LRF om vårbudgeten – större satsningar krävs inför 2025

Måndagens presskonferens från Rosenbad innehöll inga stora nyheter för företagare i de gröna näringarna. Satsningar som är värda att nämna är bland annat ökade anslag för att bekämpa djursjukdomar, beredskapsåtgärder, klimatinvesteringar samt snabbare tillståndsprocesser för produktion av fossilfri el.

”Det är bra att anslaget för bekämpning av djursjukdomar omfattar effekter av utbrottet av afrikansk svinpest som skedde hösten 2023. Vi har medlemmar vars företagande drabbades hårt av utbrottet och som kommer behöva hantera konsekvenserna under lång tid framöver” Säger Palle Borgström, och fortsätter:

”Mer pengar till beredskapsåtgärder, klimatinvesteringar och snabbare tillståndsprocesser för fossilfri el är både bra och välkommet. Men det är småpengar i sammanhanget. Ska det bli verklig skillnad måste satsningarna skalas upp rejält i höstbudgeten inför 2025”.

Vidare konstaterar Palle Borgström att den fortsatta återbetalningen av dieselskatten är viktig av konkurrenskraftsskäl för jord- och skogsbruket.

Satsningar i vårändringsbudgeten 2024 som berör de gröna näringarna:

• Ökat anslag för bekämpning av smittsamma djursjukdomar 314 miljoner kr. Anslaget för djursjukdomar avser bekämpning av bland annat salmonella och fågelinfluensa. Även kostnader för hantering av utbrottet av afrikansk svinpest ingår.
• Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet ökas med 20 miljoner kr
• 30 miljoner kr till åtgärder för värdefull natur (betesmarker med mera)
• Havs- och vattenmyndighetens anslag ökas med 10 miljoner kr (miljöprövning i syfte att korta tillståndsprocesser gällande bland annat fossilfri elproduktion)
• Klimatinvesteringar ökas med 100 miljoner kr (bland annat laddinfrastruktur)

 

Områden som saknas i vårändringsbudgeten 2024:

• Livsmedelsstrategin: Arbetet med en uppdaterad livsmedelsstrategi har pågått under en längre period och åtgärder behöver genomföras för att stimulera en ökad livsmedelsproduktion. Att koppla ihop beredskapspolitiken och livsmedelsstrategin är en annan viktig fråga.
• Minskad regelbörda: Satsningar för att genomdriva en kraftigt minskad regelbörda för de svenska lantbruksföretagen.
• Forskning och innovation: Det behövs mer resurser till behovsmotiverad forskning för de gröna näringarna, utformad för de utmaningar som dessa företag står inför.
• Klimatanpassning: Medel för att framtidssäkra en robust och hållbar livsmedelsproduktion i Sverige. LRF har i rapporten ”Kostnader för jordbrukets gröna omställning” beräknat att investeringar och årliga åtgärder motsvarar cirka 20 miljarder kr per år. En del av dessa kostnader behöver täckas via budgetmedel för klimatinvesteringar och biologisk mångfald med flera.
• Stärkt finansiering av CAP: LRF efterfrågar en stärkt finansiering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP. Om växelkursen för pelare 2 i CAP ändras från 9,30 kronor/euro, som regeringen knutit den till, till en kurs som bättre speglar dagens växelkurs skulle i storleksordningen ytterligare totalt 1,5 miljarder kronor från EU kunna föras till det svenska jordbruket till och med 2027. Medlen bör därutöver växlas upp med nationell medfinansiering.
• Enskilda vägar: Vägnätets betydelse för landsbygden kan inte underskattas och underhållsbehovet för enskilda vägar är mycket stort. LRF har stora förväntningar på kommande infrastrukturproposition. Läs mer här.