Försvunnen ö i norra Tyskland funnen efter 662 år

Rungholt var en handelsstad i regionen Nordfriesland på ön Strand, en så kallad hallig. En hallig är en platt ö i Vadehavet som bara skyddas av lågvattenvallar. Inga sanddyner och inga stränder. Just nu finns det 10 stycken hallig i Tyskland.

Sedan hittades delar av Rungholt. Stadens centrum och en kyrka, som sägs ha funnits där, gick inte att hitta då. Länge fick arkeologin förlita sig på tillfälligheter, att någon hittade något av misstag, eller att fynd spolats upp.

Nu har rester av tre kyrkor upptäckts av ett tvärvetenskapligt team av forskare. Enligt dem ska den största kyrkan ha varit centrum för bebyggelsen och med en storlek på cirka 40 x 15 meter var det en av de största i norra Friesland.

Fyndet möjliggjordes genom samarbete mellan olika forskningsdiscipliner och institutioner. Enligt forskarna var kombinationen av vetenskaplig och arkeologisk forskning avgörande. Forskare från Kiel University, Johannes Gutenberg University Mainz, Centre for Baltic and Scandinavian Archaeology, och Statens arkeologiska avdelningen Schleswig-Holstein använde olika geofysiska metoder såsom magnetisk gradiometri och elektromagnetisk induktion för att upptäcka den förlorade staden under lera nära hallig Südfall. Geofysikerna skapade kartor med hjälp av magnetiska mätningar. Geografer tog sedan sedimentkärnor, vars resultat sedan användes av arkeologerna.

Vadehavet erbjuder svåra förutsättningar för forskare. Bosättningsstrukturerna är gömda i salt och under lerbottnade sediment. De månghundraåriga spåren av den forna kulturen är "extremt hotade", hela området är hotat av erosion. Forskaren Hanna Hadler, från institutionen för geografi vid universitetet i Mainz, förklarar att dagen efter att något hittats kunde man inte se ett spår av det, på vissa ställen.

- Kring hallig Südfall och i andra tidvattenslätter har resterna av medeltida bosättningar redan eroderats kraftigt och kan ofta bara upptäckas som negativa avtryck, säger Hanna Hadler.

Rungholt sjönk i en förödande stormflod

När Rungholt sjönk hade ett förödande stormflod drabbat området. Översvämningen kallades "Grote Mandränke" (stora drunkningen). Vågorna nådde troligen mer än två meter över lågvattenvallarna. Stormen ska ha varat i tre dagar och många tusen människor ska ha fallit offer för vattenmassorna. Hela landsträckor mellan Sylt och Eiderstedt försvann i vattnet, vilket resulterade i att nya småöar, hallig, skapades.

Det finns många legender kring handelsstaden Rungholt. En av dem menar att Rungholts invånare skulle ha hamstrat otaliga rikedomar och börjat dricka och vanhedra religionen. Som straff för deras synder uppslukades staden av vatten. Fortfarande sägs det att en vindstilla dag går det att höra Rungholts kyrkklocka ringa under böljorna.

Skattjägare, lokala forskare och vetenskapsmän

Kartor från 1600-talet av illustratören Johannes Mejer dokumenterar det faktum att handelsstaden Rungholt inte var ren fantasi. Attraherade av stadens påstådda rikedomar kom skattjägare upprepade gånger till området för att söka efter platsen. I decennier, dock med liten framgång.

Den lokala forskaren och bonden Andreas Busch följde upp flera spår, mellan 1921 och 1972, vilket enligt hans åsikt bevisade staden Rungholts geografiska läge. I väster och söder om hallig Südfall hittade han vallar, plogfåror, två slussar och resterna av en kyrka med kyrkogård. Men de legendariska skattkistorna saknades.

Andra bekräftelser på att legenden var sann bevisar ett testamente från 1345 där en uppgift om Rungholt och ett handelsavtal med Hamburgs köpmän 1 maj 1361 beskrivs, endast åtta månader före stormfloden som förstörde staden, vilket ger en försäkran om att platsen verkligen existerade vid tiden före den stora stormen.

Utforskades av etnolog

1992 åkte etnologen Hans-Peter Duerr på semester till en av halligen med sin familj. I sitt boende lade han märke till ett nytryck av en historisk karta av Johannes Mejer, som visade handelsstaden Rungholts läge.

Duerr, som snart blev professor vid universitetet i Bremen, greps av "Rungholt-febern" där och då. Under de följande åren sållade han fynd, kammade igenom historiska källor och kom till sist fram till att Buschs fynd inte kan ha varit staden Rungholt. Snarare måste Rungholt ha varit beläget i norra delen av hallig Südfall.

1994 gav sig Duerr och en grupp studenter ut på ett segelfartyg för en första utflykt till området där han trodde att Rungholt skulle vara. De gjorde åtskilliga fynd. Duerr menar att han å ena sidan upptäckt kollegialkyrkan i staden Rungholt, men också bevis på en mycket tidigare bosättning, som troligen går tillbaka till järnåldern.

Duerr trodde att minoiska sjömän från Kreta gav sig ut på en äventyrlig resa till Nordsjön redan runt 1300-talet f.kr, för att skaffa bärnsten och han menade att det var möjligt att affärslivet inte bara blomstrade i den sjunkna staden Rungholt på 1300-talet, utan att det fanns ett handelscentrum på samma plats många århundraden tidigare.

Rungholt var länge bara en myt, nu finns bevis på att ön verkligen har funnits, bland annat på ett museum på Pellworm. Så när du är intresserad av att upptäcka nya världar, vid sidan om allfarvägen, kan norra Tyskland erbjuda spännande upplevelser. Vadehavet är numera ett UNESCO världsarv.