Ukraina och klimatet största orosmolnet – och svenskarna hoppas på europeisk tillväxt och starkare krona

– Resultaten bekräftar bilden från tidigare mätningar där kriget i Ukraina är den gemensamma nämnaren. En upptrappad konflikt har länge varit ett av de största orosmolnen för världsekonomin, medan fred i Ukraina har toppat listan över det mest hoppingivande. Det speglar sannolikt både solidaritet med det ukrainska folket och Sveriges geografiska närhet till konflikten, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Minskad oro för handelskrig – men ökad oro för amerikansk politik

Den tydligaste förändringen i kvartalets Makromätare är att andelen som ser handelskrig som det enskilt största hotet mot världsekonomin har halverats. Enligt Stråberg speglar det utvecklingen på de finansiella marknaderna.

– I april, när börserna föll efter utspel från Vita huset, rankades oron för handelskrig lika högt som Ukrainakriget. Sedan dess har börserna stabiliserats och Donald Trump har mjuknat i tonen, vilket märks i svenskarnas syn på frågan, säger Alexandra Stråberg.

Samtidigt har oron för amerikansk ekonomisk politik i bredare bemärkelse ökat. Drygt hälften av de tillfrågade uppger att de är mer eller mycket mer oroliga för hur amerikansk politik påverkar svensk ekonomi jämfört med för en månad sedan. Färre än 10 procent är mindre oroliga.

Plånboksfrågor i fokus för svensk ekonomi

När det gäller svensk ekonomi är det fortsatt de frågor som påverkar hushållens ekonomi direkt som oroar och inger hopp. Risken för stigande inflation och räntor är det största orosmolnet, medan en starkare krona är det som flest hoppas på.

– Vi ser återigen att frågor som påverkar den egna plånboken står i centrum. Även om inflationen har dämpats något och Riksbanken väntas sänka räntan, sitter ärren från de senaste årens höga inflation kvar, säger Alexandra Stråberg.

Hon tillägger:

– Det är också intressant att en starkare krona ses som det mest hoppingivande för svensk ekonomi. Jag tror att både politiker och vi ekonomer har underskattat hur viktig kronkursen är för svenskarna. Trots att kronan stärkts i år har vi bakom oss en mer än tioårig period av försvagning, vilket hushållen reagerar starkt på.

Europa inger fortsatt hopp

Trots att mycket av medierapporteringen under våren handlat om USA och handelstullar, är det till Europa svenskarna sätter sitt ekonomiska hopp. På frågan vad hushållen är mest hoppfulla inför globalt, svarar flest (en fjärdedel) att Europas tillväxt tar fart. För svensk ekonomi hamnar högre tillväxt i Europa på andra plats, efter en starkare krona.

– Förhoppningarna på Europa ökade redan i förra mätningen, sannolikt till följd av de stora försvarssatsningarna som annonserades tidigare i år. Det är glädjande att se att det håller i sig, även när rapporteringen om Europa minskat. Det kan tyda på att svenska folkets syn på Europa är mer långsiktig, vilket också vi ekonomer delar, säger Alexandra Stråberg.