig finansiering av uppbyggnaden av en ökad livsmedelsberedskap.  

– Det är viktigt att helheten i utredningens förslag förverkligas, och att regeringen inte nöjer sig med att bara genomföra vissa av utredningens förslag. Ska vi kunna bygga upp en stark livsmedelsberedskap måste hela kedjan stärkas och alla sårbarheter i livsmedelskedjan adresseras, säger Anna Karin Hatt.

Utredningen konstaterar att en god konkurrenskraft hos företagen i livsmedelskedjan är avgörandeför Sveriges civila beredskap och landets förmåga att klara framtida kriser.

– Den uppdaterade livsmedelsstrategi som regeringen utlovat och som ska presenteras senare i vår måste innehålla tydliga och långsiktiga mål om en ökad svensk livsmedelsproduktion och bättre lönsamhet i hela livsmedelskedjan. Utan konkurrenskraftiga företag och en ökad inhemsk livsmedelsproduktion kommer vi inte kunna bygga en stark livsmedelsberedskap, säger Anna Karin Hatt.

De tre viktiga förslag i utredningen enligt LRF:

• Samordning: Utredningen föreslår att Livsmedelsverket ska leda och samordna åtgärder inom livsmedelsberedskapen och att Jordbruksverket ska ansvara för beredskapslagring av insatsvaror och råvaror.
  
  

• Statlig finansiering: Utredningen föreslår att kostnaderna för livsmedelsberedskapen ska belasta statsbudgen. Ansvaret för försörjningstrygghet kan inte läggas över på näringslivet. Beredskap och lagring kostar och långtifrån alla jordbruksföretag har sådana ekonomiska resultat att det finns utrymme. Det är också tämligen olönsamt med extra beredskap under "normala" år.
  
  
• Mål för Sveriges livsmedelsberedskap; Hur vi bättre kan säkra upp tillgången till livsmedel och insatsvaror vid kriser och krig. Utredningen tar upp behovet av att upprätthålla den livsmedelsförsörjning som är nödvändig för befolkningens överlevnad, för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och för att bidra till det militära försvarets förmåga, samt anger mål för detta.

Förslag som saknas i utredningen enligt LRF:

• Finansieringsfrågan är inte helt utklarad, men här väntas besked från regering och riksdag.
• Ansvarsfördelningen mellan näringslivet, myndigheter och kommuner ska utredas vidare, vilket gör att vi kan tappar tid.

Läs mer om vad som krävs för att Sveriges livsmedelsproducenter ska kunna vara med och bidra till en starkare livsmedelsberedskap i debattinlägget "Svensk mat behövs för bättre beredskap" i Svenska Dagbladet som LRF skrivit under tillsammans med Lantmännen, Arla och Hushållningssällskapet.

Om utredningen en ny livsmedelsberedskap
Fram till 2001 hade vi en statligt finansierad lagring av livsmedel och insatsvaror för livsmedelsproduktion, främst spannmål, drivmedel och gödning. Utredningen har haft till uppgift att se över dagens behov samt ge en bild över det övergripande läget avseende styrning, samordning, livsmedelskedjans funktion samt föreslå mål. Utredare har varit Ingrid Petersson. Utredningen har studerat regelverk och olika initiativ inom EU som har betydelse för aktörernas drivkrafter att vidta åtgärder för att stärka robustheten i sina verksamheter. Ett kommande svenskt medlemskap i Nato gör att behovet av en tydlig nationell samordning förstärks ytterligare.