Ny studie: Så påverkar AI-kompetens din lön
Forskning tyder på en lönepremie för nyanställda inom jobb som kräver AI-kompetens. Men en bredare lönekonkurrens uteblir.
Det är ett fastslaget problem att AI-utvecklingen hämmas av kompetensbrist. I en ny studie undersöker därför Mark Hellsten, doktorand i nationalekonomi, hur denna brist återspeglas i lönerna för arbetstagare. Resultatet visar att personer som anställs för jobb som kräver AI-kompetens har en genomsnittlig lönepremie på 4–5 procent. Detta är avsevärt lägre än den premie som tidigare dokumenterats i en studie på den amerikanska arbetsmarknaden.
Hellsten påpekar dock att det är skillnad på att vara AI-utvecklare och AI-användare. Det är den förstnämnda gruppen som kan glädjas av extra klirr på lönekontot. Lönepremien drivs delvis på av att dessa utvecklare anställs inom höglönebranscher.
Att enbart vara duktig på redan utvecklade AI-modeller räcker inte. Inte heller leder en övergång till en roll som kräver AI-kompetens till ytterligare löneökningar. Det tyder på avsaknad av lönekonkurrens om dessa anställda hos företagen.
Mark Hellsten menar att detta kan ha flera orsaker.
– Det kan handla om ett tillräckligt utbud av AI-kompetenta arbetstagare eller att företag väljer alternativa metoder för AI-implementering, som outsourcing eller omskolning av befintliga anställda. Det är också möjligt att vissa företag inte anser att fördelarna med AI-implementering uppväger kostnaderna för att anställa AI-specialister och avstår därför från att rekrytera.
Hela studien, Returns to AI skills, är publicerad hos Ratio – Näringslivet forskningsinstitut.
Nyckelord
Kontakter
Mark HellstenDoktorandRatio/Århus universitet
Tel:+4552236444mark.hellsten@ratio.seMargareta BarabashRedaktör och projektledare
Tel:+46763477540margareta.barabash@ratio.seFölj Ratio
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Ratio
Ny rapport: Föråldrat plansystem boven bakom bostadsbrist och segregation18.11.2024 13:16:26 CET | Pressmeddelande
Sveriges plansystem har under decennier förhindrat byggandet av småhus och förvärrat sociala problem i både tätorter och glesbygd. Det skriver Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, i den nya rapporten Den planlösa planeringen, utgiven vid forskningsinstitutet Ratio.
Ny rapport: Organiserad kriminalitet hotar konkurrenskraft och företagande17.10.2024 13:00:00 CEST | Pressmeddelande
I den nya Ratio-rapporten ”Från det nordiska guldet till det svenska tillståndet” kartlägger nationalekonomen Anna Thoursie den organiserade kriminalitetens allvarliga påverkan på företag och företagande i Sverige. Rapporten ger en överblick hur kriminella företag underminerar sund konkurrens och presenterar förslag på åtgärder för att motverka utvecklingen.
Forskare: Orealistiska språkkrav inom äldreomsorgen30.5.2024 15:24:52 CEST | Pressmeddelande
Det behöver skapas flera enkla jobb inom vård och omsorg, där lägre spårkkrav kan tolereras. Det skriver Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Ratio och Stockholms universitet, och Philip Rehnberg, masterstudent i demografi och uppsatsstudent vid Ratio i en debattartikel i Dagens samhälle. Samtidigt som språkkraven inom äldreomsorgen skärps nationellt, visar författarna i den nya rapporten, "Alla ska snabbt lära sig svenska", att många nyanlända inte har förutsättningarna att nå de politiskt fastställda kraven.
Ny rapport från Ratio: Begränsa rätten till sympatiåtgärder och inför ett proportionalitetskrav22.5.2024 13:00:00 CEST | Pressmeddelande
I en ny Ratio-rapport utforskar nationalekonomen och statsvetaren Nils Karlson förekomsten av sympatiåtgärder på den svenska arbetsmarknaden och dess konsekvenser för företag, arbetstagare och samhället i stort. Rapporten föreslår att rätten till sympatiåtgärder begränsas och att ett proportionalitetskrav införs.
Välkommen på rapportlansering: Om sympatiåtgärdernas logik och praktik17.5.2024 13:53:43 CEST | Pressmeddelande
I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten. I en ny rapport kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder? Rapporten kommenteras av en panel bestående av: German Bender, utredningschef, tankesmedjan Arena Idé Elisabeth Thand Ringqvist, riksdagsledamot (C) Oliver Rosengren, riksdagsledamot (M) Modera
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum