Ratio

Ny rapport: Integrationen av språksvaga invandare kräver kunskapsbaserade reformer

Dela

I en ny rapport från Ratio sätts ljuset på de utmaningar som många migranter står inför när det gäller att lära sig svenska, och hur det påverkar integrationen på arbetsmarknaden. Under de senaste decennierna har svensk migration förändrats från att framför allt ha bestått av europeisk arbetskraftsinvandring till en allt större andel utomeuropeiska flykting- och anhöriginvandrare. Samtidigt är sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda bland de största i EU.

Bild: Stockholms universitet
Bild: Stockholms universitet

Rapporten, "Alla ska snabbt lära sig svenska", identifierar flera nyckelfaktorer bakom svårigheterna för vissa migrantgrupper att lära sig svenska tillräckligt bra. Bland dessa återfinns graden av läs- och skrivkunnighet, språklig distans, samt psykologiska och sociala omständigheter som segregation och brist på exponering för det svenska språket. Med språklig distans menas, enkelt uttryckt, hur olika två språk är utifrån en rad olika lingvistiska parametrar.

De utomeuropeiska flykting- och anhöriginvandrare, som kommit att utgöra en allt större del av svensk immigration, har ofta betydligt svagare utbildningsbakgrund och sämre läs- och skrivförmåga. I rapporten pekas på att så många som 35 procent av de utrikesfödda i Sverige har otillräckliga läs- och skrivfärdigheter enligt PIAAC, ett internationellt test av vuxnas räkne, läs- och skrivförmågafärdigheter.

- Vi ser att många av dagens migranter har modersmålmed stor språklig distans till svenska och inte sällan låg läs- och skrivkunnighet. Dessa faktorer gör språkinlärningen långsam och svår, säger Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Ratio och Stockholms universitet.

Rapporten visar att genomströmningen inom Svenska för invandrare, (SFI), är bekymmersamt låg, trots att nivån som krävs för avslutade SFI-studier är relativt grundläggande. Enligt rapporten har en betydande del av dagens migranter, framförallt på grund av bristande läs- och skrivkunnighet och hög språklig distans till modersmålet - inte förmågan att lära sig svenska på den nivå och i den hastighet som krävs för att möta den politiskt uttalade målsättningen om att alla ska lära sig svenska på tre år.

Språkinlärning omgärdas alltså av en hel del ogynnsamma faktorer i dagens Sverige, men det finns, enligt rapportens författare, förbättringsområden. För att höja kvaliteten på undervisningen och underlätta integrationen på arbetsmarknaden föreslår de, bland andra, följande åtgärder:  

  • Modersmålsbasera läs- och skrivinlärningen
  • Kräv lärarlegitimation och vidareutbildning för modersmålslärare
  • Stärk samordningen mellan grund- och gymnasieskola och SFI
  • Kartlägg läs- och skrivförmåga inom SFI och utbilda SFI-lärare i läs- och skrivinlärning
  • Intensifiera SFI-utbildning med ökat antalet undervisningstimmar, gärna i kombination med yrkespraktik
  • Skapa fler enkla jobb med låga språkkrav och utvärdera var språkkunskaper verkligen behövs
  • Uppmuntra lagarbete: Främja arbetsformer som stödjer språksvaga
  • Använd teknik för integration: Utforska AI och andra verktyg som kan hjälpa migranter på arbetsmarknad

- Det är viktigt att på djupet förstå de utmaningar många migranter står inför när de försöker lära sig svenska. Och vad det i sin tur innebär för den svenska arbetsmarknaden – och samhället i förlängningen. Med vår rapport hoppas vi kunna bidra till en mer realistisk och faktabaserad diskussion kring språkinlärning för utrikes födda vuxna, avslutar professor Fanny Forsberg Lundell.

Kontakter

Länkar

Följ Ratio

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Ratio

Forskare: Orealistiska språkkrav inom äldreomsorgen30.5.2024 15:24:52 CEST | Pressmeddelande

Det behöver skapas flera enkla jobb inom vård och omsorg, där lägre spårkkrav kan tolereras. Det skriver Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Ratio och Stockholms universitet, och Philip Rehnberg, masterstudent i demografi och uppsatsstudent vid Ratio i en debattartikel i Dagens samhälle. Samtidigt som språkkraven inom äldreomsorgen skärps nationellt, visar författarna i den nya rapporten, "Alla ska snabbt lära sig svenska", att många nyanlända inte har förutsättningarna att nå de politiskt fastställda kraven.

Välkommen på rapportlansering: Om sympatiåtgärdernas logik och praktik17.5.2024 13:53:43 CEST | Pressmeddelande

I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten. I en ny rapport kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder? Rapporten kommenteras av en panel bestående av: German Bender, utredningschef, tankesmedjan Arena Idé Elisabeth Thand Ringqvist, riksdagsledamot (C) Oliver Rosengren, riksdagsledamot (M) Modera

Välkommen på rapportlansering: Den planlösa planeringen – en historia om det svenska plansystemet2.5.2024 13:48:10 CEST | Pressmeddelande

Det svenska plansystemet är präglat av svåra motsättningar som fördyrar och försvårar bebyggelse av nya bostäder – med allvarliga konsekvenser för arbetsmarknadens funktionssätt och näringslivets kompetensförsörjning. I en ny rapport visar Jan Jörnmark, docent. i ekonomisk historia, hur dessa motsättningar uppstått och hur en mer marknadstillvänd planeringsmodell skulle kunna komma till bukt med dessa problem. Rapporten kommenteras av Fil. dr Klas Eriksson och en panel bestående av: Anna Broman, Näringspolitisk expert hos Byggföretagen David Josefsson, Riksdagsledamot (M), civilutskottet Tid: Tisdagen den 7 maj kl 12:00 (lättare lunch serveras från 11:30) Plats: Sveavägen 59, 4 tr Länk till anmälan och mer information finns här.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye