Region Uppsala

Riktad screening ska halvera förekomsten av muncancer

Dela

Kan screening riktad till individer med hög risk för munhålecancer minska, eller rentav halvera förekomsten av sjukdomen? Det är fokus för en forskningsstudie där Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Folktandvården i Region Uppsala medverkar. Forskarna ska utveckla enkla och kostnadseffektiva metoder som kan användas kliniskt för prevention, tidig diagnostik och individanpassad behandling. Dessutom ska man kartlägga orsaker till spridning och återfall.

”Riktad screening för att minska insjuknandet i muncancer” är en studie där forskarna ska utveckla enkla och kostnadseffektiva metoder som kan användas kliniskt för prevention, tidig diagnostik och individanpassad behandling. Bilden visar hur borstprover ska tas för analys på cellnivå, så kallad cytologisk diagnostik.
”Riktad screening för att minska insjuknandet i muncancer” är en studie där forskarna ska utveckla enkla och kostnadseffektiva metoder som kan användas kliniskt för prevention, tidig diagnostik och individanpassad behandling. Bilden visar hur borstprover ska tas för analys på cellnivå, så kallad cytologisk diagnostik. Foto: Region Uppsala

– Muncancer är ett växande folkhälsoproblem som hänger ihop med en åldrande befolkning.  Under åren 2008–2021 ökade mun- och svalgcancer med cirka 30 procent och fler förväntas insjukna kommande år. Idag saknas effektiva metoder för screening nationellt trots att riskgruppen är väl definierad, säger Jan Michaél Hirsch, professor emeritus vid Uppsala universitet.

I projektet ska forskarna analysera insamlade prover från personer med hög risk att utveckla muncancer och utveckla nya metoder för prevention, tidig diagnostik och individanpassad behandling.

– Med ett tillägg av molekylära metoder och AI-analyser bedömer vi att det går att halvera förekomsten av muncancer, men också att kunna erbjuda bättre bevarad funktion, utseende och livskvalitet för de drabbade samt minskade vårdbehov och kostnader, framhåller han.

Fokus för den aktuella studien är högriskindivider; personer med tobaksvanor och överkonsumtion alkohol som samtidigt har orala leukoplakier, en slags förändringar i munhålan som ses som vita eller vitröda icke avskrapbara förändringar, eller humana papillomvirusinfektioner speciellt i tungbas och tonsill, och som riskerar att utvecklas till munhålecancer.

– Problemet är att av dessa förändringar i cirka tre till fem procent av fallen utvecklas till cancer årligen och att endast hälften av patienterna överlever fem år. För majoriteten beror det på att tumören diagnostiseras allt för sent, framhåller Jan Michaél Hirsch och fortsätter:

– Idag finns stora svårigheter att bedöma cancerrisk i det enskilda fallet. För att kunna hantera ökningen av tumörer krävs nya metoder så att riskbedömning kan göras med hög tillförlitlighet. Målet är att förbättra förebyggande insatser, tidig diagnos och på sikt utveckla precisionsmedicin med en individualiserad behandling för att minska antalet insjuknande och hitta nya terapier.

I studien ska forskarna utvärdera cellprover som tas vid varje kontroll med en speciellt designad borste, så kallad cytologisk diagnostik. Som ett tillägg till cellprover ska man ta blod- och salivprover för analys. Dessa provtagningar lämpar sig även som självprovtagning hemma vilket kan bli aktuellt för att öka antalet deltagare i studiegruppen.

– Eftersom cirka 80 procent av den vuxna befolkningen i Sverige undersöks under en treårsperiod inom allmäntandvården kan vi ta ett stort ansvar för att identifiera och utföra fortlöpande kontroller av riskgruppen om det finns kliniskt enkla kostnadseffektiva metoder. Denna metod gör det möjligt att diagnostisera höggradiga cellförändringar och cancer tidigare än med dagens rutin. Ingen ska behöva dö i muncancer, avrundar Christina Runow Stark, övertandläkare vid Centrum för medicinsk tandvård, Folktandvården i Region Uppsala, tillika prövningsledare för forskningsstudien ”Riktad screening för att minska insjuknandet i muncancer”.

FAKTA: Munhålecancer 

  • 2021 diagnostiserades 1160 personer i Sverige med munhålecancer, varav 439 med cancer på läppar och i mun och 523 i svalget. Ungefär 350 patienter dör årligen i munhålecancer. 2021 hade en tredjedel av de som dog diagnostiserats för sent. Endast en av tio, som fick tidig diagnos, dog.
  • Förändringar i munhålan, så kallade orala leukoplakier (vita eller vitröda icke avskrapbara förändringar) riskerar att utvecklas till munhålecancer. Globalt har fyra procent av befolkningen sådana förändringar/lesioner, i Sverige cirka två procent.
  • Diagnosen bekräftas alltid med en vävnadsbiopsi som visar på förändringar karakteristiska för orala leukoplakier, med varierande grad av cellförändringar och som utesluter andra diagnoser.


Forskargruppen bakom forskningsstudien ”Riktad screening för att minska insjuknandet i muncancer”

Medverkande forskare i Uppsala:

Christina Runow Stark, med. dr. övertandläkare, specialisttandvården Orofacial medicin, Folktandvården Region Uppsala, tillika klinisk prövningsledare
Joakim Lindblad professor inom informationsteknologi/bildanalys, Uppsala universitet
Jan-Michaél Hirsch professor, initiativtagare till projektet, institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala universitet.
Ulf Landegren, professor i molekylär medicin, Liza Löf, forskare och Caroline Dahlström, biomedicinsk analytiker, samtliga vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet

Förutom Uppsalaforskarna ovan ingår forskare från Göteborgs universitet, Jönköpings universitet, Linköpings universitet, och Karolinska Institutet. Totalt medverkar 22 kliniska prövare i regionerna Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Jönköping, Linköping, Stockholm, Uppsala och Västra Götaland.



Nyckelord

Kontakter

Christina Runow Stark, övertandläkare i orofacial medicin vid Centrum för vid medicinsk tandvård Folktandvården/ Region Uppsala, tillika prövningsledare för multicenterstudien;
018-617 23 01
christina.runow.stark@regionuppsala.se

Jan Michaél Hirsch, professor emeritus, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet;
070-394 83 23
jan.hirsch@uu.se

Bilder

Christina Runow Stark, övertandläkare vid Centrum för medicinsk tandvård, Folktandvården i Region Uppsala
Christina Runow Stark, övertandläkare vid Centrum för medicinsk tandvård, Folktandvården i Region Uppsala
Ladda ned bild
Jan Michaél Hirsch, professor emeritus, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet
Jan Michaél Hirsch, professor emeritus, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om Region Uppsala

Region Uppsala arbetar med hälso- och sjukvård, kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Det innebär att samordna och tillsammans med många andra aktörer samverka inom områden som transportinfrastruktur, näringsliv och arbetsmarknad, besöksnäring och folkhälsa.

Följ Region Uppsala

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Region Uppsala

Ökad ersättning till vårdcentralerna för jämlik vård i hela länet20.6.2024 12:19:04 CEST | Pressmeddelande

Vid sitt möte beslutade vårdstyrelsen att ändra på ersättningsmodellen för Uppsala läns samtliga vårdcentraler. Bland annat ökar den fasta ersättningen för listade patienter från dagens 80 procent av den totala ersättningen till 90 procent. Beslutet är ett sätt att styra resurserna mot vårdbehov, samt stärka landsbygdens vårdcentraler. I det nya ersättningssystemet kommer ekonomiska resurser att tillföras.

Uppsnabbat från regionfullmäktige den 18-19 juni19.6.2024 16:10:42 CEST | Nyheter

Regionplan och budget 2025–2027 fastställdes Regionfullmäktige fastställde regionplan och budget för 2025–2027. Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som anger inriktningen för hela Region Uppsalas verksamhet, dels för det kommande budgetåret 2025, dels för den kommande treårsperioden. Utgångspunkten är Region Uppsalas styrmodell, som innehåller fyra strategiska mål: ”attraktiv arbetsplats”, ”hög tillgänglighet”, ”god kvalitet med ekonomi i balans” samt ”hållbar och konkurrenskraftig utveckling”. För att möta de stora utmaningarna inom hälso- och sjukvården genomförs en kraftsamling för sjukvården innehållande de två utvecklingsprojekten Helhetsgreppet och Fokus vårdskifte. För 2025 avsätts 100 miljoner kronor för kraftsamlingen. Helhetsgreppet är ett regionövergripande arbete som har påbörjats sedan tidigare för att stärka kompetensförsörjningen i regionen och medlen ska gå till satsningar på att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla egen personal. Målet med arbetet

Region Uppsala höjer ersättning till vårdpersonal som flyttar sin semester12.6.2024 11:40:00 CEST | Pressmeddelande

Region Uppsala har beslutat att höja ersättningen till medarbetare i vården som skjuter på sin semester. Ersättningen blir 17 000 per flyttad vecka för alla mot i april beslutade 15 000 kronor för medarbetare vid ambulansen och 12 000 för övriga. Beslutet fattades av regiondirektören Johan von Knorring onsdagen och gäller för de som flyttar sin semester utanför semesterperioden 1 juni-31 augusti.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye