SBAB Bank

Hushållens bolån inte så riskabla som ofta hävdas

Dela

Hushållens samlade skulder är relativt sett höga i Sverige jämfört med en del andra länder. Just bolåneskulderna framstår dock som betydligt mer robusta mot ekonomiska störningar, och därmed också som mindre riskabla för svensk ekonomi än vad Riksbanken och Finansinspektionen gjort gällande. Det visar analyser som SBAB gjort, delvis utifrån nya data, om hushållens bolån.

SBAB:s rapport visar att bolåneskulderna inte utgör en så stor risk för svensk ekonomi som svenska myndigheter gjort gällande. Medianbolånet uppgår till 1,3 miljoner kronor bland svenska hushåll med bolån, och endast 14 procent har bostadslån som överstiger 2 miljoner kronor.
SBAB:s rapport visar att bolåneskulderna inte utgör en så stor risk för svensk ekonomi som svenska myndigheter gjort gällande. Medianbolånet uppgår till 1,3 miljoner kronor bland svenska hushåll med bolån, och endast 14 procent har bostadslån som överstiger 2 miljoner kronor.

Under lång tid har Finansinspektionen och Riksbanken, men också flera internationella organisationer, varnat för de makroekonomiska riskerna med hushållens internationellt sett stora bolån i Sverige. Riksbanken har vid flera tillfällen i sina stabilitetsrapporter utmålat hushållens skulder som den enskilt största risken i svensk ekonomi. 

SBAB:s nya rapport Hushållens bolån - Makroriskerna med dem är inte så stora som ofta hävdas, visar just det namnet antyder, nämligen att riskerna har överdrivits. Rapporten visar att bolåneskulderna inte utgör en så stor risk för svensk ekonomi (makrorisk) som svenska myndigheter och även en del internationella organisationer har gjort gällande - och inte heller en stor risk för majoriteten av alla bolånetagare. I rapporten används bland annat nya data från UC, Booli och Kantars Sifopanel. 

– De risker som myndigheterna påtalat under många år har inte materialiserats, trots stora variationer i ränteläget, pandemi och skenande inflation i kölvattnet av Ukrainakriget. Vår nya rapport visar tydligt att bolåneskulderna är betydligt mer robusta mot ekonomiska störningar, och därmed mindre riskabla för svensk ekonomi, än vad Riksbanken och Finansinspektionen har gjort gällande, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB. 

Medianbolånet är 1,3 miljoner – och 60 procent av alla hushåll har inga bolån alls

61 procent av hushållen i Sverige äger sin bostad medan 39 procent hyr, enligt statistik från SCB. 35 procent av de som äger sin bostad uppger i SBAB:s undersökning att hushållet inte har några bolån alls. Det innebär att det är ungefär 40 procent av hushållen i Sverige som har ett bolån, eller annorlunda uttryckt, att 60 procent av hushållen inte har några bolån alls. Medianbolånet uppgår till 1,3 miljoner kronor bland hushållen med bolån och endast 14 procent av alla svenska hushåll har bostadslån som överstiger 2 miljoner kronor. 

– En tydlig majoritet av bolånetagarna har förhållandevis små lån och det är samtidigt få som har mycket stora bostadslån. Bostadsägare i Sverige har dessutom i låg grad belånat sina bostäder för konsumtion och har därtill, sett i ett internationellt perspektiv, ett mycket stort sparande, säger Robert Boije.

En gång om året gör Finansinspektionen en så kallad Bolånerapport som visar storleken på nya bolånetagares skuldsättning. Dessa visar genomgående att många nya, särskilt yngre, bolånetagare har relativt höga skulder. Att det finns enskilda grupper med förhållandevis stora bolån är i första hand en konsumentsskyddsfråga sett utifrån den risk den enskilda bolånetagaren utsätter sig för. Enligt SBAB:s analys har för stort fokus lagts på skuldsättningen hos nya bolånetagare och för lite fokus på hur läget ser ut i hela stocken av befintliga bolånetagare.

– Sett till hur den svenska debatten förts om hushållens skulder de senaste åren verkar det finnas en allmän föreställning om att vi har en allt för hög skuldsättning bland svenska bostadsägare. Bland nya bolånetagare finns absolut en del mycket högt skuldsatta hushåll, men det gäller inte för majoriteten av Sveriges befintliga bolånetagande hushåll, menar Robert Boije.

För nästan 8 av 10 bolåntagarhushåll kan bostadspriserna falla med 30 procent utan att bolånen blir högre än värdet på bostaden

Den genomsnittliga belåningsgraden inkluderande bostadsägare utan lån uppgår till ungefär 40 procent. Endast 6 procent av hushållen med bolån har lån som överstiger 85 procent av värdet på bostaden. Det motsvarar 2 procent av alla Sveriges hushåll. För 77 procent av alla hushåll med bolån, det vill säga nästan 8 av 10, kan bostadspriserna falla med 30 procent utan att bolånen blir högre än värdet på bostaden.

– Belåningsgraderna kan knappast anses utgöra vare sig en stor risk för svensk ekonomi eller för majoriteten av Sveriges bolåntagarhushåll, säger Robert Boije.

