Så kan nyhetsmedia ge både personlig relevans och en gemensam världsbild

I maj presenterade Schibsted Media en omfattande studie där allmänhetens förtroende för redaktionella media undersökts i Sverige och Norge. Studien bygger på 3 000 intervjuer och avslöjar bland annat vad det är som skapar och driver förtroende för redaktionella medier hos läsare, tittare och lyssnare.

Trovärdiga processer och trovärdigt innehåll ligger förstås högt.

Men också personlig relevans.

Personlig relevans är en faktor som driver både förtroende, användning och betalningsvilja för media och en närmare studie visar att Innehåll som passar min världssyn är en viktigare drivkraft än att erbjuda mångfald och perspektiv.

– Det är inte svårt att se signaler på att denna tendens är spridd i andra mediemarknader. I USA kan vi till exempel se hur redaktioner med en tydlig politisk hållning ofta uppnår stort förtroende bland sina egna användare – och leder till motsatt effekt bland dem som har andra politiska uppfattningar, säger Agnes Stenbom, Head of IN/LAB and Trust Initiatives på Schibsted Media.

Parallellt med den utvecklingen ökar möjligheterna för mediehus världen över att skapa ett personaliserat nyhetsflöde – både när det gäller format och innehåll.

I ett samtal med tre av Sveriges främsta mediechefer – Lisa Irenius, publisher på Svenska Dagbladet, Julia Agha, vd Alkompis och Christofer Ahlqvist, chefredaktör på Göteborgs-Posten – resonerades det kring vad detta betyder, både för det enskilda medieföretaget och för samhället i stort.

Två centrala frågor:

• Vad händer med mediernas långsiktiga förtroende om de optimerar mer för personlig relevans än i en gemensam världsbild?

• Och vad händer med samhället om vi alla konsumerar innehåll som bekräftar det vi redan tycker/tänker?

– Publicister har tidigare menat att det inte går att personalisera, men det har svängt. Idag är personalisering nästan förväntat av läsarna. SvD kommer fortsätta ha gemensam topp på sajten, tydligt redaktörsstyrd. Det är ett löfte till läsarna. Men jag tror samtidigt det är intressant för läsarna själva kunna styra innehållet mer. Hos oss kan man välja att följa ämnen, vi har inte gjort så mycket väsen av det än, men jag tror att det är en väg fram mot personalisering. Det går att både ge en gemensam bild av viktiga nyheter och en personalisering av nyhetsflödet, säger SvD:s publisher Lisa Irenius.

Alkompis vd Julia Agha är inne på samma linje.

– Alkompis riktar sig till 600 000 arabisktalande svenskar, många är nya i Sverige. Vårt syfte från början har varit att fylla ett informationsglapp och främja integration. Ska vi lyckas med det behöver toppnyheterna ändå vara gemensamma för alla våra läsare. Det är viktigt för att inte missa viktig samhällsinformation. Vi har också skapat en plattform på Facebook, med två miljoner följare, för människor att interagera. Det finns ett värde att låta människor debattera med varandra. Det kan förstås bli dålig stämning, men det är inte detsamma som hot.

Göteborgs-Postens chefredaktör Christofer Ahlqvist fick frågan om personalisering genom olika format. En möjlighet han tror kommer, tids nog.

– För mig som bor på Brännö kan jag till exempel få en text om vädret som är skriven utifrån det. Det tror jag kommer hända, men jag tror det är viktigt med transparensen för läsarna. Det är viktigt att läsarna veta vad det är som en redaktör valt ut och vad det är som är automatiserat. 

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Agnes Stenbom, Head of IN/LAB and Trust Initiatives, Schibsted Media. Telefon:  076-783 20 68. E-post: agnes.stenbom@schibsted.com.