Så mycket får kommunerna i ersättning för skräpet

Den 1 januari 2023 trädde förordningen om nedskräpningsavgifter i kraft. Det betyder att kommuner nu kan få ersättning från producenterna av engångsplastprodukter årligen, för att täcka kostnader för uppstädning och tillhörande kostnader. Producenterna av vanliga engångsplastföremål som fimpar får betala mer, och det skräp som är mindre vanligt kommer generera en mindre kostnad för producenten. Producenter ska bland annat bekosta städningen av plastförpackningar för godis, glass eller snacks, matlådor och muggar i engångsplast samt fimpar. 

Den slutliga ersättningen för att hantera skräpet beräknas av Naturvårdsverket och baseras på olika steg: 

1. Beräkningen utgår från den kostnad för nedskräpning som kommunen själv rapporterat in. Naturvårdsverket kvalitetsgranskar och justerar vid behov. 
2. En förväntad kostnad tas sedan fram utifrån en bedömningsmodell som bygger på olika bakgrundsfaktorer, exempelvis folkmängd, befolkningstäthet, turismen och andra faktorer som kan påverka kommunens kostnader för nedskräpning.
3. Därefter jämförs respektive kommuns inrapporterade kostnad mot den förväntade kostnaden och justeras utifrån Naturvårdsverkets bedömning.  
4. Sista steget är att räkna ut den andel av kommunernas kostnader som ska ersättas av engångsplastproducenterna. Detta räknas ut med hjälp av den nationella skräpmätning Håll Sverige Rent gjorde på uppdrag av Naturvårdsverket år 2023, och som kommer genomföras vartannat år framöver.  

SÅ MYCKET FÅR VARJE KOMMUN I ERSÄTTNING FÖR SKRÄPET – KLICKA HÄR 

Kostnaden kraftigt underskattad 

227 av Sveriges 290 kommuner rapporterade tillsammans in över 400 miljoner kronor i kostnader för nedskräpningen under 2022. Nu när den första utbetalningen ska ske har Naturvårdsverket gjort en annan bedömning än kommunerna, och meddelar att den förväntande kostnaden endast är drygt 300 miljoner. 

– Vi anser att kostnaden för skräpet redan är kraftigt underskattad. Naturvårdsverkets beräkningar speglar inte verkligheten för kommunerna och det resulterar i att producenterna inte belastas med den rättmätiga kostnaden, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. 

Bedömningen resulterar också i att flera kommuner blir utan ersättning för skräpet.  

– Alla Sveriges invånare har rätt att bo i en ren kommun och ersättningen för att hantera nedskräpningen ska vara rättvis och baseras på verkliga kostnader, menar Johanna Ragnartz.  

Läs mer om Naturvårdsverkets uträkning på naturvårdsverket.se