Starkt samband mellan höga bolåneskulder och höga inkomster

SBAB:s undersökning visar att det finns ett starkt samband mellan bolåneskulden och inkomsten. Bostadslån över 3 miljoner kronor innehas typiskt sett av (minst) en bolånetagare som tjänar 50 000 kronor i månaden eller mer. För lån på mellan 2 och 3 miljoner kronor ligger den typiska inkomsten i intervallet 35 000 upp till 50 000 kronor. För lån mellan 1–2 miljoner kronor ligger den typiska inkomsten i intervallet 25 000 upp till 35 000 kronor men en nästan lika stor andel ligger i inkomstintervallet 35 000 upp till 50 000 kronor. 

– Det är framför allt i familjebildande ålder som de större bolånen förekommer. Höga bolån är ovanliga i åldersgruppen från 65 år och uppåt. Det innebär att lånen i hög utsträckning har betalats av innan pensioneringen, då inkomsten normalt också sjunker kraftigt. Sett ur ett makroekonomiskt riskperspektiv är det lugnande att det finns ett tydligt samband mellan bolånens storlek och inkomsten, säger Robert Boije. 

Mer information

Länkar till rapporten på SBAB:s webb och artikeln på DN debatt

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Robert Boije, Chefsekonom, SBAB
Robert Boije, Chefsekonom, SBAB
Ladda ned bild
Ladda ned bild

Dokument

Om SBAB

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och mäklarguiden Hittamäklare är en del av SBAB:s trygga och enkla tjänster för bolån och boendeekonomi utan krångel. Antal bolånekunder uppgår till 287 000 och 634 000 privatpersoner har sparkonto (per den 31 mars 2024). Antal medarbetare (FTE) är 957. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, hittamaklare.sefacebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank.

Följ SBAB Bank

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank

Ny befolkningsprognos omkullkastar tidigare bedömningar av bostadsbehovet17.6.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

SCB:s nya befolkningsframskrivning ger helt ändrade förutsättningar för behovet av nya bostäder fram till 2030. Boverkets gamla prognos var 67 000 bostäder per år. Ett byggande runt 30 000 bostäder förefaller vara mer ändamålsenligt – detta bedömt även utifrån behovet av att bygga bort den befintliga bostadsbristen. Bostadsbyggandet kan, mot denna bakgrund, inte på samma sätt som de senaste åren, väntas bidra till en hög BNP-tillväxt de kommande åren. Efterfrågan på nya bostäder uppskattad utifrån hushållens faktiska köpkraft – som skiljer sig från behovet – visar att det i genomsnitt är i stort sett balans mellan efterfrågan och utbudet av nya bostäder för samtliga boendeformer i Sverige som helhet. Det gäller även i Sveriges tre storstadsområden. Däremot finns obalanser i flera kommuner och regionstäder.

Sansade boprisförväntningar bland bostadsägare11.6.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Bostadsägarnas optimism om bostadspriserna fortsätter att öka. Man får går tillbaka till hösten 2021 för att hitta en lika stor optimism. 63 procent tror på stigande priser på ett års sikt jämfört med 3 procent som tror på sjunkande. Främsta skälet till prisuppgång anges vara sjunkande räntor. Samtidigt är förväntningarna sansade. Av de 63 procent som tror på stigande bostadspriser tror 4 av 5 att priserna kommer att stiga med maximalt 5 procent på ett års sikt. Bostadsägarna är som grupp mer optimistiska jämfört med bostadsspekulanter och de som hyr. Om elpriserna skulle stiga tror 72 procent att det kan påverka bostadspriserna negativt. Detta visar SBAB:s mätning av drygt 1000 bostadsägares prisförväntningar (Housing Price Expectations – HPE) för årets andra kvartal.

Temperaturen fortsätter att stiga på bostadsmarknaden – men kyligt för årstiden7.6.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen för maj visar att temperaturen fortsatte att stiga på bostadsmarknaden. Sedan årsskiftet är kortare försäljningstider för både hus och lägenheter den faktor som har bidragit mest till upptiningen – så även under maj tillsammans med fler budgivare på framför allt lägenhetssidan. Det är dock en bit kvar till ett normalt läge på bostadsmarknaden. Något uppsving är inte heller att vänta under juni och juli – tvärtom.

Stora löneskillnader gör det svårare för unga kvinnor att komma in på bostadsmarknaden4.6.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Unga kvinnor tjänar drygt 5000 kronor mindre i månaden, jämfört med män i motsvarande ålder. Det bidrar till sämre möjligheter att komma in på bostadsmarknaden. Enligt SBAB:s undersökning kan en 27-årig man köpa en etta i 19 av Sveriges 25 största kommuner. En kvinna i samma ålder har endast råd att köpa motsvarande lägenhet i 6 kommuner. Lättast är det att köpa en etta i Västerås, Jönköping, Norrköping, Borås, Sundsvall och Karlstad. Svårast är det i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå, Lund och Nacka - där kan vare sig en man eller kvinna med medianinkomst köpa en etta.

Skakig prisuppgång på bostäder i maj2.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Bostadspriserna steg med 0,4 procent i maj i Sverige som helhet. Därmed har bostadspriserna stigit fem månader i rad och med sammanlagt 5,9 procent sedan årsskiftet. Lägenhetspriserna steg med 0,5 procent och villapriserna med 0,4 procent. Prisuppgången senaste månaden får dock betraktas som lite skakig. I tre av sex regioner föll lägenhetspriserna och i två regioner även villapriserna. Priserna steg för Sverige som helhet med 0,2 procent rensat för säsong och andra tillfälliga effekter – lägenhetspriserna med 0,6 procent och villapriserna med 0 procent. Villapriserna steg mindre än vad som är normalt för maj månad och lägenhetspriserna något mer. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för maj.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye