IKEM lanserar kemikaliefritt boende i Almedalsveckan

Det finns mycket okunskap kring kemiindustrins och kemikaliers betydelse vilket gör dagens politiska samtal enkelspårigt. En vanlig missuppfattning är att kemikalier är onödiga. En annan är att kemikalier som är farliga är direkt dåliga.

– Faktum är att kemikalier kan vara både livsviktiga och livsfarliga samtidigt. 96 procent av allt som tillverkas är beroende av kemikalier: batterier, vacciner, effektiva solceller, hållbara vingar till vindkraftverk, kablar för kraftöverföring, säger Kristina Neimert Carne, kemikalieexpert, IKEM.

”Undvik direkt hudkontakt med kassakvitton” och ”Hemmet är fullt av farliga kemikalier” är exempel på dagliga rubriker i nyhetsmedia. Oro präglar samhällsdebatten och i förlängningen även de politiska besluten.

– Vi har konstaterat att kunskapen om kemikaliernas betydelse är låg och att debatten kretsar kring hur ämnen ska förbjudas och regleras. Vi saknar perspektivet om ämnes avgörande betydelse för samhällsutvecklingen, konkurrenskraften och förutsättningarna för innovation, säger Jonas Hagelqvist, vd, IKEM.

– En balanserad kemikaliepolitik behöver stå på tre ben: forskning, reglering och tillsyn. Kemikaliepolitiken idag står bara på ett ben, nämligen reglering. I förlängningen riskerar det att vi går miste om samhällsviktiga funktioner, säger Jonas Hagelqvist, vd, IKEM.

Kampanjen syns på flertalet digitala annonsytor, i sociala medier och i traditionell media. Den pågår i totalt fyra veckor.

– Kampanjen syftar till att på ett kreativt sätt beskriva att kemikalier bidrar till vårt moderna liv. IKEM följer sedan upp annonseringen med almedalsseminariet ”Leva utan kemikalier – dröm eller mardröm?” modererat av Historieätaren Lotta Lundgren, säger Margareta Bosved, kommunikationschef, IKEM.

Fakta om branschens klimatomställning

Inom ramen för Fossilfritt Sverige arbetar IKEM med en färdplan om industrins klimatomställning och kemikalieomställning. IKEM:s medlemmar vill bidra ett kemikaliesmart och säkert samhälle. För att nå dit krävs bättre förutsättningar för forskning och innovation i Sverige genom till exempel:

• en kemisamordnare under näringsministern
• ett kemikliv likt industriklivet med investeringsstöd för test- och substitutionsverksamhet
• ökade satsningar på alternativa testmetoder för att tidigare och mer effektivt kunna riskbedöma kemikalier
• bättre förutsättningar att attrahera och rekrytera internationell spetskompetens.