Skolmatskommissionen: Inför nationell skolmåltidspeng

- Budgetneddragningar leder till att det blir allt mer av att koka soppa på en spik i skolköken. Skolmaten måste värnas för elevernas och samhällets skull. Skolmaten bör ses som en investering och inte som en kostnad, sa Skolmatskommissionens ordförande Susanne Arvidsson under presentationen. 

I spåren av stigande inflation och höga matpriser tillsatte LRF Mjölk i höstas en oberoende Skolmatskommission vars uppgift var att titta på hur skolmaten kan bli mer jämlik i hela landet. 

Måndagen den 11 mars presenterade Skolmatskommissionen sin slutrapport som delades upp i 6 områden; energi och näring, mående, skolresultat, schema och struktur, ekonomi samt hållbarhet. 

- Visioner, strategier och utfall behöver lyftas i kommunernas årsredovisningar så att man tydligt ser vilka prioriteringar som kommunerna gör och vilka effekter får på elevernas mående, utveckling och förmåga att tillgodogöra sig nya kunskaper och färdighter, , sa Susanne Arvidsson som till vardags är docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan på Lunds Universitet. 

Frida Ålander, verksamhetsutvecklare på Stockholms Stadsmission och ledamot i Skolmatskommissionen, poängterade vikten av den socioekonomiska aspekten. 

- Vi hade över 500 000 besök i våra verksamheter och serverade över 230 000 måltider under 2023. Här spelar skolmaten en oerhört viktig roll. Det handlar om barns hälsa och det är viktigt att höja lägstanivån. Rapporten är ett wake up-call. Mat är centralt för Sveriges utveckling och satsning på barn och ungdomar. 

Fredrik Eriksson, krögare och kock på Långbro Värdshus och Restaurang Nationalmuseum samt ledamot i Skolmatskommissionen tryckte på värdskapet. 

- Eleverna är gäster och ska må bra i skolrestaurangen. Inkludera eleverna i köket. Prova öppen matsal, inspireras av de skolor som går före. Här har rektorerna en viktig roll. 

Kort fakta om Skolmatskommissens 6 prioriterade områdena

Energi och näring: 

• Se över riktlinjerna för hur stor andel av barns energiintag som skolmåltiderna ska bidra med.  
• Fler måltider kan behövas för att säkerställa att mängden mat är tillräcklig för att täcka behovet av energi och näring under långa skoldagar. 

Mående 

• I skolrestaurangen ska det skapas ett lugn och finnas plats för samtal och möten. Alla som arbetar, äter och vistas här påverkar stämningen och känslan.  
• Mat och måltider bör på ett tydligare och mer strukturerat sätt integreras i skolans övriga verksamhet, till exempel i lektioner inom olika skolämnen och genom pedagogiska måltider. 

Skolresultat 

• Större fokus bör riktas mot matens betydelse för skolresultat och utbildningsnivå. Ohälsosamma matvanor är mer vanligt hos familjer med låg inkomst och låg utbildningsgrad. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag att utjämna socioekonomiska skillnader och där är skolmåltider viktigt.  
• Det bör vara obligatoriskt även i gymnasieskolan att erbjuda en näringsrik skollunch, och gärna även frukost. Bristande skolmat får konsekvenser på flera olika plan. 

Schema och struktur  

• Höj statusen för arbetslaget kring skolmaten och låt deras kunskap integreras bättre i skolans pedagogik kring livsmedel, näringslära och skolmat. 
• Säkerställ måltidskvaliteten och ge eleverna rimliga förutsättningar att äta lunch.  

Ekonomi  

• Se skolmaten som en investering i barns och ungas förutsättning för lärande, utveckling och mående, inte bara en kostnad. 
• Ett beskrivande avsnitt om vision och strategi kring skolmåltiderna, gärna med koppling till denna rapports sex delområden, bör finnas med i årsredovisningen i varje kommun och organisation som berörs av skolmåltidsverksamheten.  

Hållbarhet  

• Kompetensutveckling behövs för att öka förståelsen och kunskapen om sambanden mellan hållbara skolmatsbeslut, näringsupptag och matsvinn, samt matens och måltidens betydelse för social hållbarhet.