Ny årsrapport från MR-institutet: Regeringen behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i Sverige

Idag överlämnar Institutet för mänskliga rättigheter sin årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. Institutet ser flera tecken på att mänskliga rättigheter utmanas i Sverige. Rapporten visar att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas.

För att stärka försvaret av mänskliga rättigheter i Sverige, ger institutet regeringen följande rekommendationer:

• Ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder för mänskliga rättigheter.
• Stärk det rättsliga skyddet bland annat genom en förbättrad lagstiftningsprocess och översyn av hur svensk rätt stämmer överens med internationella konventioner.
• Stärk det institutionella skyddet genom att bland annat stärka skyddet för domstolarnas opartiskhet och genom att ge enskilda förbättrade möjligheter att utkräva sina rättigheter.
• Förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan.
• Vidta åtgärder för ökad kunskap och medvetenhet om mänskliga rättigheter både hos allmänheten och hos beslutsfattare.

– Det saknas ett systematiskt och långsiktigt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige. Därför är en av våra rekommendationer till regeringen att ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder, en tydlig ansvarsfördelning och koordinering, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.

Respekt för mänskliga rättigheter i lagstiftningsprocessen
Det dödliga våldet kopplat till kriminella nätverk var ett av de största samhällsproblemen i Sverige under 2023. Kriser i samhället medför svåra avvägningar som ställer krav på eftertanke och noggrannhet i lagstiftningsarbetet.

– Det har under 2023 kommit ett stort antal lagstiftningsförslag som enskilt och tillsammans, riskerar att gå över gränserna för vad som är förenligt med mänskliga rättigheter och som alla har gemensamt att det finns stora brister i bedömningarna av förslagens proportionalitet och otillräckliga analyser av vad lagförslagen faktiskt innebär för mänskliga rättigheter. De åtgärder som sätts in kan därmed i sig utgöra ett hot mot människors rättigheter i Sverige, säger Fredrik Malmberg.

Institutet rekommenderar regeringen att säkerställa att konsekvenser för mänskliga rättigheter analyseras och att Sveriges internationella åtaganden respekteras i lagstiftningsprocessen.

Ojämlik tillgång till rättigheter
Årsrapporten belyser flera teman som på olika sätt berör mänskliga rättigheter och tillgången till rättigheter för människor i Sverige: mäns våld mot kvinnor; våld, tvång och begränsningar inom vård och stödinsatser; diskriminering, rasism, hat och hot; klimat och miljö; urfolksrätt och rättigheter för nationella minoriteter; och migration, för att nämna några. Under 2023 har strålkastarljuset särskilt riktats mot Sverige med anledning av FN:s granskningar av hur Sverige lever upp till funktionsrättskonventionen samt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

– Det är tydligt att vissa grupper av människor möter särskilda hinder att få sina rättigheter tillgodosedda. Det krävs fler insatser för att bryta diskriminering på grund av till exempel etnisk tillhörighet, ålder, kön, könsidentitet och funktionsnedsättning i Sverige. Den sociala och ekonomiska ojämlikheten vi ser får också konsekvenser för rättigheter som exempelvis tillgång till arbete, bostad, hälso- och sjukvård, och utbildning, fortsätter Fredrik Malmberg.

Institutet rekommenderar regeringen att göra en översyn av hur väl rättigheterna i funktionsrättskonventionen och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skyddas i svensk rätt.

Rapporten finns att ladda ned som tillgänglig pdf från institutets webbplats. Du kan också följa dagens livesändning där vi presenterar årsrapporten tillsammans med inbjudna talare, klockan 15. Sändningen teckenspråkstolkas och textas live.

För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Om årsrapporten:
Sammanfattningen kommer att översättas till svenskt teckenspråk och de nationella minoritetsspråken. En lättläst sammanfattning av årsrapporten kommer att publiceras på webbplatsen inom kort. Rapporten kommer även att översättas till engelska.