Ny studie: Så påverkar AI-kompetens din lön

Dela

Forskning tyder på en lönepremie för nyanställda inom jobb som kräver AI-kompetens. Men en bredare lönekonkurrens uteblir.

Mark Hellsten är doktorand i nationalekonomi. Han delar sin tid mellan Ratio och Århus universitet.
Mark Hellsten är doktorand i nationalekonomi. Han delar sin tid mellan Ratio och Århus universitet. Foto: Ratio

Det är ett fastslaget problem att AI-utvecklingen hämmas av kompetensbrist. I en ny studie undersöker därför Mark Hellsten, doktorand i nationalekonomi, hur denna brist återspeglas i lönerna för arbetstagare. Resultatet visar att personer som anställs för jobb som kräver AI-kompetens har en genomsnittlig lönepremie på 4–5 procent. Detta är avsevärt lägre än den premie som tidigare dokumenterats i en studie på den amerikanska arbetsmarknaden.

Hellsten påpekar dock att det är skillnad på att vara AI-utvecklare och AI-användare. Det är den förstnämnda gruppen som kan glädjas av extra klirr på lönekontot. Lönepremien drivs delvis på av att dessa utvecklare anställs inom höglönebranscher.

Att enbart vara duktig på redan utvecklade AI-modeller räcker inte. Inte heller leder en övergång till en roll som kräver AI-kompetens till ytterligare löneökningar. Det tyder på avsaknad av lönekonkurrens om dessa anställda hos företagen.

Mark Hellsten menar att detta kan ha flera orsaker.

– Det kan handla om ett tillräckligt utbud av AI-kompetenta arbetstagare eller att företag väljer alternativa metoder för AI-implementering, som outsourcing eller omskolning av befintliga anställda. Det är också möjligt att vissa företag inte anser att fördelarna med AI-implementering uppväger kostnaderna för att anställa AI-specialister och avstår därför från att rekrytera.

Hela studien, Returns to AI skills, är publicerad hos Ratio – Näringslivet forskningsinstitut.

Nyckelord

Kontakter

Följ Ratio

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Ratio

Forskare: Orealistiska språkkrav inom äldreomsorgen30.5.2024 15:24:52 CEST | Pressmeddelande

Det behöver skapas flera enkla jobb inom vård och omsorg, där lägre spårkkrav kan tolereras. Det skriver Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Ratio och Stockholms universitet, och Philip Rehnberg, masterstudent i demografi och uppsatsstudent vid Ratio i en debattartikel i Dagens samhälle. Samtidigt som språkkraven inom äldreomsorgen skärps nationellt, visar författarna i den nya rapporten, "Alla ska snabbt lära sig svenska", att många nyanlända inte har förutsättningarna att nå de politiskt fastställda kraven.

Välkommen på rapportlansering: Om sympatiåtgärdernas logik och praktik17.5.2024 13:53:43 CEST | Pressmeddelande

I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten. I en ny rapport kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder? Rapporten kommenteras av en panel bestående av: German Bender, utredningschef, tankesmedjan Arena Idé Elisabeth Thand Ringqvist, riksdagsledamot (C) Oliver Rosengren, riksdagsledamot (M) Modera

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye