SBAB Bank

Barnens fritidsaktiviteter har blivit en klassfråga – 1 av 4 föräldrar har dragit ner på aktiviteterna

Dela

Var fjärde förälder har dragit ner på sina barns fritidsaktiviteter till följd av de höga kostnaderna för dem. Bland de med tre barn eller fler har närmre hälften tvingats begränsa aktiviteterna. I genomsnitt lägger föräldrar 750 kr i månaden per barn på fritidsaktiviteter. ”Många hushåll behöver vända på kronorna för att få ekonomin att gå runt. Möjligheten till fritidsaktiviteter riskerar därmed att bli en klassfråga som på sikt också kan bidra till en sämre hälsa i befolkningen generellt ”, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

Föräldrarna uppskattar att de i snitt lägger cirka 9000 kronor per barn och år på fritidsaktiviteter, inklusive till exempel terminsavgifter, utrustning och läger. Det motsvarar ungefär en månads matbudget för en familj med två barn under 9 år.
Föräldrarna uppskattar att de i snitt lägger cirka 9000 kronor per barn och år på fritidsaktiviteter, inklusive till exempel terminsavgifter, utrustning och läger. Det motsvarar ungefär en månads matbudget för en familj med två barn under 9 år.

I en ny undersökning från SBAB uppger 1 av 4 föräldrar att de höga kostnaderna för fritidsaktiviteter påverkat vilka aktiviteter som deras barn fått hålla på med. Andelen föräldrar som av kostnadsskäl behövt dra ner på barnens aktiviteter ökar med antalet barn. Bland föräldrar med ett barn har 20 procent av föräldrarna begränsat sina barns aktiviteter. Motsvarande siffra för föräldrar med tre eller fler barn är drygt 40 procent. 

– Att så många som var fjärde förälder tvingats dra ner på sina barns fritidsaktiviteter till följd av kostnaderna är alarmerande. Organiserade fritidsaktiviteter kan bidra till så mycket, inte minst rörelseglädje, att få lära sig samarbeta i lag men också stärka barnets självförtroende och självkänsla, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom. 

Bland de som säger att kostnaderna påverkat aktiviteterna uppger 58 procent av föräldrarna att de begränsat antalet aktiviteter. 40 procent har nekat ett barn att börja med en särskild aktivitet på grund av kostnaderna. En del föräldrar, 17 procent, uppger också att de fått sina barn att välja en billigare aktivitet än den de först velat och 11 procent har rent av fått sitt eller sina barn att sluta med en aktivitet för att det varit så dyrt. 

– De senaste årens ökade kostnader till följd av hög inflation och höga räntor har gjort att många hushåll har haft och fortfarande har det väldigt tufft ekonomiskt. Många behöver vända på kronorna för att få ekonomin att gå runt. Givet hur viktiga fritidsaktiviteterna är för många barn så känner jag verkligen med de föräldrar som måste säga nej för att pengarna inte räcker till, säger Linda Hasselvik. 

Av undersökningen framgår att föräldrarna uppskattar att de per barn, omräknat till medelvärde, lägger cirka 4 500 kronor per halvår eller motsvarande 750 kr i månaden på fritidsaktiviteter, inklusive till exempel terminsavgifter, utrustning och läger. Kostnaden stiger med barnets ålder. Föräldrar med barn mellan 0–6 år lägger i snitt 530 kronor i månaden, de med barn mellan 7–12 år nästan 750 kronor och de med tonåringar, 13–17 år, nästan 870 kronor. 

– Föräldrarna uppskattar att de i snitt lägger cirka 9 000 kronor per barn och år på fritidsaktiviteter. Det motsvarar ungefär en månads matbudget för en familj med två barn under 9 år. För de som har flera barn blir kostnaderna såklart än mer påtagliga. Ofta är aktiviteter arrangerade av ideella föreningar billigare än de arrangerade av privata företag. Samtidigt ställer det ofta ett större krav på engagemang i form av tid från föräldrarna. Ett annat sätt att hålla nere kostnaderna är att köpa begagnad utrustning, säger Linda Hasselvik.

Det främsta skälet till att föräldrarna vill att deras barn ska ha organiserade fritidsaktiviteter är för att barnen ska få en hälsosam vana, vilket 31 procent uppger (diagram 1). Därefter lyfter föräldrarna att de vill att barnen ska få ett socialt sammanhang, en meningsfull sysselsättning efter skolan alternativt att deras barn är väldigt intresserad av den särskilda aktiviteten. Att barnen ska få lära sig nya saker lyfts också av en del föräldrar.  

– Det är tydligt att föräldrarna ser många fördelar med att kunna erbjuda sina barn organiserade fritidsaktiviteter. Det är därför extra tråkigt att familjens ekonomi ska avgöra barnens möjlighet att delta. Det riskerar att bli en klassfråga som på sikt också kan bidra till en sämre hälsa i befolkningen generellt, säger Linda Hasselvik.

null

Om undersökningen:

Enkätundersökningen genomfördes av Verian, f.d.Kantar, på uppdrag av SBAB den 8–12 april 2024. Drygt 1 000 individer med barn under 18 år deltog. 

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Om SBAB

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och mäklarguiden Hittamäklare är en del av SBAB:s trygga och enkla tjänster för bolån och boendeekonomi utan krångel. Antal bolånekunder uppgår till 287 000 och 634 000 privatpersoner har sparkonto (per den 31 mars 2024). Antal medarbetare (FTE) är 957. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, hittamaklare.sefacebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank.

Följ SBAB Bank

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank

Sansade boprisförväntningar bland bostadsägare11.6.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Bostadsägarnas optimism om bostadspriserna fortsätter att öka. Man får går tillbaka till hösten 2021 för att hitta en lika stor optimism. 63 procent tror på stigande priser på ett års sikt jämfört med 3 procent som tror på sjunkande. Främsta skälet till prisuppgång anges vara sjunkande räntor. Samtidigt är förväntningarna sansade. Av de 63 procent som tror på stigande bostadspriser tror 4 av 5 att priserna kommer att stiga med maximalt 5 procent på ett års sikt. Bostadsägarna är som grupp mer optimistiska jämfört med bostadsspekulanter och de som hyr. Om elpriserna skulle stiga tror 72 procent att det kan påverka bostadspriserna negativt. Detta visar SBAB:s mätning av drygt 1000 bostadsägares prisförväntningar (Housing Price Expectations – HPE) för årets andra kvartal.

Temperaturen fortsätter att stiga på bostadsmarknaden – men kyligt för årstiden7.6.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen för maj visar att temperaturen fortsatte att stiga på bostadsmarknaden. Sedan årsskiftet är kortare försäljningstider för både hus och lägenheter den faktor som har bidragit mest till upptiningen – så även under maj tillsammans med fler budgivare på framför allt lägenhetssidan. Det är dock en bit kvar till ett normalt läge på bostadsmarknaden. Något uppsving är inte heller att vänta under juni och juli – tvärtom.

Stora löneskillnader gör det svårare för unga kvinnor att komma in på bostadsmarknaden4.6.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Unga kvinnor tjänar drygt 5000 kronor mindre i månaden, jämfört med män i motsvarande ålder. Det bidrar till sämre möjligheter att komma in på bostadsmarknaden. Enligt SBAB:s undersökning kan en 27-årig man köpa en etta i 19 av Sveriges 25 största kommuner. En kvinna i samma ålder har endast råd att köpa motsvarande lägenhet i 6 kommuner. Lättast är det att köpa en etta i Västerås, Jönköping, Norrköping, Borås, Sundsvall och Karlstad. Svårast är det i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå, Lund och Nacka - där kan vare sig en man eller kvinna med medianinkomst köpa en etta.

Skakig prisuppgång på bostäder i maj2.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Bostadspriserna steg med 0,4 procent i maj i Sverige som helhet. Därmed har bostadspriserna stigit fem månader i rad och med sammanlagt 5,9 procent sedan årsskiftet. Lägenhetspriserna steg med 0,5 procent och villapriserna med 0,4 procent. Prisuppgången senaste månaden får dock betraktas som lite skakig. I tre av sex regioner föll lägenhetspriserna och i två regioner även villapriserna. Priserna steg för Sverige som helhet med 0,2 procent rensat för säsong och andra tillfälliga effekter – lägenhetspriserna med 0,6 procent och villapriserna med 0 procent. Villapriserna steg mindre än vad som är normalt för maj månad och lägenhetspriserna något mer. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för maj.

Riksbanken vilar på hanen över sommaren31.5.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Det mesta talar för att inflationsspöket är fullt ut besegrat och att Riksbanken kan sänka styrräntan mer i år än med de totalt 0,75 procentenheter man har aviserat. De utbudsfaktorer som bidrog till att dra upp inflationen i både Sverige och Europa har normaliserats. Även om ECB väntas sänka sin styrränta i juni och kronan har stärkts på sistone, är det troligt att Riksbanken vilar på hanen med nästa sänkning till efter semestrarna. Riksbanken kan samtidigt inte bara beakta de risker som medför att inflationen kan bli högre än väntat utan även de som kan bidra till en inflation under målet. Den rörliga bolåneräntan väntas sjunka ner mot 3,3 procent till hösten 2025. I valet mellan att binda räntan på 1–5 år eller välja rörlig ränta som binds om vart tredje månad under respektive annan bindningstid är rörlig ränta det billigaste alternativet givet prognosen. Bara vid ett tillfälle tidigare – i maj 2009 – har andelen bolånetagare som väljer rörlig ränta varit högre än nu.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye