Institutet för mänskliga rättigheter

Ny årsrapport från MR-institutet: Regeringen behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i Sverige

Dela
En man i permobil är på väg ut på stan i solljus. En öppen hiss syns bakom mannen.
Årsrapporten visar bland annat att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas i Sverige. Foto: Maskot

Idag överlämnar Institutet för mänskliga rättigheter sin årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. Institutet ser flera tecken på att mänskliga rättigheter utmanas i Sverige. Rapporten visar att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas.

För att stärka försvaret av mänskliga rättigheter i Sverige, ger institutet regeringen följande rekommendationer:

  • Ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder för mänskliga rättigheter.
  • Stärk det rättsliga skyddet bland annat genom en förbättrad lagstiftningsprocess och översyn av hur svensk rätt stämmer överens med internationella konventioner.
  • Stärk det institutionella skyddet genom att bland annat stärka skyddet för domstolarnas opartiskhet och genom att ge enskilda förbättrade möjligheter att utkräva sina rättigheter.
  • Förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan.
  • Vidta åtgärder för ökad kunskap och medvetenhet om mänskliga rättigheter både hos allmänheten och hos beslutsfattare.

– Det saknas ett systematiskt och långsiktigt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige. Därför är en av våra rekommendationer till regeringen att ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder, en tydlig ansvarsfördelning och koordinering, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.

Respekt för mänskliga rättigheter i lagstiftningsprocessen
Det dödliga våldet kopplat till kriminella nätverk var ett av de största samhällsproblemen i Sverige under 2023. Kriser i samhället medför svåra avvägningar som ställer krav på eftertanke och noggrannhet i lagstiftningsarbetet.

– Det har under 2023 kommit ett stort antal lagstiftningsförslag som enskilt och tillsammans, riskerar att gå över gränserna för vad som är förenligt med mänskliga rättigheter och som alla har gemensamt att det finns stora brister i bedömningarna av förslagens proportionalitet och otillräckliga analyser av vad lagförslagen faktiskt innebär för mänskliga rättigheter. De åtgärder som sätts in kan därmed i sig utgöra ett hot mot människors rättigheter i Sverige, säger Fredrik Malmberg.

Institutet rekommenderar regeringen att säkerställa att konsekvenser för mänskliga rättigheter analyseras och att Sveriges internationella åtaganden respekteras i lagstiftningsprocessen.

Ojämlik tillgång till rättigheter
Årsrapporten belyser flera teman som på olika sätt berör mänskliga rättigheter och tillgången till rättigheter för människor i Sverige: mäns våld mot kvinnor; våld, tvång och begränsningar inom vård och stödinsatser; diskriminering, rasism, hat och hot; klimat och miljö; urfolksrätt och rättigheter för nationella minoriteter; och migration, för att nämna några. Under 2023 har strålkastarljuset särskilt riktats mot Sverige med anledning av FN:s granskningar av hur Sverige lever upp till funktionsrättskonventionen samt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

– Det är tydligt att vissa grupper av människor möter särskilda hinder att få sina rättigheter tillgodosedda. Det krävs fler insatser för att bryta diskriminering på grund av till exempel etnisk tillhörighet, ålder, kön, könsidentitet och funktionsnedsättning i Sverige. Den sociala och ekonomiska ojämlikheten vi ser får också konsekvenser för rättigheter som exempelvis tillgång till arbete, bostad, hälso- och sjukvård, och utbildning, fortsätter Fredrik Malmberg.

Institutet rekommenderar regeringen att göra en översyn av hur väl rättigheterna i funktionsrättskonventionen och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skyddas i svensk rätt.

Rapporten finns att ladda ned som tillgänglig pdf från institutets webbplats. Du kan också följa dagens livesändning där vi presenterar årsrapporten tillsammans med inbjudna talare, klockan 15. Sändningen teckenspråkstolkas och textas live.

För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Om årsrapporten:
Sammanfattningen kommer att översättas till svenskt teckenspråk och de nationella minoritetsspråken. En lättläst sammanfattning av årsrapporten kommer att publiceras på webbplatsen inom kort. Rapporten kommer även att översättas till engelska.

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om institutet:

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Allvarliga brister i äldreomsorgen normaliseras – det handlar om ålderism visar ny rapport från institutet30.9.2024 07:20:00 CEST | Pressmeddelande

Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade för äldre personer som bor på särskilda boenden. Dessa brister innebär att grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts just för att man är äldre. Institutets nya rapport ”Hemma är någon annanstans”, som publiceras inför den internationella äldredagen den 1 oktober, utgår från äldre personers erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Rapporten ger också rekommendationer till regeringen och kommunerna för att bättre skydda äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. – Med denna rapport vill vi bidra till att stärka äldre personers mänskliga rättigheter och främja ett människorättsbaserat arbetssätt inom äldreomsorgen. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Det finns

Institutet avvisar förslag om ny myndighet mot ungdomskriminalitet17.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet. – Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan

Allt ifrågasätts — en ny rapport om ojämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och rättighetskränkningar i vardagen4.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Det finns en utbredd upplevelse av stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och allvarliga rättighetskränkningar pågår. Det visar institutets nya rapport ”Allt ifrågasätts”, som bygger på enkätsvar från drygt 1 800 personer med funktionsnedsättning om deras kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige. – Den här rapporten visar att funktionsrättskonventionen på många sätt inte efterlevs i Sverige idag. Deltagarna i enkäten vittnar om upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning när de försöker utkräva sina rättigheter i ett system som i många fall kräver omfattande medicinsk bevisning för att få rätt till stödinsatser. Många uttrycker också en rädsla för repressalier om man överklagar ett myndighetsbeslut, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Många känner inte till funktionsrättskonventionen Rapporten visar att många inte känner till funktionsrättskonventionen; 59 procent s

Yttrande i Auroramålet tillåts av Högsta domstolen4.7.2024 12:00:00 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter skickade i maj in ett amicus curiae-yttrande (amicusyttrande) till Högsta domstolen för att belysa sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringarna i Auroramålet. Högsta domstolen meddelade den 3 juli 2024, i ett unikt beslut, att tillåta institutets yttrande i Auroramålet. I svenska domstolar är det ännu ovanligt med amicusyttranden, men i många andra länder och i Europadomstolen är det relativt vanligt. -Det är glädjande och av stor betydelse att Högsta domstolen tillåter institutets amicusyttrande i Auroramålet. Nu ser vi fram emot att Högsta domstolen fattar beslut om Auroras talan ska tillåtas eller inte, säger Charlotte Palmstierna som är ställföreträdande direktör på Institutet för mänskliga rättigheter. Högsta domstolen skriver i sitt beslut att institutets yttrande tillåts eftersom det innehåller beskrivningar av och synpunkter på rättsliga frågor som tas upp i målet. Innehållet i institutets yttrande rör sådana frågor som Hö

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye