Lågkonjunkturen bromsar flygets återhämtning

Just nu ligger inrikesflyget 40 procent lägre jämfört med 2019 års nivå och utrikesflyget 16 procent lägre. Medan utrikestrafiken väntas komma ikapp 2027, återhämtar sig inrikestrafiken inte under hela prognosperioden.

– Vår nya prognos bekräftar det mönster som vi har sett under en tid nu. En negativ trend för inrikesflyget, samtidig som utrikesflyget långsamt är på uppåtgående. Vi tror att den här trenden är här för att stanna, säger Simon Posluk, enhetschef på Transportstyrelsen.

Siffror från prognosen

Det totala antalet avresande passagerare på de svenska flygplatserna uppgick år 2019 till 22,4 miljoner, men minskade under pandemiåret 2020 till 5,6 miljoner. Prognosen för innevarande år är satt till 17,2 miljoner passagerare. Nästa år uppskattas siffran öka till drygt 18,1 miljoner vilket motsvarar 81 procent av 2019 års passagerarantal.

När man tittar på inrikes- och utrikessiffrorna var för sig blir skillnaderna tydliga. Medan utrikestrafiken i slutet av prognosperioden ser ut att ha uppnått 111 procent av 2019 års nivå, kommer inrikestrafiken endast upp i 62 procent. I prognosen skrivs dock både in- och utrikessiffrorna ner och flygets totala återhämtning i relation till 2019 års siffror kommer inte att nås under prognosperioden.

– Vi vet sedan tidigare att den ekonomiska utvecklingen har en stark påverkan på flygtrafikens passagerarsiffror. Ekonomi är en stark drivkraft när det kommer till resor. Ett lägre utbud av flygresor och nya digitala mötesformer är andra förklaringar som har betydelse, säger Simon Posluk.

Minskade utsläpp per passagerare

Utöver trafikprognosen görs även en beräkning av flygets utsläpp av koldioxid. Över tid går det att se att utsläppen visserligen har ökat, men å andra sidan har passagerarantalet ökat dubbelt upp procentuellt jämfört med utsläppen. Det innebär att utsläppen per passagerare i stället minskar.