Forskare ger konkreta råd till beslutfattare om nollutsläpp från tung trafik
Omställningen till nollutsläpp från tung trafik i Sverige går alldeles för långsamt.
Tre forskare vid Örebro universitet uppmanar därför beslutsfattare att tänka om och inse hur avgörande psykologiska faktorer är för att företagen ska våga investera i ny teknik.
– Vi ger ett underlag för att kunna omforma reglerna och nå målen, säger Sophie-Marie Ertelt, doktorand i företagsekonomi.

Tillsammans med Vojtech Klézl och Zeinab Rezvani vid Handelshögskolan vid Örebro universitet har hon sammanställt ett kortfattat underlag, en ”policy brief”, som riktar sig till beslutsfattare som kan påverka den svenska omställningen till nollutsläpp från den tunga trafiken.
Policy briefen har nu skickats till ledamöter i riksdagens trafikutskott, statssekreterare, svenska EU-parlamentariker, myndigheter, företrädare för transportbranschen och politiker i Region Örebro län.
Den svenska lastbilsflottan ska enligt ett riksdagsbeslut minska sina utsläpp av växthusgaser med 70 procent till år 2030, för att vara nere på noll år 2045.
Dessa mål är omöjliga att uppnå med dagens takt. I slutet av 2023 var det endast 0,6 procent av de svenska lastbilarna som inte bidrog till växthuseffekten.
Vilken teknik som ska användas finns inte med i det politiska beslutet om att radikalt minska utsläppen. Skälet är att ingen teknik ska favoriseras av staten. Problemet enligt forskarna är att denna teknikneutralitet skapar en stor osäkerhet hos transportföretagen – det som i psykologin benämns ”förväntad beslutsångest”.
– Företagen är rädda för att fatta fel beslut och vill inte investera i en teknik som snart kan vara föråldrad eller olönsam. Företagen föredrar att avvakta tills det finns en dominerande teknik eller tydliga beslut om hur omställningen ska gå till, säger Sophie-Marie Ertelt.
Forskarnas slutsats är rekommendationer till beslutsfattare:
*Det första är att ge målriktat stöd för utvald teknik som passar olika målgrupper. För batteridrift handlar det om infrastruktur för laddning och stöd för att köpa dessa lastbilar. För vätgasdrift, som är mindre utvecklat, kan det handla om testverksamhet.
*Det andra är att myndigheter delar information om olika tekniker för att underlätta beslut hos enskilda företag. Det kan till exempel handla om kostnader, fördelar, operativa krav och infrastrukturbehov. Transparent information var ett stöd för chefernas beslut i enlighet med de klimatpolitiska målen.
*Det tredje är att tillverkare av teknologier för nollutsläpp också måste inkluderas, till exempel i samarbete för att testa tekniken i testcenter eller pilotprogram. En anledning är att praktisk erfarenhet av lastbilar med nollutsläpp har visat sig kunna minska uppfattade risker och leda till att fler är beredda att satsa.
Nyckelord
Kontakter
Vojtech Klézl (engelska)
vojtech.klezl@oru.se
073-970 61 67
Maria ElissonForskningskommunikatör
Tel:019 303524Tel:0701 890953maria.elisson@oru.seBilder



Länkar
Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 15 000 studenter, 85 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI och robotik, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
Så blir lärare i matematik bättre på att undervisa – tillsammans19.12.2025 07:53:55 CET | Pressmeddelande
Det räcker inte att avsätta tid i schemat för att kollegialt lärande ska fungera och leda till ökad kvalitet i undervisningen – och på sikt till bättre matematikkunskaper hos elever. – Vi måste våga förändra gamla normer, säger Frida Harvey, forskare i matematik vid Örebro universitet.
Adhd i familjen kopplas till ökad risk att begå brott18.12.2025 08:59:23 CET | Pressmeddelande
Personer med adhd har en högre risk att begå brott än personer som inte har adhd. Samma mönster syns hos deras släktingar, enligt en ny studie från Örebro universitet. – Det tyder på att både genetiska och miljömässiga faktorer delade inom familjen kan spela roll, säger forskaren Sofi Oskarsson.
Normer och attityder gör vardagen svårare för äldre lgbq-personer17.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Äldre lgbq-personer på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder. Det kan begränsa deras möjligheter att uttrycka sin sexuella identitet. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Örebrostudenter hittar PFAS-relaterat ämne i glögg16.12.2025 11:40:36 CET | Pressmeddelande
Fyra kemistudenter vid Örebro universitet analyserade tolv glöggprodukter som köpts i dagligvaruhandeln. I samtliga prover påvisades mätbara halter av trifluorättiksyra (TFA). Forskare betonar att den hälsomässiga betydelsen är oklar och att mer forskning behövs.
AI-förordning i EU riskerar tappa legitimitet9.12.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Andrew Leyden, rättsvetare vid Örebro universitet, har i en studie granskat EU:s AI-förordning som bygger på tekniska standarder. – Traditionella frågor om rättssäkerhet, ansvar och demokratisk legitimitet får en ny betydelse när tekniska standarder fungerar som ett slags privat lagstiftning, säger han.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum