Ny rapport: Svenskarna vill ta del av mer scenkonst – ekonomin håller oss tillbaka
Hela sju av tio svenskar önskar att de oftare tog del av teater, dans och annan scenkonst. Främsta hindret är ekonomi, följt av utbud och tidsbrist. Det visar en ny landsomfattande undersökning från Riksteatern som kartlagt allmänhetens relation till scenkonst. Om svenska folket själva får välja ska det vara mer kärlek, musik och politik på scen och de kändisar man allra helst sitter i salongen med är Marianne Mörck och Jonathan Unge.
Idag släpps rapporten Svenskarna & Scenkonsten 2024 där Riksteatern, med hjälp av undersökningsföretaget Verian (tidigare Kantar Sifo), frågat närmare 3 000 svenskar om deras scenkonstvanor och vad de tycker om konstformen generellt.
– Vi hoppas att rapporten ska inspirera till samtal om vad scenkonsten spelar för roll i våra liv och för samhället i stort, både bland beslutsfattare och förhoppningsvis även hemma vid frukostbordet. Det är väldigt roligt att så många vill ta del av mer scenkonst, men också en utmaning att många känner att de inte har möjlighet. Rapporten visar vilken otrolig källa till glädje och lycka mötet med scenkonst är för många av oss, säger Susanna Dahlberg, vd på Riksteatern.
Sex av tio går på scenkonst
Rapporten visar att sex av tio svenskar går på scenkonst minst en till sex gånger om året. Samtidigt svarade en av tre att de inte har tagit del av scenkonst alls det senaste året. Kvinnor är mer flitiga besökare än män.
Oavsett om man tar del av scenkonst i liten eller stor utsträckning önskar en betydande majoritet, hela 70 procent, mer teater, dans och cirkus i sina liv. Svaren visar att det finns flera faktorer som håller svenskarna tillbaka.
Plånbok och bostadsort spelar roll
På frågan om vad som är det främsta skälet till att man inte ser mer scenkonst svarade 46 procent av de som vill gå mer att det är för dyrt. 32 procent svarade att de inte har tid och 16 procent att de inte har någon att gå med. Var i landet man bor påverkar också möjligheterna. En av tre utanför storstäderna anger utbudet som en begränsning för att kunna ta del av mer scenkonst.
Källa till glädje, lycka och hoppfullhet
Att svenskarna vill ta del av mer scenkonst kan beror på de känslor som upplevelserna ger. Av dem som gått på scenkonst senaste året uppger en överväldigande majoritet, 82 procent, att de upplever lycka eller glädje. Föreställningar som ifrågasätter eller utmanar är inget som skrämmer svenskarna, hela 71 procent tycker att scenkonst ska få provocera.
Majoritet ingen uppfattning om partiernas kulturpolitik
När det kommer till svenska folkets uppfattning om vilka av partierna som har bäst kulturpolitik svarar 55 procent att de inte vet. Bland de som kan ta ställning i frågan svarar flest att Socialdemokraterna, följt av Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har bäst kulturpolitik.
Om svenskarna själva får bestämma
På frågan om vad man själv skulle vilja sätta upp på scen har svenskarna många kreativa scenkonstuppslag. Vid sidan av förslag på klassiker och bokadaptioner kan man dra slutsatsen att svenskarna gärna ser sina egna liv och livssituationer återspeglade på scen. Två andra tydligt återkommande förslag är olika slags samtida skildringar av det politiska läget i Sverige. Den kända svensk man helst har med sig i salongen är Marianne Mörck tätt följt av Jonathan Unge.
Siffror i korthet
-
70 procent vill se mer scenkonst än de gör idag.
-
46 procent av de som vill se mer scenkonst anger ekonomi som främsta skäl till att inte gå̊ oftare.
-
Av de som gått på scenkonst de senaste 12 månaderna upplever 82 procent lycka/glädje i mötet med scenkonst.
-
71 procent anser att scenkonst ska få provocera.
-
36 procent av svenskarna har inte tagit del av scenkonst det senaste året.
-
30 procent utanför storstadsregionerna anger att det är en utmaning att kunna ta del av scenkonstutbud på sin ort.
-
Fler kvinnor än män tar del av scenkonst idag medan män i större utsträckning upplever sig ha råd att ta del av vad de vill se.
-
81 procent anser att politiker inte ska lägga sig i scenkonsten.
-
55 procent av svenskarna kan inte svara på frågan om vilket parti man upplever har den bästa kulturpolitiken.
Om rapporten
Svenskarna & Scenkonsten 2024 är genomförd av Verian (tidigare Kantar Sifo) på uppdrag av Riksteatern. Undersökningen innefattar svar från 2916 svenskar mellan 18–79 år. Intervjuerna genomfördes under hösten 2023 (28 november–11 december) som en webbenkät i Sifopanelen. Sifopanelen en av Sveriges största paneler och i hög grad representativ för den svenska allmänheten. Alla panelister rekryteras utifrån slumpmässiga riksrepresentativa urval.
Kontakter
Anna GerdinPR och PressansvarigRiksteatern
Tel:08-531 99 188Tel:070-637 59 62anna.gerdin@riksteatern.seLänkar
Om oss
Riksteatern är en folkrörelse som äger en turnerande nationalscen. Närmare 40 000 medlemmar, 230 Riksteaterföreningar, 21 regionala föreningar och 50 ansluta organisationer i hela Sverige är en del av Riksteatern som arrangerar, förmedlar, producerar och utvecklar scenkonst. Riksteaterns vision är scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse – för alla överallt. Riksteatern Crea producerar banbrytande scenkonst på svenskt teckenspråk och är en del av Riksteatern. Även Cullberg är en del av Riksteatern. Susanna Dahlberg är vd för Riksteatern.
Följ Riksteatern
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Riksteatern
Riksteatern synar tvåsamheten – här är höstrepertoaren 202417.4.2024 06:30:00 CEST | Pressmeddelande
I höst tränger sig de stora globala, politiska och existentiella frågorna in i köket och möter oss i vardagen. Det blir rebellisk dans och nyskriven dramatik för både den vuxna och den yngre publiken. Publikfavoriter kommer på återbesök och det bästa av svensk cirkus åker på Riksteaterturné över hela landet.
Tragikomiskt drama inspirerad av rysk skådespelarlegend5.4.2024 10:27:44 CEST | Pressmeddelande
Joutsenlauluni/Min svanesång är inspirerad av den verkliga historien om Valentina Karavajeva, en av Rysslands kändaste skådespelare. Efter hennes död hittades en filmkamera och videoband. Karavajeva hade sina sista 20 år i livet spelat in Ninas monolog ur Tjechovs Måsen – om och om igen. Joutsenlauluni/Min svanesång är regisserad av Jotaarkka Pennanen efter manus av Lissa Urpelainen och Lauri Sipari. På scen som den åldrande skådespelaren står Aliisa Pulkkinen. Premiär 10 april Tumba.
Dövblinda Frans Leijons liv blir teater4.4.2024 14:16:43 CEST | Pressmeddelande
Frans Leijon (1879–1947), miste som barn både syn och hörsel i sviterna av smittkoppor. Trots en tuff uppväxt utan språk och kommunikation blev han en skicklig hantverkare, glasmästare och uppfinnare. Nu dramatiseras hans liv av Riksteatern Crea i samproduktion med finska Teatteri Totti. Föreställningen Frans har premiär 5 april i Helsingfors.
Riksteaterturné för succépjäs om förbjuden kärlek i 50-talets Västerbotten29.2.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vajlett och Rut är en förbjuden kärlekshistoria i en frireligiös by i 50-talets Västerbotten. En ung nyinflyttad lärarinna och en kortklippt postfröken fattar tycke för varandra. Men samtidigt som känslorna växer mellan dem växer skvallret och rädslan för att bli avslöjade. I regi av Karin Enberg, dramatiserad av Ninna Tersman efter Karin Alfredssons böcker. Ett samarbete mellan Riksteatern och Västerbottensteatern. Turnépremiär med Riksteatern, 3 mars Strängnäs.
Länk – 1000 ungdomar och 80 ensembler i Sveriges största teaterfestival för unga28.2.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Under våren medverkar 80 unga teaterensembler från Malmö till Pajala i teaterfestivalen Länk. Sedan Riksteatern 2012 startade Länk har festivalen främjat framtidens scenkonst men också visat att intresset för teater är starkt bland unga.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum