Ny årsrapport från MR-institutet: Regeringen behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i Sverige
Idag överlämnar Institutet för mänskliga rättigheter sin årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. Institutet ser flera tecken på att mänskliga rättigheter utmanas i Sverige. Rapporten visar att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas.
För att stärka försvaret av mänskliga rättigheter i Sverige, ger institutet regeringen följande rekommendationer:
- Ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder för mänskliga rättigheter.
- Stärk det rättsliga skyddet bland annat genom en förbättrad lagstiftningsprocess och översyn av hur svensk rätt stämmer överens med internationella konventioner.
- Stärk det institutionella skyddet genom att bland annat stärka skyddet för domstolarnas opartiskhet och genom att ge enskilda förbättrade möjligheter att utkräva sina rättigheter.
- Förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan.
- Vidta åtgärder för ökad kunskap och medvetenhet om mänskliga rättigheter både hos allmänheten och hos beslutsfattare.
– Det saknas ett systematiskt och långsiktigt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige. Därför är en av våra rekommendationer till regeringen att ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder, en tydlig ansvarsfördelning och koordinering, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.
Respekt för mänskliga rättigheter i lagstiftningsprocessen
Det dödliga våldet kopplat till kriminella nätverk var ett av de största samhällsproblemen i Sverige under 2023. Kriser i samhället medför svåra avvägningar som ställer krav på eftertanke och noggrannhet i lagstiftningsarbetet.
– Det har under 2023 kommit ett stort antal lagstiftningsförslag som enskilt och tillsammans, riskerar att gå över gränserna för vad som är förenligt med mänskliga rättigheter och som alla har gemensamt att det finns stora brister i bedömningarna av förslagens proportionalitet och otillräckliga analyser av vad lagförslagen faktiskt innebär för mänskliga rättigheter. De åtgärder som sätts in kan därmed i sig utgöra ett hot mot människors rättigheter i Sverige, säger Fredrik Malmberg.
Institutet rekommenderar regeringen att säkerställa att konsekvenser för mänskliga rättigheter analyseras och att Sveriges internationella åtaganden respekteras i lagstiftningsprocessen.
Ojämlik tillgång till rättigheter
Årsrapporten belyser flera teman som på olika sätt berör mänskliga rättigheter och tillgången till rättigheter för människor i Sverige: mäns våld mot kvinnor; våld, tvång och begränsningar inom vård och stödinsatser; diskriminering, rasism, hat och hot; klimat och miljö; urfolksrätt och rättigheter för nationella minoriteter; och migration, för att nämna några. Under 2023 har strålkastarljuset särskilt riktats mot Sverige med anledning av FN:s granskningar av hur Sverige lever upp till funktionsrättskonventionen samt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
– Det är tydligt att vissa grupper av människor möter särskilda hinder att få sina rättigheter tillgodosedda. Det krävs fler insatser för att bryta diskriminering på grund av till exempel etnisk tillhörighet, ålder, kön, könsidentitet och funktionsnedsättning i Sverige. Den sociala och ekonomiska ojämlikheten vi ser får också konsekvenser för rättigheter som exempelvis tillgång till arbete, bostad, hälso- och sjukvård, och utbildning, fortsätter Fredrik Malmberg.
Institutet rekommenderar regeringen att göra en översyn av hur väl rättigheterna i funktionsrättskonventionen och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skyddas i svensk rätt.
Rapporten finns att ladda ned som tillgänglig pdf från institutets webbplats. Du kan också följa dagens livesändning där vi presenterar årsrapporten tillsammans med inbjudna talare, klockan 15. Sändningen teckenspråkstolkas och textas live.
För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Om årsrapporten:
Sammanfattningen kommer att översättas till svenskt teckenspråk och de nationella minoritetsspråken. En lättläst sammanfattning av årsrapporten kommer att publiceras på webbplatsen inom kort. Rapporten kommer även att översättas till engelska.
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om institutet:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Över 300 rekommendationer till Sverige i FN-granskning – rasism och samers rättigheter i fokus6.5.2025 15:25:53 CEST | Pressmeddelande
Tidigare i veckan granskades Sverige i FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för den återkommande process där medlemsstater granskar varandras efterlevnad av mänskliga rättigheter. Sverige tog emot omkring 320 rekommendationer från 101 länder. Flera medlemsstater uttryckte att Sverige behöver göra mer för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Bland rösterna hördes oro över fortsatt rasism, diskriminering och otillräcklig tillgång till rättigheter för urfolket samer och andra nationella minoriteter. De områden inom vilka Sverige fick flest rekommendationer var: förekomsten av rasism, hatbrott och diskriminering våld mot kvinnor och våld i nära relation migranters och flyktingars rättigheter barns rättigheter urfolket samers rättigheter nationella minoriteters rättigheter människohandel ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter religionsfrihet – 320 rekommendationer från 101 länder visar att mycket återstår att göra, inte minst när det gäller rasism, urfolks rättighete
FN:s människorättsråd tar viktigt steg mot en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter3.4.2025 14:06:26 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter välkomnar att FN:s människorättsråd idag har beslutat att ta nästa avgörande steg mot att förverkliga en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. – Sverige bör ta en aktiv i roll i att ta fram en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Beslutet fattades enhälligt, och innebär att en arbetsgrupp kommer att tillsättas för att ta fram ett förslag på konvention. Syftet med en konvention är att främja och skydda äldre personers mänskliga rättigheter. – Det är ett mycket positivt besked. Både en konvention och vägen dit är viktigt för att synliggöra situationen för äldre personer, exempelvis ålderism, diskriminering, brister i rätten till hälsa och delaktighet, säger Fredrik Malmberg. FN:s människorättsråd bjuder i resolutionen in FN:s medlemsstater att bidra till arbetsgruppens arbete. Institutet för mänskliga rättigheter har vid flera tillfällen rekommend
Ny årsrapport: Sverige behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i en orolig tid31.3.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag. – Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som risk
Viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen: Ung man med funktionsnedsättning får rätt till bostadsanpassningsbidrag21.3.2025 12:15:06 CET | Pressmeddelande
Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet. – Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget v
Institutet uppmanar regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år28.1.2025 15:16:20 CET | Pressmeddelande
– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum