Vabruari blir vobruari för Sveriges akademiker

Trenden att vobba, det vill säga att omhänderta sjukt barn och sköta arbetet, utan att begära ersättning för tillfällig föräldrapenning, fortsätter stå sig stark. Efter flera år med höga nivåer av uttag av dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn (vab) fortsatte uttaget att minska 2024 med drygt nio procent på årsbasis jämfört med 2023. Statens utgifter för tillfällig föräldraförsäkring minskade även med tre procent från 8,6 till 8,3 miljarder, enligt Försäkringskassan*.  

- När distansarbete har blivit det nya normala för många akademiker väljer fler att vobba. Att det utbetalade beloppet för ersättningsdagar för tillfällig föräldrapenning fortsätter sjunka tyder på att det får positiva effekter på utgifterna för staten. Det vinner alla på, säger Charlotte Tarschys, chefsekonom på Akavia. 

Privatekonomin inte främsta orsak till att akademiker väljer vob före vab

Trots de senaste årens ansträngda ekonomiska läge anger endast fyra av tio akademiker att det finns ekonomiska orsaker till att man väljer att vobba istället för att vabba. Sju av tio anger som främsta orsak att de ändå får göra jobbet vid senare tillfälle. Enligt Försäkringskassan betalades 62% av alla vab-dagar ut till kvinnor under 2024, en marginell ökning jämfört med 2023. Precis som 2023 minskade mäns uttag. Akavias undersökning tyder på att skillnaden mellan könen kan vara ännu större än så. Sex av tio kvinnor svarar att av de dagar som de tagit hand om sjukt barn har alla eller nästan alla dagar varit vob. Bland männen är motsvarande andel hälften.

- Den ene förälderns behov av tillgänglighet på jobbet påverkar den andres möjligheter att ta jobb med mer ansvar. Möjligheten till att vobba kan innebära bättre möjlighet att göra karriär på lika villkor för kvinnor och män och för småbarnsföräldrar och andra grupper. Det är därför viktigt att föräldrar diskuterar frågan redan vid karriärplanering och byte av arbete, inte bara samma dag som barnet snörvlar, säger Charlotte Tarschys.

Rusta organisationen för vob och minska risken för stress och dåligt samvete

Hälften av de tillfrågade i Akavias undersökning är i huvudsak positiva till att vobba, medan en fjärdedel uppfattar det som i huvudsak negativt. Bland de som varit hemma med sjukt barn är det numer fler som vobbar än vabbar. Under det senaste året har nästan två av tre av dem vobbat alla eller nästan alla dagar och var tredje vobbat alla dagar. Samtidigt kan vobbandet leda till stress och dåligt samvete både mot kollegor och mot barn.

- Möjligheten till distansarbete och att vobba är här för att stanna, och det gäller att arbetsgivare har en organisation rustad för det. Samtidigt är det en rättighet att kunna vara frånvarande från jobbet genom vab och det är viktigt att arbetet organiseras så att inte allt ansvar hamnar på en person. Var tydlig mot alla vad som gäller, både kollegor med och utan barn, säger Charlotte Tarschys.

Om Akavias undersökning
Resultaten baseras på en webbenkät som genomfördes bland Akavias medlemmar den 19-26 november 2024. Av totalt 4 277 svar baseras resultaten på de 1 511 svarande medlemmar med barn 12 år eller yngre.

*Vabbandet fortsätter minska under 2024 – även mäns uttag minskade - Försäkringskassan